Care Manager - Vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården
Project number : 203821
Created by: Cecilia Björkelund, 2015-05-05
Last revised by: Cecilia Björkelund, 2018-11-20
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Care Manager - Coordinating Care for Person Centered Management of Depression in Primary Care (PRIM-CARE)

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Majoriteten av alla patienter med mild till måttlig depression behandlas inom primärvården. Endast hälften av patienterna får idag regelbunden uppföljning eller suicidbedömning. I en nyligen publicerad SBU-utvärdering av metoder som kan underlätta införandet av evidensbaserad vård för patienter med depression i primärvården konstaterades, att enskilda åtgärder såsom ökad screening av depression, utbildning av läkare och sköterskor eller ökad psykologisk kompetens i primärvården i sig inte medför högre kvalitet i vården eller ger bättre effekt än sedvanlig behandling. God evidens fanns endast för en "care manager". Denna person, motsvarande ungefär en svensk distriktssköterska, som ansvarar för stöd och kontakt med patienter med depression kan verka som "spindeln i nätet" och kombinera patientstödet med andra åtgärder, t ex utbildning av vårdteamet, initiering av depressionsskola och återkoppling av patientdata till behandlande läkare. Denna metodik är dock inte vetenskapligt prövad inom den svenska primärvården, och är därför definierad som kunskapslucka i vården.

Syftet är att utvärdera om en care manager på vårdcentralen ökar kvalitén i vården av patienten med depression jämfört med sedvanlig handläggning. Denna ansökan gäller specifikt att studera vårdsamordnarfunktionens effekter med både kvantitativ och kvalitativ metodik.

Studiens design är en kontrollerad studie där randomisering görs på vårdcentrals-nivå. Patienter med mild till medelsvår depression kommer tillfrågas om deltagande. På interventionsvårdcentralerna erbjuds patienterna en primär vårdsamordnare (care manager) som har tät kontakt och uppföljning av patienten. På kontrollvårdcentralerna ges sedvanlig behandling. Uppföljning vid 3 och 6 månader för både fall och kontroller. Under studien följs implementeringen med fokusgruppsintervjuer.

Betydelse: Primärvården är en viktig vårdgivare vid mild/medelsvår depression och det finns ett stort behov att utveckla nya metoder för effektivt omhändertagande.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Syftet är att studera om en Care Manager-organisation på vårdcentralen ger en ökad vårdkvalitet för patienter med mild till medelsvår depression i svensk primärvård jämfört med den sedvanliga vård som redan ges i primärvården.

Specifika syften
1) Att utveckla och utvärdera en ”Care manager”- organisation för patienter med mild till medelsvår depression
2) Att jämföra patienter på vårdcentraler, som har en Care Manager-organisation för patienter med mild till medelsvår depression, med patienter på vårdcentraler som tillämpar sedvanlig behandling med avseende på kort-och långsiktiga effekter på symtomreduktion, behandlingsföljsamhet, vårdtillfredsställelse och livskvalitet.
3) att utföra en kostnadseffektanalys av Care manager-organisationen, dvs att utvärdera hälso-effekterna av programmet i förhållande till kostnaderna för programmet.
4) Att få en övergripande förståelse av patienters och vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av införandet av Care manager.

Studiedesign
Kvantitativ experimentell (=interventionsstudie)samt kvalitativ explorerande.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Fokusgrupper (Focus Groups)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
checked Multicenterstudie


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Mental Disorders
Psychiatric illness or diseases manifested by breakdowns in the adaptational process expressed primarily as abnormalities of thought, feeling, and behavior producing either distress or impairment of function.
Quality of Health Care
The levels of excellence which characterize the health service or health care provided based on accepted standards of quality.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Registrering i andra projektdatabaser

