Samband mellan högt blodtryck och förmaksflimmer avseende riskfaktorer, behandling och utfall.
Project number : 203501
Created by: Karin Manhem, 2015-04-28
Last revised by: Karin Manhem, 2018-12-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

The relation between hypertension and atrial fibrillation with respect to riskfactors, treatment and events.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Sammanfattning
Det övergripande målet med aktuellt projekt är att undersöka sambandet mellan högt blodtryck och förmaksflimmer i ett stort primärvårdsmaterial.
Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtarytmin och den är förknippad med påtaglig risk för stroke, hjärtsvikt, risk för död i förtid och för sämre livskvalitet. Incidensen av förmaksflimmer har ökat under senare år och innebär ett växande hälsoproblem med stora kostnader. Det finns många faktorer som bidrar till utvecklingen av förmaksflimmer, men högt blodtryck är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna. Det aktuella projektet syftar till att undersöka betydelsen av blodtrycksnivå, ålder, metabol kontroll, behandling, komorbiditet, gender och psykosociala faktorer för utfallet hos patienter med hypertoni och förmaksflimmer. Vi kommer att använda oss av den stora primärvårdsdatabasen Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD) för att genomföra projektet. Databasen utgörs av avidentifierade data från journaler hos patienter med högt blodtryck i Skaraborg och sydvästra Stockholm. Dessa data (laborativa data, uppmätta blodtryck och antropometriska mått samt rökning) är kopplade till uttag av förskrivna läkemedel (Socialstyrelsens Läkemedelsregister), patientens socioekonomiska förhållanden (Statistiska Centralbyrån) samt Socialstyrelsens diagnos-och dödsorsaksregister. Data finns registrerade från 2001-2008 med en förlängning till 2013 avseende utfall, och innehåller cirka 75.000 individer.
Vi vet inte säkert vilka faktorer som sammanbinder hypertoni och förmaksflimmer. Det aktuella projektet syftar till att identifiera och värdera dessa faktorer samt undersöka om/hur behandling av högt blodtryck kan minska risken för förmaksflimmer och dess komplikationer.

Bakgrund
Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtarytmin och den är förknippad med påtaglig risk för stroke, hjärtsvikt, risk för död i förtid och för sämre livskvalitet [1-3]. Incidensen av förmaksflimmer uppskattas ha stigit med drygt 10 % mellan år 1980 och år 2000 [4] och denna ökning innebär ett växande hälsoproblem med stora kostnader. Förmaksflimmer har många orsaker där hög ålder [5], diabetes mellitus [6], hypertoni [7], hjärtsvikt [2], hjärtklaffsjukdom och hjärtinfarkt [8] är kända etablerade riskfaktorer. Vi vet idag inte säkert vilka faktorer som sammanbinder hypertoni och förmaksflimmer
Den stora majoriteten av patienter med hypertoni diagnostiseras och sköts inom primärvården, och här handläggs också en stor del av de patienter som behandlas för förmaksflimmer. Patientdata från primärvården lämpar sig därför för studier av sambandet mellan hypertoni och förmaksflimmer i stora patientgrupper. Från 2001 till 2008 finns data insamlade i den stora primärvårdsdatabasen Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Här finns data från primärvården i Skaraborg och Sydvästra sjukvårdsdistriktet i Stockholm där samtliga blodtryck, komorbiditet (bl.a. förmaksflimmer) och riskfaktorer såsom blodfettsnivåer, blodsocker och rökning finns registrerade. Dessa kliniska data är kopplade till Läkemedelsregistret, Socialstyrelsens diagnos-och dödsorsaksregister (fram till och med 2013) samt Statistiska Centralbyrån där socioekonomiska variabler finns tillgängliga. Projektet ger möjlighet att i en hypertonipopulation undersöka betydelen av god blodtryckskontroll och bra metabol kontroll för risken att insjukna i förmaksflimmer. Vidare kommer vi att kunna belysa sambandet mellan två stora folksjukdomar i relation till ålder, övrig sjuklighet, gender och etnicitet. Slutligen ger projektet möjlighet att förstå betydelsen av diagnosen förmaksflimmer för utfallet hos patienter med högt blodtryck.
Syfte
Syftet är att studera sambandet mellan hypertoni och förmaksflimmer i ett stort primärvårdsmaterial.
Studiedesign
Kvantitativ epidemiologisk (ej intervention)
Frågeställning / Hypotes
Vad karaktäriserar patienter med hypertoni och förmaksflimmer i olika åldersgrupper? Vilken betydelse har metabol belastning och kardiovaskulär risk för utveckling av förmaksflimmer vid hypertoni? Hur påverkar blodtryckskontrollen risken för att utveckla förmaksflimmer hos patienter med hypertoni? Har läkemedelsval någon betydelse för risken att utveckla förmaksflimmer hos hypertonipatienter? Interagerar gender eller etnicitet med förekomst av förmaksflimmer hos patienter med hypertoni?
--------------------------------------------------------------------------------

