Långtidsprognos efter stroke - en prospektiv uppföljningstudie av tre årskohorter strokeenhetsvårdade patienter i Skaraborg. Skaraborgs Långtidsuppföljning Av patienter med slaGanfall (SLAG)
Project number : 204691
Created by: Åsa Rejnö, 2015-05-25
Last revised by: Åsa Rejnö, 2019-04-12
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
En stor andel strokedrabbade lever länge med kvarstående strokerelaterade funktionshinder men kunskap om sjukdomens konsekvenser över tid både för den enskilde/samhället saknas. Flertalet större studier av konsekvenser efter stroke är begränsade till 1:a året eller selekterade grupper. Studier talar för att strokerelaterade funktionsnedsättningar som påverkar förmågan till aktivitet och delaktighet är vanliga. Hur det är i längre perspektiv är mindre känt.
Projektet avser studera långsiktiga konsekvenser av stroke genom data från en 5-årig kvalitetsuppföljning av strokeenhetsvårdade patienter på Skaraborgs sjukhus (SkaS), Skaraborgs Långtidsuppföljning Av patienter med slaGanfall (SLAG). Uppföljningen är ett samarbete mellan nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke, SkaS och Närhälsan Skaraborg. Den innebär att Riks-Strokes ettåriga enkätuppföljning upprepats årligen under fem år i tre årskohorter strokeenhetsvårdade patienter på SkaS, kompletterade med årliga återbesök till sjuksköterska. Patientrapporterade data under en femårsperiod efter stroke samlas tillsammans med data från besöken hos sjuksköterska. I registret finns även Riks-Stroke data om den akuta vården, hälsotillstånd före insjuknandet och efter 3 månader. Detta innebär att samtliga patienter kan följas från insjuknandet 5 år fram i tiden.
Frågeställning
Hur ser utfallet ut för patienter i ett långtidsperspektiv efter stroke avseende överlevnad över tid, boende över tid, oberoende över tid, allmän hälsa över tid mm (artikel A)
Studiedesign
Longitudinell studie som följer patienter över fem år efter insjuknande i stroke med dels enkäter och dels årliga sjuksköterskebesök.
Material
Uppföljningen omfattar samtliga strokeenhetsvårdade patienter vid SkaS år 2007 - 2009, totalt 2190 patienter. Bortfallet är lågt, ca 90 % av patienterna är uppföljda.
Uppgifter om hälsotillstånd innan strokeinsjuknandet, vård under akutskedet, och patientrapporterade uppgifter om hälsotillstånd och konsekvenser av stroke efter tre månader hämtas från Riks-Stroke. Patientrapporterade uppgifter om hälsotillstånd och strokesjukdomens konsekvenser 1-5 år efter insjuknandet hämtas från SLAG-registret.
Metod
Deskriptiv statistik kommer presenteras beroende på datatyp av variabel. Kategoriska variabler redovisas i form av frekvenser och andelar. För jämförelser av enkätfrågor över tid och mellan grupper används icke-parametrisk statistik (ordinalskalor). Jämförelser mellan grupper avseende kategoriska variabler görs med hjälp av Chi-square test eller andra icke-parametriska test. Överlevnadsanalys görs med hjälp av Kaplan-Meier modellen. IBM SPSS v.22 används.
Preliminära resultat
Inledande analyser visar att studiepopulation i stort följer den nationella avseende demografiska data. Insjuknande i stroke är tämligen jämnt fördelat mellan könen, med viss övervikt för kvinnor. Medelåldern för insjuknande är något högre än i riket som helhet. Kvinnor är något äldre än män då de insjuknar. Andelen som lever fem år efter stroke är ca 45 %.
Betydelse
Projektet förväntas bidra med ny kunskap om konsekvenser av stroke på lång sikt viktig för att kunna bedöma prognos i akutskedet och förstå vilken behandling och stöd som drabbade personer har behov av över tid. Kunskap som ger underlag för planering av landstings- och primärkommunala vårdgivares insatser samt för utveckling av insatser som bättre kan möta strokedrabbades behov och bidra till effektivare användning av vårdens resurser.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Projektbeskrivning

Långtidsprognos efter stroke - en prospektiv uppföljningsstudie av tre årskohorter strokeenhetsvårdade patienter i Skaraborg
Skaraborgs Långtidsuppföljning Av patienter med slaGanfall (SLAG)

BAKGRUND
Stroke är en folksjukdom som har stora konsekvenser både för samhället och för de individer som drabbas. I Sverige insjuknar minst 25 000 patienter varje år och stroke är den sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Även om stroke utgör den tredje vanligaste dödsorsaken, överlever majoriteten av de strokedrabbade det akuta skedet, ofta med kvarstående funktionshinder och har fortsatt behov av både sjukvård och kommunala insatser under lång tid.