ClinicalTrials.gov Identifier: NCT02378272

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Studien är ett samarbetsprojekt mellan VG-regionen, primärvården i VG-regionen, Dalarnas landsting, Göteborgs universitet och KI.
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V2 - Närhälsan Skogslyckan vårdcentral (Uddevalla) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Backa vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Brämaregården vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Dalsjöfors vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Billingen vårdcentral (Skövde) - BVC Billingen workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V1 - Närhälsan Tanumshede vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Lysekil - Capio Läkarhus Lysekil - Lysekils Läkarhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Göteborg - Capio Närsjukvård AB - Capio Vårdcentral Axess workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Kungälv - Praktikertjänst AB - Vårdcentralen Kusten Ytterby + Familjecentralen Fyren bvc workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Göteborg - Praktikertjänst AB - JohannesVården - Vårdcentral och BVC workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Falköping - Bräcke diakoni - Bräcke Diakoni vårdcentralen Centralhälsan workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Trollhättan - Medpro Clinics Stavre Vårdcentral AB - Medpro Clinic Stavre vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Göteborg - Allemanshälsan Aleroz AB - Allemanshälsans vårdcentral Landala workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Göteborg - Capio Läkarhus AB - Capio Läkarhus Angered workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Stenungsund - Capio Läkarhus AB - Capio Läkarhus Stenungsund workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Vänersborg - Praktikertjänst AB - Vårdcentralen Nordstan workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Uddevalla - Praktikertjänst AB - Silentzvägens Vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson)
Specialist i Allmänmedicin, Närhälsan Svenljunga vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Enheten för Allmänmedicin
Irene Svenningsson
Distriktssköterska, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal
Ingmarie Skoglund
Distriktsläkare, Närhälsan Södra Torget vårdcentral (Borås), Wallenberglaboratoriet
Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Depression är en av de främsta orsakerna till funktionshinder och drabbar 10-15% av befolkningen (1, 2). Depression är ett vanlig men ofta dolt problem hos patienter som besöker primärvården (3). SBU publicerade 2013 en utvärdering där resultat från studier genomförda i USA och England visade att specialutbildade vårdsamordnare, så kallad care manager som erbjuder uppföljande vård till patienter med depression resulterade i hög vårdkvalitet i primärvården (4, 5). SBU betonade att svenska studier behöver genomföras för att utvärdera om care manager-funktionen kan ge samma goda effekter i svensk primärvård, eftersom organisationen av primärvården skiljer sig mellan USA, England och Sverige (6).

Litteraturöversikter via Cochrane och SBU har visat att endast sådana organisatoriska åtgärder som inkluderar komplexa interventioner ger mer positiva effekter vad gäller reduktion av depression och förbättring av patienttillfredsställelse och livskvalitet jämfört med redan existerande sedvanlig behandling i primärvården (5). Sådana komplexa interventioner omfattar exempelvis utbildning, en förstärkt roll för sjuksköterskan (care manager) med telefonrådgivning, behandlingsrådgivning och kallelsesystem, samt en större grad av integrering mellan primärvård och specialistvård. Care manager-funktionen omfattar ansvar för stöd och kontinuerlig kontakt med patienter med depression, utbildning av vårdteamet samt feedback av patientdata till läkaren.
En specialutbildad distriktssköterska, med ansvar för stöd och kontinuerlig kontakt med patienter med depression, och som fungerar som spindeln i nätet, kan vara ett viktigt steg för att införa en individanpassad depressionsbehandling i primärvården.

Syfte

Övergripande syfte
Att studera om en Care Manager-organisation på vårdcentralen ger en ökad vårdkvalitet för patienter med mild till medelsvår depression i svensk primärvård jämfört med den sedvanliga vård som redan ges i primärvården.

