”Upplevelse av smärta och smärthantering vid episodisk migrän”.
Project number : 203881
Created by: Marie Persson, 2015-05-06
Last revised by: Marie Persson, 2018-12-21
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Experience of pain and pain management in episodic migraine – a qualitative study.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Episodisk migrän är en neurologisk sjukdom med en prevalens på ca 13% (1). Episodisk migrän innebär att ha 1-2 migränattacker i månaden som kännetecknas av medelsvår till svår ofta halvsidig pulserande huvudvärk som förvärras vid ansträngning. Huvudvärken kan vara mellan 4-72 timmar. I samband med huvudvärken är det vanligt med symtom som illamående, kräkning och ökad känslighet för ljud och ljus.Patienter med aura kan även få symtom på syn bortfall, domningar och förlust av talförmåga(2). Migrän är den tredje mest förekommande medicinska sjukdomen i världen (3).

Två och en halv procent (2,5%) av patienter med episodisk migrän utvecklar varje år en kronisk migrän (4). Kronisk migrän innebär att ha migrän eller migränliknande huvudvärk mer än 15 dagar per månad under minst en tremånaders period(2). Orsaken till de individuella skillnaderna i anfallsfrekvens och utvecklingen av episodisk migrän till kronisk migrän är fortfarande ej helt klarlagt.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka upplevelsen och hanteringen av smärta i en svensk population av individer med diagnostiserad episodisk migrän med semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell med 10 patienter inom Västra Götalandsregionen. Resultatet förväntas ge kunskap och användas för att förebygga att en episodisk migrän utvecklas till kronisk migrän på primärvårdsnivå och för att tidigt förebygga ogynnsam hälsoutveckling.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Patienter med episodisk migrän löper risk att utveckla kronisk migrän vilket innebär ett stort lidande för så väl den enskilde individen och för samhället. Det finns därför ett behov av att utreda de faktorer som ligger bakom utvecklandet av kronisk migrän samt att kunna identifiera de faktorer som bidrar till kronifiering och som kan vara till hjälp för att utveckla specifikt individanpassade rehabiliteringsåtgärder. Upplevelsen och hanteringen av smärta kan ha betydelse för utvecklingen till kronisk migrän. Närhälsan är den vårdnivå där en första bedömning görs. Det är därför av vikt att Närhälsan har redskap för att på ett tidigt stadium identifiera personer i riskzonen att utveckla kronisk migrän. Sålunda kan denna studie leda till nya infallsvinklar till fortsatt forskning så att nya möjliga vägar utvecklas för att reducera utvecklingen till kronisk migrän.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Pain
An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.
Migraine without Aura
Recurrent unilateral pulsatile headaches, not preceded or accompanied by an aura, in attacks lasting 4-72 hours. It is characterized by PAIN of moderate to severe intensity; aggravated by physical activity; and associated with NAUSEA and / or PHOTOPHOBIA and PHONOPHOBIA. (International Classification of Headache Disorders, 2nd ed. Cephalalgia 2004: suppl 1)
Migraine with Aura
A subtype of migraine disorder, characterized by recurrent attacks of reversible neurological symptoms (aura) that precede or accompany the headache. Aura may include a combination of sensory disturbances, such as blurred VISION; HALLUCINATIONS; VERTIGO; NUMBNESS; and difficulty in concentrating and speaking. Aura is usually followed by features of the COMMON MIGRAINE, such as PHOTOPHOBIA; PHONOPHOBIA; and NAUSEA. (International Classification of Headache Disorders, 2nd ed. Cephalalgia 2004: suppl 1)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Ulricehamn vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Gun Rembeck
FoU-strateg, leg barnmorska, Närhälsan Borås ungdomsmottagning, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Episodisk migrän är en neurologisk sjukdom vilket innebär att det föreligger en dysfunktion, sjukdom eller skada i patientens centrala och perifiera nervsystem som leder till en överkänslighet eller känslighet för förändring (5). En neurogen inflammation tros vara viktig i upplevelsen av migränsmärta liksom en defekt smärtbroms vid mer långvarigt smärttillstånd(6).