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning
Från 2001 till 2008 har kliniska data från 78 434 patienter med hypertoni (ICD-10 kod I10-, I13-P) från sydvästra Stockholm (24 Vårdcentraler) och Skaraborg (24 offentliga vårdcentraler) samlats i Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Avidentifierade data angående förskrivare och vårdcentraler finns tillsammans med uppgifter om vårdkontakter och kliniska data för enskilda patienter. De kliniska data har länkats till data från Socialstyrelsens läkemedelsregister, patientregister och dödsorsaksregister (fram till och med 2013) liksom till socioekonomiska data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Vårdcentralerna i Stockholm ingår i ett kvalitetsprojekt tillsammans med den lokala Läkemedelskommittén för samstämmighet vad gäller diagnosregistrering och läkemedelsförskrivning. I Skaraborg är 24 av 25 vårdcentraler 2008 med i databasen och en validering av vissa hjärt/kärldiagnoser har gjorts [9]. Databasen täcker in 85 % av alla patienter med hypertoni.
Metod: Datainsamling
Kliniska data från primärvårdsjournalen innefattar besöks- och kontaktdatum, vårdgivare, diagnos, samsjuklighet (bl.a. förmaksflimmer (ICD-10 kod I48-), blodtryck, längd vikt, laboratoriedata (blodfetter, eGFR, Glukos, HbA1c, Mikroalbuminuri ) och läkemedelsförskrivning. Socialstyrelsens Läkemedelsregister innefattar ATC-kod, mängd uttagna läkemedel, förskrivare och datum (från juli 2005 till och med juni 2008). Patientregistret innefattar upp till 8 ICD-10 diagnoser per vårdtillfälle, datum för intagning och utskrivning eller polikliniskt besök och dödsorsaksregistret innefattar dödsdatum och dödsorsak (ICD-10 koder). Data från SCB innefattar födelseland, inkomstnivå och utbildningsnivå.

Patienter med förmaksflimmer identifieras via diagnoser i primärvårdsdata och patientregistret.

Metod: Databearbetning
Statistisk analys sker med SPSS 15.0, (Chicago: SPSS Inc). Data kommer att presenteras med deskriptiv statistik. För jämförelser mellan kontinuerliga variabler används t-test, variansanalys eller liknande och för kategoriska variabler chi-2 test. Logistisk regression används för att hitta förklarande faktorer till samband mellan hypertoni och förmaksflimmer.
--------------------------------------------------------------------------------

Förväntat resultat / Betydelse
Studien kommer att tillföra kunskap om hur komorbiditet och metabol belastning ser ut hos patienter med hypertoni och förmaksflimmer och om detta påverkas av ålder, gender och etnicitet. Vidare kommer vi att kunna belysa om blodtrycksnivå, metabol belastning, komorbiditet, läkemedelsval eller socioekonomiska faktorer påverkar förekomsten av förmaksflimmer i en hypertonipopulation. Denna kunskap kan i sin tur ge underlag för en individualisering i omhändertagandet av patienter med högt blodtryck vilka löper stor risk att utveckla förmaksflimmer.
Referenser (max 20 stycken)
1. Wolf, P.A., R.D. Abbott, and W.B. Kannel, Atrial fibrillation as an independent risk factor for stroke: the Framingham Study. Stroke, 1991. 22(8): p. 983-8.
2. Wang, T.J., et al., Temporal relations of atrial fibrillation and congestive heart failure and their joint influence on mortality: the Framingham Heart Study. Circulation, 2003. 107(23): p. 2920-5.
3. Benjamin, E.J., et al., Impact of atrial fibrillation on the risk of death: the Framingham Heart Study. Circulation, 1998. 98(10): p. 946-52.
4. Miyasaka, Y., et al., Secular trends in incidence of atrial fibrillation in Olmsted County, Minnesota, 1980 to 2000, and implications on the projections for future prevalence. Circulation, 2006. 114(2): p. 119-25.
5. Andersson, P., et al., The prevalence of atrial fibrillation in a geographically well-defined population in northern Sweden: implications for anticoagulation prophylaxis. J Intern Med, 2012. 272(2): p. 170-6.
6. Dublin, S., et al., Diabetes mellitus, glycemic control, and risk of atrial fibrillation. J Gen Intern Med, 2010. 25(8): p. 853-8.
7. Conen, D., et al., Influence of systolic and diastolic blood pressure on the risk of incident atrial fibrillation in women. Circulation, 2009. 119(16): p. 2146-52.
8. Kralev, S., et al., Incidence and severity of coronary artery disease in patients with atrial fibrillation undergoing first-time coronary angiography. PLoS One, 2011. 6(9): p. e24964.
9. Hjerpe, P., et al., Validity of registration of ICD codes and prescriptions in a research database in Swedish primary care: a cross-sectional study in Skaraborg primary care database. BMC Med Inform Decis Mak, 2010. 10: p. 23.