Specifika syften
1) Att utveckla och utvärdera en ”Care manager”- organisation för patienter med mild till medelsvår depression
2) Att jämföra patienter på vårdcentraler, som har en Care Manager-organisation för patienter med mild till medelsvår depression, med patienter på vårdcentraler som tillämpar sedvanlig behandling med avseende på kort-och långsiktiga effekter på symtomreduktion, behandlingsföljsamhet, vårdtillfredsställelse och livskvalitet.
3) att utföra en kostnadseffektanalys av Care manager-organisationen, dvs att utvärdera hälso-effekterna av programmet i förhållande till kostnaderna för programmet.
4) Att få en övergripande förståelse av patienters och vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av införandet av Care manager.

Studiedesign
Kvantitativ experimentell (=interventionsstudie)
Frågeställning / Hypotes
Frågeställningar
a) Ger en Care Manager-organisation på vårdcentralen ökad vårdkvalitet för patienter med mild till medelsvår depression i svensk primärvård jämfört med den sedvanliga vård som redan ges i primärvården?
b) Ger en Care Manager-organisation på vårdcentral ökde kort-och långsiktiga effekter på symtomreduktion, behandlingsföljsamhet, livskvalitet, vårdtillfredsställelse, och upplevd arbetsförmåga jämfört med sedvanlig behandling?
c) Är Care manager-organisationen hälso- effektiv jämfört med sedvanlig behandling?
d) Vilka är patienters och vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av införandet av Care manager-organisation?
e) Vilka är vårdpersonals och patienters uppfattningar om implementeringen av en Care manager-organisation?
Teoretisk referensram - kvalitativ forskningsansats
De grundläggande begreppen för primärvård är tillgänglighet och kontinuitet. Primärvården skall vara lätt nåbar och vårdcentralerna skall finnas utspridda i samhället, lättillgängligt placerade, med vårdpersonal med bred generalist-kunskap. Vården av individer med kronisk sjukdom prioriteras, och förebyggande och hälsofrämjande är väsentliga delar av primärvården. Detta kräver en djup kunskap om hur vård och hälsofrämjande utformas för den enskilda patienten och hur man individualiserar riktlinjer för att passa behoven hos varje patient. Kontinuitet i vården i kombination med kunskap om patienten är grunden för personcentrerad vård. Med kunskap som kombinerar brett medicinskt och beteendevetenskapligt kunnande med kunskap om individen och samhället, kan sköterskan fungera som samordnare av olika typer av behandlingar och stöd. Uppföljning av patienters och vårdpersonals uppfattningar om care managerfunktionen och implementeringen via fokusgruppsintervjuer ingår i studieplanen .

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning

Studien är en cluster randomized controlled trial (CRCT) studie, där samtliga engagerade vårdcentraler deltar antingen som kontrollvårdcentraler eller som interventions-vårdcentraler (7). Alla vårdcentraler i VG-regionen har tillfrågas om deltagande. 19 vårdcentraler i VG-regionen har tackat ja, samt 4 vårdcentraler i Dalarna och slumpats till deltagande i studien som interventions- eller kontrollvårdcentraler, stratifierade för stad/landsbygd.De deltagande vårdcentralerna måste ha en sådan bemanning att rimlig tillgänglighet och kontinuitet i vården kan säkerställas under studieperioden.

Frågeställningarna a + b + c kommer att testas i den randomiserade kontrollerade studien med uppföljning 3 och 6 månader där samtliga patienters resultat från de randomiserade vårdcentralerna ingår. Medel för denna del av studien har erhållitits.

Patienter, som besöker deltagande vårdcentraler och som uppvisar depressiva symtom eller där depression misstänks tillfrågas om deltagande, och alla som diagnostiserats via Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) (8) med mild till medelsvår depression och är villiga att delta i studien och ej uppvisar något av exklusionskriterierna inkluderas. Under interventionsperioden får varje studiedeltagare personlig kontakt med Care manager-sköterska. På kontrollvårdcentralerna kommer inkluderade patienter att erbjudas sedvanlig behandling, förutom att ett 3-månaders uppföljningsbesök hos sköterska erbjuds (för att erhålla 3-månadersuppföljningsdata). Skattning vid baseline utförs av studiesköterska och uppföljning 6 månader kommer att utföras av studiepersonal.