Inom den akuta strokevården har det under de två senaste decennierna skett en stark kunskapsutveckling och evidensbaserade behandlingar såsom vård på strokeenehet(1, 2) och trombolys(2-4) vid hjärninfarkt har implementerats. Trots att en stor andel strokedrabbade lever länge med kvarstående strokerelaterade funktionhinder saknas det evidensbaserad kunskap om strokesjukdomens långtidseffekter. Flertalet studier av stroke i det längre perspektivet är begränsade till mindre eller selekterade patientgrupper på rehabiliteringskliniker(5), till det första året efter strokeinsjuknandet(6, 7) och/eller till selekterade utfallsmått såsom mortalitet/eller återinsjuknanden i stroke eller annan vaskulär sjukdom(8-10). Endast ett begränsat antal studier av strokesjukdomens långtidskonsekvenser utöver mortalitet och återinsjuknanden i stroke eller annan vaskulär sjukdom har genomförts i större icke selekterade patientgrupper(5, 11-13). Det innebär att det i dag saknas tillräcklig kunskap för att förstå vilken behandling och vilket stöd personer som drabbats av stroke har behov av i ett längre tidsperspektiv. Sådan kunskap är nödvändig för att kunna utveckla effektiva stödinsatser och behandlingar i det längre perspektivet efter stroke. God kunskap om strokesjukdomens konsekvenser över tid är också en förutsättning för samhällets planering av sjukvård och stödinsatser till strokedrabbade. Det finns därför ett stort behov av fler studier av strokesjukdomens långsiktiga konsekvenser i representativa större patientmaterial.

SYFTE
Det övergripande syftet är att generera ny kunskap om strokesjukdomens konsekvenser i ett långtidsperspektiv, som kan användas för att utveckla förbättrade behandlingsmetoder i det längre perspektivet efter stroke.
Syftet i delprojekt A är att beskriva utfall för patienter i ett långtidsperspektiv efter stroke och avser att studera populationen avseende överlevnad över tid, fördelat på kön, ålder och svårighetsgrad efter stroke, boende över tid, oberoende över tid enligt modified Rankin, allmän hälsa över tid (från SF-36), nöjdhet med vården samt vilka aktiviteter som personerna gör.
Syftet i delprojekt B är att studera patienternas hjälpbehov över tid och vem som ger hjälp (kommunalt stöd, närstående osv).

METOD
Studiepopulation
Projektet använder data från den femåriga kvalitetsuppföljningen av strokeenhetsvårdade patienter på Skaraborgs sjukhus (SkaS), ”Skaraborgs Långtidsuppföljning Av patienter med slaGanfall (SLAG)”. Kvalitetsuppföljningen SLAG-registret är ett samarbete mellan det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke, SkaS och primärvården i Skaraborg och innebär att samtliga patienter med akut stroke som vårdats vid strokeenheterna på SkaS från 2007-01-01 till 2009-12-31 identifierats via det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Varje år insjuknar cirka 700-800 personer med stroke i sjukhusens upptagningsområde. Enligt sjukvårdens organisation skall samtliga dessa vårdas vid strokeenheterna på SkaS under det akuta skedet och sjukhusen har en hög beräknad täckningsgrad i Riks-Stroke. Femårsuppföljningen har hittills uppvisat ett lågt bortfall med > 90% av patienterna uppföljda. Populationen i kvalitetsuppföljningen utgör således en stor representativ grupp strokepatienter (totalt 2190 patienter) med longitudinell uppföljningen under fem år.

Registerdata
Uppgifter om hälsotillstånd innan strokeinsjuknandet, vård under akutskedet, och patientrapporterade uppgifter om hälsotillstånd och strokesjukdomens konsekvenser efter tre månader har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Patientrapporterade uppgifter om hälsotillstånd och strokesjukdomens konsekvenser 1-5 år efter insjuknandet hämtas från SLAG-registret (detaljerad beskrivning ges nedan).

Lokalt kvalitetssäkringsprojekt – SLAG-registret
Syftet med den utökade uppföljningen var kvalitetssäkring med återkoppling till respektive kommun/vårdcentral/sjukhus, med syfte att ge bästa möjliga strokevård i Skaraborg. Kvalitetssäkringsprojektet består av två delar, en enkätdel och en sjuksköterskeuppföljning, och drivs tillsammans med primärvården/närhälsan som är huvudansvarig för enkätdelen.