--------------------------------------------------------------------------------

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Sammanfattning
Det övergripande målet med aktuellt projekt är att undersöka sambandet mellan högt blodtryck och förmaksflimmer i ett stort primärvårdsmaterial.
Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtarytmin och den är förknippad med påtaglig risk för stroke, hjärtsvikt, risk för död i förtid och för sämre livskvalitet. Incidensen av förmaksflimmer har ökat under senare år och innebär ett växande hälsoproblem med stora kostnader. Det finns många faktorer som bidrar till utvecklingen av förmaksflimmer, men högt blodtryck är en av de viktigaste bakomliggande faktorerna. Det aktuella projektet syftar till att undersöka betydelsen av blodtrycksnivå, ålder, metabol kontroll, behandling, komorbiditet, gender och psykosociala faktorer för utfallet hos patienter med hypertoni och förmaksflimmer. Vi kommer att använda oss av den stora primärvårdsdatabasen Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD) för att genomföra projektet. Databasen utgörs av avidentifierade data från journaler hos patienter med högt blodtryck i Skaraborg och sydvästra Stockholm. Dessa data (laborativa data, uppmätta blodtryck och antropometriska mått samt rökning) är kopplade till uttag av förskrivna läkemedel (Socialstyrelsens Läkemedelsregister), patientens socioekonomiska förhållanden (Statistiska Centralbyrån) samt Socialstyrelsens diagnos-och dödsorsaksregister. Data finns registrerade från 2001-2008 med en förlängning till 2013 avseende utfall, och innehåller cirka 75.000 individer.
Vi vet inte säkert vilka faktorer som sammanbinder hypertoni och förmaksflimmer. Det aktuella projektet syftar till att identifiera och värdera dessa faktorer samt undersöka om/hur behandling av högt blodtryck kan minska risken för förmaksflimmer och dess komplikationer.

Bakgrund
Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtarytmin och den är förknippad med påtaglig risk för stroke, hjärtsvikt, risk för död i förtid och för sämre livskvalitet [1-3]. Incidensen av förmaksflimmer uppskattas ha stigit med drygt 10 % mellan år 1980 och år 2000 [4] och denna ökning innebär ett växande hälsoproblem med stora kostnader. Förmaksflimmer har många orsaker där hög ålder [5], diabetes mellitus [6], hypertoni [7], hjärtsvikt [2], hjärtklaffsjukdom och hjärtinfarkt [8] är kända etablerade riskfaktorer. Vi vet idag inte säkert vilka faktorer som sammanbinder hypertoni och förmaksflimmer
Den stora majoriteten av patienter med hypertoni diagnostiseras och sköts inom primärvården, och här handläggs också en stor del av de patienter som behandlas för förmaksflimmer. Patientdata från primärvården lämpar sig därför för studier av sambandet mellan hypertoni och förmaksflimmer i stora patientgrupper. Från 2001 till 2008 finns data insamlade i den stora primärvårdsdatabasen Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Här finns data från primärvården i Skaraborg och Sydvästra sjukvårdsdistriktet i Stockholm där samtliga blodtryck, komorbiditet (bl.a. förmaksflimmer) och riskfaktorer såsom blodfettsnivåer, blodsocker och rökning finns registrerade. Dessa kliniska data är kopplade till Läkemedelsregistret, Socialstyrelsens diagnos-och dödsorsaksregister (fram till och med 2013) samt Statistiska Centralbyrån där socioekonomiska variabler finns tillgängliga. Projektet ger möjlighet att i en hypertonipopulation undersöka betydelen av god blodtryckskontroll och bra metabol kontroll för risken att insjukna i förmaksflimmer. Vidare kommer vi att kunna belysa sambandet mellan två stora folksjukdomar i relation till ålder, övrig sjuklighet, gender och etnicitet. Slutligen ger projektet möjlighet att förstå betydelsen av diagnosen förmaksflimmer för utfallet hos patienter med högt blodtryck.
Syfte
Syftet är att studera sambandet mellan hypertoni och förmaksflimmer i ett stort primärvårdsmaterial.
Studiedesign
Kvantitativ epidemiologisk (ej intervention)
Frågeställning / Hypotes
Vad karaktäriserar patienter med hypertoni och förmaksflimmer i olika åldersgrupper? Vilken betydelse har metabol belastning och kardiovaskulär risk för utveckling av förmaksflimmer vid hypertoni? Hur påverkar blodtryckskontrollen risken för att utveckla förmaksflimmer hos patienter med hypertoni? Har läkemedelsval någon betydelse för risken att utveckla förmaksflimmer hos hypertonipatienter? Interagerar gender eller etnicitet med förekomst av förmaksflimmer hos patienter med hypertoni?
--------------------------------------------------------------------------------