För frågeställning d) och e) sker regelbundna uppföljningar genom fokusgruppsintervjuer med strategiskt utvalda deltagare (patienter respektive vårdcentralspersonal) för analys med kvalitativ metod. Denna del av studien är ej finansierad.

Patientpopulation
Patienter 18 år och uppåt som behandlas för med mild till medelsvår depression (F 32, F33) inom primärvården. Samtliga patienter som uppfyller inklusionskriterierna samt ej ingår i exklusions-kriterierna ingår i studien. Baseline börjar mätas samtidigt på interventions- och kontrollvårdcentraler. Rekrytering av patienter startar efter information och utbildning för engagerade vårdcentraler.

Inklusionskritrier (patienter)
•Ålder från 18 år och uppåt
•Diagnostiserad lindrig till måttlig depression (MINI)
•Signerat samtycke

Exklusionskrieterier (patienter)
•Schizofreni
•missbruk/substansberoende
•psykos
•bipolärt syndrom,
•självmordsrisk (>3 MADRS-S/> 1 BDI-II, fråga 9) eller tidigare suicidförsök
•pågående djup depression
•generaliserat ångestsyndrom
•personer som inte förstår eller talar tillräckligt god svenska

Intervention
Interventionsvårdcentraler kommer under studietiden ha en (distrikts)sköterska (care manager) engagerad som omkring 15-25% av arbetstiden fungerar som vårdsamordnare för patienter med (lindrig-medelsvår) depression. Sköterskan deltar vid interventionens början i en 3-dagarsutbildning, vårdcentralens läkare i en 4-8 timmars utbildning samt vårdcentralens hela personal i ett ca 2-timmars interaktivt informationstillfälle.

Interventionen för patienterna innebär att de erbjuds ett sköterskebesök i samband med det första läkarbesöket på vårdcentralen för nydiagnosticerad depression (mild-medelsvår). Detta besök syftar till att ge utökad patientinformation och utbildning om behandling och behandlingsmöjligheter, bedömning av patientens depressiva symtom och information för att öka patientens engagemang i behandlingen. Patienten får också samtidigt utökad information om studien. Under de följande 8 veckorna genomförs telefonkontakt mellan sjuksköterska och patient minst en gång varannan vecka. Denna genomförs med syfte att sjuksköterskan följer upp patientens aktuella tillstånd. Återbesök till distriktsläkare liksom till psykolog planeras utöver detta enligt rekommendationer i Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom (9).

Sedvanlig behandling (TAU)
Patienter som söker på de vårdcentraler som är kontroll-vårdcentraler, handläggs enligt sedvanliga rutiner på vårdcentralen. Sedvanliga rutiner för vårdcentralen kommer att dokumenteras för deltagande vårdcentraler.

Metod: Intervention

Utbildning inom primärvården - interventionsvårdcentralerna
Information och utbildning om projektet ges på fyra nivåer för (a) chefer inom primärvården (b) teamutbildning på vårdcentralen (1 dag) (c) kurs specifikt för Care Manager (3 dag +handledning), samt (d) information till hela vårdcentralen (4 tim).

Care managerfunktionen innebär att hon/han är primär kontaktperson, ”spindel i nätet” för patienter med depression på vårdcentralen. Har tät kontakt med patienten efter det första läkarbesöket. Hon/han följer patientens symtom, ger information om behandling och engagerar patienten i behandlingen. Ger också läkaren stöd genom att vara en länk till patienten. Det kan handla om att ordna återbesök, kontakta patienter som avbrutit behandlingen, följa upp medicinering, och hjälpa till med remittering av patienter, förmedla information om hur vården kan stödja återgång i arbete, samt hålla ihop vårdkedjan och se till att den fungerar så smidigt som möjligt för patienten. Samarbetar nära läkare som ansvarar för medicinsk behandling och psykolog (psykoterapeut) som ansvarar för psykologisk behandling.