Att leva med episodisk migrän innebär att leva i ovisshet om både när och hur allvarligt nästa migränanfall skall bli (7).Patienter med episodisk migrän strävar efter att öka känslan av att ha kontroll över migränanfallen och försöka identifiera och hantera det man tror utlöser migrän (triggers) och att hitta effektiva sätt att lindra anfallen (7). Identifierade triggers så som tex högintensiv motion utlöser inte alltid migrän (8). Känsligheten för triggers synes variera. Att sträva efter att ha för mycket kontroll över triggers eller att inte acceptera sjukdomen innebär problem i rehabiliteringen av episodisk migrän (9). Smärta aktiverar limbiska och sympatiska nervsystemet vilket skapar en känsla av olust/obehag, muskelspänningar och ökad oro (10,11). Att leva ett för begränsat liv pga kontroll och undvikande av triggers kan leda till sekundär depression pga att livet blir för begränsat (12).

Många dröjer länge med att söka vård för episodisk migrän utan medicinerar med receptfria läkemedel (13). Erfarenhet från primärvård är att en vanlig sökorsak kan vara när den episodiska migränen är svår och frekvent och hindrar patienten socialt och i arbetsliv. Hur detta påverkar utvecklingen från episodisk migrän till kronisk migrän vet vi inte. Olika åsikter finns huruvida det är bra att ta akutmedicin eller inte under ett migränanfall. När en ökad frekvens av migränanfallen leder till ökad akutmedicinering tros detta vara en av orsakerna till utvecklingen av kronisk migrän (114). Forskning omkring långvarig smärta visar på att smärtsystemet blir förstärkt vid stark och ofta aktiverad smärta (15).

Patienter med episodisk migrän liksom många smärtpatienter bär på en oro över att vara missförstådda och misstrodda (7). Patienter med migrän upplever att migrän generellt i samhället uppfattas som "vanlig huvudvärk" som inte är funktionsnedsättande i samma grad som migrän (7). WHO rankar migrän som en av de 20 mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen (16). Episodisk migrän är förknippat med kraftiga försämringar i livskvalitet i jämförelse med patienter med andra kroniska sjukdomar och i jämförelse med den allmänna befolkningen (17, 18)

Smärtan är det som en patient med episodisk migrän upplever svårast (19). Smärta definieras som: en obehaglig sensorisk (fysisk) och emotionell (känslomässig) upplevelse i samband med verklig eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada (20). Enligt smärtforskningen förstärks den rena fysiologiska smärtan och smärtbeteendet av bl.a psykiska vidmakthållande faktorer. Personens tankar, föreställningar, känslor om smärta och kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av beteendet påverkar hur personen hanterar smärtan(10,11,21)
Hur patienter med episodisk migrän upplever och hanterar sin smärta återstår ännu att utforska.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka upplevelsen och hanteringen av smärta i en svensk population av individer med diagnostiserad episodisk migrän med semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell med tio försökspersoner inom Västra Götaland.
Metod:
Tio kvinnor och män mellan 18-65 år som har en diagnostiserad episodisk migrän tillfrågades att delta i en semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell. Patienten får information om studien via annons i Boråstidningen, Göteborgsposten och Svenska Migränförbundet. Selektionen kommer att göras av personal inom primärvård.
Urvalet kommer att ske genom strategiskt urval för att täcka in fenomenet upplevelse av smärta och smärthantering så brett som möjligt.
Inklusionskriterier: Kvinnor och män mellan 18-65 år som har en diagnostiserad episodisk migrän. För att erhålla en variationsbredd på forskningspersoner kommer följande beaktas; landsbygd/storstad, singelboende/sambo/gift, barn hemma eller inte, har arbete/arbetssökande, låg/högutbildad, sjukskriven/ej sjukskriven och ålder.
Exklusionkriterier: Malign sjukdom, andra migränsjukdomar, svårare psykiatrisk problematik så som psykossjukdomar, missbruk och svårare personlighetsstörningar. Personer som ej är svensktalande.
Metod: Datainsamling
Föreliggande studie är en empirisk holistisk semistrukturerad intervjustudie.
Studien beräknas genomföras under 2015 och 2017. Selektionen till intervjuerna påbörjas 2015. Intervjuerna och analysarbetet kommer att genomföras under 2015 och 2017. Under 2017 kommer analysen att sammanställas till en artikel för publikation.
Intervjufrågor; var god se bifogad bilaga.
Kompletterande frågor som ställs i samband med intervjun: ”Hur länge har patienten haft diagnosen episodisk migrän”? ”Hur länge gick patienten med migrän innan den första gången sökte för det”?
Metod: Databearbetning
Intervjuerna kommer att bandas och transkriberas. Därefter analyseras materialet med hjälp av Systematisk textkondensering enligt Malterud (2009) inspirerad av fenomenologisk analys av Giorgi (23,24,25). Analysen av respektive intervju genomförs i fyra faser. Fas ett är att få ett helhetsintryck, fas två identifiera meningsbildande enheter, fas tre är att abstrahera innehållet i de enskilda meningsbildande enheterna och fas fyra att sammanfatta innebörden i detta innehåll (24).