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning
Från 2001 till 2008 har kliniska data från 78 434 patienter med hypertoni (ICD-10 kod I10-, I13-P) från sydvästra Stockholm (24 Vårdcentraler) och Skaraborg (24 offentliga vårdcentraler) samlats i Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Avidentifierade data angående förskrivare och vårdcentraler finns tillsammans med uppgifter om vårdkontakter och kliniska data för enskilda patienter. De kliniska data har länkats till data från Socialstyrelsens läkemedelsregister, patientregister och dödsorsaksregister (fram till och med 2013) liksom till socioekonomiska data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Vårdcentralerna i Stockholm ingår i ett kvalitetsprojekt tillsammans med den lokala Läkemedelskommittén för samstämmighet vad gäller diagnosregistrering och läkemedelsförskrivning. I Skaraborg är 24 av 25 vårdcentraler 2008 med i databasen och en validering av vissa hjärt/kärldiagnoser har gjorts [9]. Databasen täcker in 85 % av alla patienter med hypertoni.
Metod: Datainsamling
Kliniska data från primärvårdsjournalen innefattar besöks- och kontaktdatum, vårdgivare, diagnos, samsjuklighet (bl.a. förmaksflimmer (ICD-10 kod I48-), blodtryck, längd vikt, laboratoriedata (blodfetter, eGFR, Glukos, HbA1c, Mikroalbuminuri ) och läkemedelsförskrivning. Socialstyrelsens Läkemedelsregister innefattar ATC-kod, mängd uttagna läkemedel, förskrivare och datum (från juli 2005 till och med juni 2008). Patientregistret innefattar upp till 8 ICD-10 diagnoser per vårdtillfälle, datum för intagning och utskrivning eller polikliniskt besök och dödsorsaksregistret innefattar dödsdatum och dödsorsak (ICD-10 koder). Data från SCB innefattar födelseland, inkomstnivå och utbildningsnivå.

Patienter med förmaksflimmer identifieras via diagnoser i primärvårdsdata och patientregistret.

Metod: Databearbetning
Statistisk analys sker med SPSS 15.0, (Chicago: SPSS Inc). Data kommer att presenteras med deskriptiv statistik. För jämförelser mellan kontinuerliga variabler används t-test, variansanalys eller liknande och för kategoriska variabler chi-2 test. Logistisk regression används för att hitta förklarande faktorer till samband mellan hypertoni och förmaksflimmer.
--------------------------------------------------------------------------------