Handläggningen av patienter med depression på interventionsvårdcentraler omfattar:

Första besök
Bokas inom en vecka efter första läkarbesök/inkludering.
Bedöma vårdbehov och utforma en vårdplan tillsammans med patienten
Informera patienten om sjukdomens art, riskfaktorer, egenvårdsåtgärder, läkemedel. Informera patient om deltagande i studie samt lämna information och remiss till lab
Suicidbedömning, via PrimeMD/MADRS-S. Om aktiva suicidala tankar finns bör behandlande läkare kontaktas och patienten remiteras direkt till psykiatrin.

Provtagning och formulär: mätning av bukomfång, BMI, blodtryck, B-glukos. Fråga om levnadsvanor kost, motion, rökning och alkohol (sker vid: Förstabesök, efter intervention, uppföljning 6 mån).

Telefonuppföljning
Vid 1, 2, 4, 8, 12, 16, 24 veckor. Värdera depressions-symtom med MADRS-S vid varje telsamtal, informera patientansvarig läkare om resultat.
Uppföljning av läkemedelsbehandling i samråd med behandlande läkare med bl.a. upptitrering, dosreglering, samt vid behov nedtrappning och utsättning av depressionsmedicinering.

Samordningsfunktion
gällande övriga samarbetspartners, t.ex rehabkoordinator, psykiatri och försäkringskassa.

Metod: Datainsamling

Patienterna kommer att följas upp efter 3 och 6 månader efter inklusion i studien genom enkätformulär och validerade instrument (första besök, 3 och 6 månader) på samma sätt både på interventions-och kontrollvårdcentralerna. Diagnostik sker via PRIME-MD (8). Depressiva symtom kommer att bedömas med hjälp av Beck Depression Inventory (BDI-II) och MADRS-S, själv-administrerade enkäter som mäter symtom och svårighetsgraden av depression (10, 11). Dessutom mäts patientens livskvalitet (EuroQoL-5D skalan) (12), arbetsförmåga och funktion (arbetsförmågeinstrument WAI) (13), Karasek Job Strain Model (14), patienttillfredsställelse med svenska versionen av ”Psychiatric Outpatient Satisfaction Scale”. Dessutom kommer uppgifter om sjukskrivning, medicinering, komorbiditet och annan behandling (psykologisk, rådgivning eller annat) samlas in. I initial datainsamling ingår även ålder, kön, sociodemografiska och ekonomiska variabler, systoliskt och diastoliskt blodtryck, p-glucos, midjemått, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och etnicitet. I 3- och 6 månaders-uppföljningen kommer uppgifter om sjukskrivning, medicinering, återbesök, telkontakt och annan samtidig behandling att samlas in.

Vid varje interventionsvårdcentral genomförs en strukturerad intervju innan utbildningen av läkare och sköterskor påbörjats. Där efterfrågas aktuell handläggning av patienter med depressiva symtom, hur teamsamverkan sker samt uppfattning om vårdsamordnarfunktionen. Två månader och 6 månader efter start av interventionen sker uppföljning genom fokusgruppsintervjuer i skilda sköterske-,övrig personal-, läkar-och patient-grupper liksom även care-manager-sköterskor med frågeställningarna: vilka är patienters och vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av införandet av Care manager-organisation?
Vilka är vårdpersonals och patienters uppfattningar om implementeringen av en Care manager-organisation?

Metod: Databearbetning

Statistisk analys
Intraindividuella differenser med avseende på baseline, 3- och 6 månaders-värden kommer att användas för att uppskatta behandlingens effektivitet (skillnad i poäng) på kort och lång sikt. Subgruppsanalys av kön samt justering för ålder kommer att genomföras. Mixed methods analys kommer att genomföras.