Referenser
1. Linde, M. (2006) Migraine: a Review and future directions for treatment. Acta Neurol Scand. 2006;114:71-83.

2. Headache Classification subcommitte of the International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders (II). Cephalalgia 2004;24 (Suppl 1):1-160.

3. Vos, T., Flaxman, AD., Naghavai, M., et al. Years lived with disability (YLDs) for 1160 sequelae of 289 diseases and injuries 1990-2010: A systematic analysis for the Global Burden of Disease study 2010. Lancet 2012; 380:2163-2196.

4. Sanchez del Rio-Gonzalez, M. (2012). Chronic migraine: Pathophysiology. Revista De Neurologia, vol. 54 Suppl 2, ss. S13-9.

5. McMahon, S. (2013) Wall & Melzack's Textbook of Pain. kap 58. Migraine and thetrigeminal autonomic cephalalgias

6. Chakravarty, A., Sen A. (2010) Migraine, neuropathic pain and nociceptive pain: towards a collective term. Med Hypoteser. 2010 feb, 74(2) :225-31.

7. Rutberg, S. (2012) Striving for control and acceptance to feel well – Experiences of living with Migraine and attending physical therapy. Doktors avhandling Luleå University of Technology.

8. Hougaard, A. et al (2013) Provocation of migraine with aura using natural trigger factors Neurology 2013 29 jan, 80 (5) : 428-31.

9. Varkey, E., Linde, M., & Henoch, I. (2013). ”It´s a balance between letting it influence life completely and not letting it influence life att all”- a qualitative study of migraine prevention from patients´perspective. Disability &Rehabilitation, 2013; 35(10):835-844.

10. Melzak R. (2005). Evolution of the neuromatix theory of pain. Pain practice.vol. 5(2), ss. 85-94.

11. Wolf, C.(2004) Pain: Moving from symtom control toward mechanism-specific pharmacologic management. Ann intern med,(140), ss. 441-451.

12. Stuginski-Barbosa, J., Dach, F., Bigal, M. et al. (2012). Chronic pain and depression in the quality of life of women with migraine--a controlled study. Headache, vol. 52(3), ss. 400-408.

13. Simon, D. Medical consultation for migraine: results from the American migraine study. Headache: The journal of head and face pain; February 01, 1998, Vol.38 issue: 2 p87-96, 10p.

14. Meng, I.D., Dodick, D., Ossipov, M.H. et al. (2011) Pathophysiology of medication overuse headache: Insights and hypotheses from preclinical studies. Cephalalgia May 2011 vol 31 no. 7, s851-860.

15. Maniyar, F.H., Goadsby, P.J. (2013)Functional imaging in chronic migraine. Curr Pain Headeache REP 2013 may, 17 (5):333.

16. Pietrobon, D. Migraine: new molecular mechanisms. Neuroscientist. 2005;11:373-86.

17. Mannix, L. K., & Solomon, G. D. (1998). Quality of life in migraine. Clinical Neuroscience (New York, N.Y.), vol. 5(1), ss. 38-42.

18. Solomon, G. D. (1997). Evolution of the measurement of quality of life in migraine. Neurology, vol. 48(3 Suppl 3), ss. S 10-5.

19. Dahlöf, C. Linde, M.(2004). Attitudes and burden of disease among self-considered migraineurs. A nation-wide, population-based survey in Sweden. Cephalalgia 2004;24:455-65.

20. SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care Metoder för behandling av långvarig smärta En systematisk litteratur översikt April 2006

21. Linton, S. (2005). Att förstå patienter med smärta. Studentlitteratur.

22. Eikeseth, S & Svartdal, F. (2007). Tillämpad beteendeanalys. Studentlitteratur. Kap 19.

23. Malterud K. (1996) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur 1996. Kap. 8.

24. Giorgi A. Sketch of a psychological phenomenological method. In Giorgi A, ed. Phenomenology and psychological research. Pittsburgh: Duquesne Univ Press, 1985: 8-22.

25 Patel,R. Davidsson ,B. Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning.


”Upplevelse av smärta och smärthantering vid episodisk migrän”., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/203881