Förväntat resultat / Betydelse
Studien kommer att tillföra kunskap om hur komorbiditet och metabol belastning ser ut hos patienter med hypertoni och förmaksflimmer och om detta påverkas av ålder, gender och etnicitet. Vidare kommer vi att kunna belysa om blodtrycksnivå, metabol belastning, komorbiditet, läkemedelsval eller socioekonomiska faktorer påverkar förekomsten av förmaksflimmer i en hypertonipopulation. Denna kunskap kan i sin tur ge underlag för en individualisering i omhändertagandet av patienter med högt blodtryck vilka löper stor risk att utveckla förmaksflimmer.
Referenser (max 20 stycken)
1. Wolf, P.A., R.D. Abbott, and W.B. Kannel, Atrial fibrillation as an independent risk factor for stroke: the Framingham Study. Stroke, 1991. 22(8): p. 983-8.
2. Wang, T.J., et al., Temporal relations of atrial fibrillation and congestive heart failure and their joint influence on mortality: the Framingham Heart Study. Circulation, 2003. 107(23): p. 2920-5.
3. Benjamin, E.J., et al., Impact of atrial fibrillation on the risk of death: the Framingham Heart Study. Circulation, 1998. 98(10): p. 946-52.
4. Miyasaka, Y., et al., Secular trends in incidence of atrial fibrillation in Olmsted County, Minnesota, 1980 to 2000, and implications on the projections for future prevalence. Circulation, 2006. 114(2): p. 119-25.
5. Andersson, P., et al., The prevalence of atrial fibrillation in a geographically well-defined population in northern Sweden: implications for anticoagulation prophylaxis. J Intern Med, 2012. 272(2): p. 170-6.
6. Dublin, S., et al., Diabetes mellitus, glycemic control, and risk of atrial fibrillation. J Gen Intern Med, 2010. 25(8): p. 853-8.
7. Conen, D., et al., Influence of systolic and diastolic blood pressure on the risk of incident atrial fibrillation in women. Circulation, 2009. 119(16): p. 2146-52.
8. Kralev, S., et al., Incidence and severity of coronary artery disease in patients with atrial fibrillation undergoing first-time coronary angiography. PLoS One, 2011. 6(9): p. e24964.
9. Hjerpe, P., et al., Validity of registration of ICD codes and prescriptions in a research database in Swedish primary care: a cross-sectional study in Skaraborg primary care database. BMC Med Inform Decis Mak, 2010. 10: p. 23.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Population Characteristics
Qualities and characterization of various types of populations within a social or geographic group, with emphasis on demography, health status, and socioeconomic factors.
Public Health
Branch of medicine concerned with the prevention and control of disease and disability, and the promotion of physical and mental health of the population on the international, national, state, or municipal level.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Medicin och akutsjukvård (Mölndal) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Billingen vårdcentral (Skövde) - Teammottagning Billingen workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde) - Teammottagning Norrmalm workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Medicin, Sahlgrenska workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Kristina Bengtsson Boström
Distriktsläkare, Närhälsan Billingen vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg, Sahlgrenska akademin
Per Hjerpe
Distriktsläkare, FoU-Chef, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg
Georgios Mourtzinis
Överläkare, Medicin och akutsjukvård (Mölndal)

Finansiering

Grants

SLS (Diarienummer: SLS-406261)
0 SEK (applied sum: 211 000 SEK)
Per Hjerpe

, Hypertoni och Förmaksflimmer. Hur påverkar blodtrycksnivån risken att utveckla förmaksflimmer?\r\n

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Projektet fortskrider och tre arbeten är nu accepterade för publikation.
Mourtzinis G, Schiöler L, Kahan T,  Bengtsson Boström K, Hjerpe P, Hasselström J, Manhem K. .Antihypertensive control and new-onset atrial fibrillation. Results from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Eur J Prev Cardiol. 2017 Jul;24(11):1206-1211. doi: 10.1177/2047487317708266. Epub 2017 May 4.
Mourtzinis G, Ebrahimi A, Gustafsson H Manhem. K. Aldosterone to renin ratio as a screening instrument for aldosterone excess in a population with atrial fibrillation.  Horm Metab Res 2017 Nov 21;49(11):831-837. Epub 2017 Sep 21. Relation Between Lipid Profile and New-Onset Atrial Fibrillation in Patients With Systemic Hypertension (From the Swedish Primary Care Cardiovascular Database [SPCCD]). Mourtzinis G, Kahan T, Bengtsson Boström K, Schiöler L, Cedstrand Wallin L, Hjerpe P, Hasselström J, Manhem K. Am J Cardiol. 2018 Mar 28. pii: S0002-9149(18)30392

Doktorand Georgios Mourtzinis är nu disputerad (180413) och har påbörjat ytterligare en analys avseende hur olika antihypertensiva läkemedel inverkar på risken att utveckla förmaksflimmer i en population med högt blodtryck


Samband mellan högt blodtryck och förmaksflimmer avseende riskfaktorer, behandling och utfall., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/203501