Poweranalys
Den primära variabeln är nivån av depression (mätt med MADRS-S och BDI-II) och analyseras i en ANCOVA modell med upprepade mätningar. För att kunna upptäcka en effekt på 3 enheter i skillnad mellan de båda grupperna, med en styrka på 80% och en signifikansnivå på 10% (dubbelsidigt) behövs ca 200 patienter i varje grupp. De bakomliggande antagande är en standardavvikelse inom grupp på 10 enheter, en inom-patient-korrelation på 0.4 samt en inom-kluster-korrelation på 0.1, dvs en designeffekt på 1.9 för att korrigera för vi har en klusteranalys (7, 15). Analysen är en ANCOVA med upprepade mätningar. För en styrka på 0,8 med alfa= 0, och för att upptäcka en effekt av 0,4 på depressionssvårighetsgrad räknar vi med att behöva rekrytera 400 patienter.

Kostnadseffektivitetsanalys
En kostnadseffektivitetsanalys (CEA) med kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) som effektmått kommer att utföras. Detta innebär att de extra kostnaderna för interventionen dividerat med de ytterligare QALY som vunnits genererar inkrementell kostnadseffektivitet (ICER).

Kvalitativ studie
Den kvalitativa uppföljning som speciellt studerar implementeringen av care manager-organisationen kommer att utföras genom att ett strategiskt urval av patienter och hälso-och sjukvårdspersonal intervjuas om sina erfarenheter av sitt deltagande i vården där care manager ingår. Speciell etikansökan kommer att inges för denna kvalitativa del av studien.

Kvalitativ analys av intervjuer i fokusgrupper
Strategiskt utvald vårdpersonal kommer att tillfrågas om att delta i fokusgruppsintervjuer två månader efter start och efter 6 månader. Materialet kommer att analyseras med kvalitativ deskriptiv innehållsanalys.

Strategiskt utvalda patienter (ålder, kön, stad /landsbygd) i studien planeras att tillfrågas om att delta i fokusgruppsintervjuer två månader efter start och efter avslutad intervention. Gruppintervjuer med fyra till sex personer planeras, beroende på rikedom i data och mättnad. Intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras med kvalitativ deskriptiv innehållsanalys.

Tillägg: 12-månadersuppföljning av samma variabler som ingår i baseline, 3 och 6 månader genomförs under tiden februari 2016-mars 2017.

Förväntat resultat / Betydelse
Trots att de flesta patienter med mild till måttlig depression behandlas i primärvården, har relativt lite forskning om handläggning av depression bedrivits i primärvården. Rekommendationer om diagnostik och behandling har huvudsakligen baserats på forskning vid psykiatriska mottagningar, där en mindre andel patienter med lindrig och medelsvår depression behandlas (1). Därför finns det ett stort behov av att utvärdera nya evidensbaserade metoder för användning i klinisk praktik så att patienterna får tillgång till de effektivaste behandlings- och organisationsformerna. Dessutom bör forskningsinsatser inriktas på att utveckla och implementera nya vårdmodeller anpassade för patienter med depression som söker primärvården. Primärvården är den viktigaste vårdgivaren för patienter med lindrig och måttlig depression och vi har ett ansvar att tillsammans med patienterna och befolkningen utveckla effektiva metoder både vad gäller depressionsreduktion, livskvalitet, arbetsförmåga och funktion på kort och lång sikt.

Genomfört hitintills (November 2017): Nästan 400 patienter har inkluderats på 23 vårdcentraler (11 intervention, 12 kontroll). 3, 6,12- månadersuppföljningar genomförda, kvalitativa intervjustudier genomförda av vårdsamordnares upplevelser, patienters och  läkares upplevelser. Manuskript föreligger. Basartikel 6-månadersresultat submittat, ännu ej accepterat. Hälsoekonomisk analys genomförd.

Tillägg November 2018: 2-årsuppföljning genomförd, ännu ej analyserad. 1-årsuppföljnigsanalys pågår. Sexmånadersuppföljning publicerad februari 2018, fokusgruppsanalys av vårdsamordnares upplevelser av att vara vårdsamordnare för patienter med depression i primärvården publicerad hösten 2018, liksom hälsoekonomisk analys. Se publikationslista!  

Följande frågeställingar besvarade hitintills i publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter:

a) Ger en Care Manager-organisation på vårdcentralen ökad vårdkvalitet för patienter med mild till medelsvår depression i svensk primärvård jämfört med den sedvanliga vård som redan ges i primärvården?

Svar: Ja, en care managerorganisation (vårdsamordnare psykisk ohälsa) på vårdcentralen ger ökaf vårdkvalitet för patienter med mild till medelvår depression.
b) Ger en Care Manager-organisation på vårdcentral ökde kort-och långsiktiga effekter på symtomreduktion, behandlingsföljsamhet, livskvalitet, vårdtillfredsställelse, och upplevd arbetsförmåga jämfört med sedvanlig behandling?

Delvis besvarad - på kort sikt ökad återgång till arbete (3 mån). Ytterligare analys pågår (12-månadersuppföljning)
c) Är Care manager-organisationen hälso- effektiv jämfört med sedvanlig behandling?

Ja, Care manager-organisationen är hälso- effektiv jämfört med sedvanlig behandling
d) Vilka är patienters och vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av införandet av Care manager-organisation?

Se publikation vårdsamordnares uppfattning (Svenningsson I et al). Analays patienter genomförd, men ännu ej publicerad.
e) Vilka är vårdpersonals och patienters uppfattningar om implementeringen av en Care manager-organisation?

Enkätstudie genomförd, ännu ej publicerad.

Referenser (max 20 stycken)
1.SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:1
2.The World Health Organization. The World Health Report 2008. Geneva, WHO 2008. http://www.searo.who.int/LinkFiles/Reports_whr08_en.pdf
3.Public Health Report 2009. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2009.
4.Rost K, Nutting P, Smith J, Werner J, Duan N. Improving depression outcomes in community primary care practice: a randomized trial of the quEST intervention. Quality Enhancement by Strategic Teaming. J Gen Intern Med 2001;16:143-9.
5.Gilbody S, Whitty P, Grimshaw J, Thomas R. Educational and organizational interventions to improve the management of depression in primary care. A systematic review. JAMA 2003; 289: 3145-51.
6.Statens Beredning för medicinsk utvärdering. Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården. En systematisk litteraturöversikt. Rapport 211. 2012.
7.Campbell M J, et al. Developments in cluster randomized trials and Statistics in Medicine. Stat Med 2007;26: 2-19.
8. Spitzer RL, Williams JB, Kroenke K, Linzer M, deGruy FV 3rd, Hahn SR, et al. Utility of a new procedure for diagnosing mental disorders in primary care. The PRIME-MD 1000 study. JAMA 1994; 272:1749-1756.
9.Nationella riktlinjer för depression och ångest. Socialstyrelsen, Stockholm 2010. (National Guidelines for depression and anxiety syndromes. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2010). http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4.
10.SBU. Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 212.
11.Arnau, RC, Meagher MW, et al. Psychometric evaluation of the Beck Depression Inventory II with primary care medical patients. Health Psychol 2001;20(2): 112-119.
12.EuroQol Group, EuroQol - a new facility for the mesurement of health-related quality of life. The EuroQol Group, Health Policy, 16 (19990) 199-208.
13.Ilmarinen J. The Work Ability Index (WAI). Occup Med. 2007;57(2):160.
14.Karasek R. Job Content Questionnaire. Los Angeles: Department of Industrial and Systems Engineering, University of Southern California, 1985.
15. Machin D, Campbell M, et.al. Sample size tables for clinical studies. Blackwell science 1997


Care Manager - Vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/203821