Enkätuppföljning
Alla överlevande patienter med akut slaganfall inlagda på någon av SkaS strokeenheter (år 2007 i Skövde, Mariestad, Falköping och Lidköping, 2008-2009 endast Skövde, Lidköping) 2007-01-01 till 2009-12-31 har inbjudits att svara på en enkät per post en gång per år under fem år efter insjuknandet. Enkäten har utvecklats tillsammans med Riks-Stroke och bygger på den enkät Riks-Stroke använder vid ettårsuppföljning efter stroke och innehåller uppgifter om ADL-förmåga, aktivitetsförmåga, funktionsnedsättning, delaktighet, boendesituation, behov av stöd och hjälp, insatser från kommunen, medicinsk uppföljning, rehabilitering, nedstämdhet, trötthet och smärta. Kvalitetsuppföljningen för den sista av de tre årskohorterna slutfördes 2014-12-31.

Uppföljning hos sjuksköterska
Inom ramen för kvalitetssäkringsprojektet har patienter som vårdats vid strokeenheten i Skövde, Mariestad eller Falköping under tiden 2007-08-01 till 2009-07-31, ca 1000 patienter, i samband med enkätutskicket även erbjudits uppföljning i form av ett årligt sjuksköterskebesök för kontroll av blodtryck, vikt, EKG, HbA1c, P-kolesterol, aktuell läkemedelsbehandling, funktionsnivå (enligt modified Rankin Scale), och nya genomgångna kardiovaskulära incidenter sedan föregående besök.

Sjuksköterskebesöken har skett på strokemottagningen SkaS Skövde. Då målsättningen var att minimera bortfallet har en erfaren strokesjuksköterska varit projektanställd för att kunna göra hembesök, både i eget boende och i kommunalt särskilt boende, för de patienter som inte kunde ta sig till sjukhuset. Av logistiska skäl beslutades att strokeenheten i Lidköping skulle avstå sjuksköterskebesöket. Patienter vårdade i Lidköping har därför följts enbart med enkäter.

ARBETSPLAN
Datainsamlingen är komplett och en databas har upprättats på SkaS server där data tvättats och validerats. Analys av data kommer har inletts och under innevarande år planerar vi att arbeta intensivt med analys av data. I ett första steg avser vi att i två delprojekt dels beskriva utfall för patienter i ett långtidsperspektiv (delprojekt A) och dels analysera hjälpbehov och vem som ger stöd/hjälp dvs. vem som står för stödjande insatser (delprojekt B).
Under resterande del av 2015 planeras för att skriva manus för att beskriva utfall för patienter i ett långtidsperspektiv efter stroke (delprojekt A) och att analysera hjälpbehov efter stroke och vem som ger hjälp (delprojekt B). Alla analyser av materialet för artiklarna kommer genomföras av/med stöd av statistikern i projektet. Under 2016 kommer arbetet med ytterligare delprojekt enligt framtagna frågeställningar att fortgå.

Delprojekt A
Arbetet med bakgrunden och inledande analyser för delprojeket har påbörjats och ett utkast för artikeln fram till och med resultatet planeras vara färdigt innan sommaren. Artikeln planeras färdigställas under hösten.

Delprojekt B
Arbetet med att samla material för bakgrund till delprojektet har inletts. Bakgrund och metodavsnitt kommer vara i fokus under våren och analyser samt slutförande av manus kommer att genomföras under hösten.

METODIK
Deskriptiv statistik som medelvärde, standardavvikelse, median och percentiler kommer att presenteras beroende på typ av variabel. Kategoriska variabler kommer att redovisas i form av frekvenser och andelar. För jämförelser av enkätfrågor över tid och mellan grupper kommer icke-parametrisk statistik att användas då data mätts enligt ordinalskala. Jämförelser mellan olika grupper med avseende på kategoriska variabler kommer att göras med hjälp av Chi-square test eller andra icke-parametriska test. Överlevnadsanalys kommer att göras med hjälp av Kaplan-Meier modellen. IBM SPSS v.22 kommer att användas för alla statistiska analyser.

FORSKARGRUPP
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan primvärvård/närhälsa, Lidköpings kommun, Skaraborgs sjukhus, Göteborgs Universitet samt Riks-Stroke. I projektet ingår: Jesper Poucett, distriktsläkare från primärvård/närhälsan Lidköping, Kerstin Bjälkefur, sjuksköterska och magister i folkhälsa Lidköpings kommun, Eric Bertholds, överläkare, Björn Cederin, överläkare, Inger Nordin, sjuksköterska, Salmir Nasic, statistiker, alla Skaraborgs sjukhus, Åsa Rejnö, Fil. Dr., sjuksköterska, Skaraborgs sjukhus och lektor vid Högskolan Väst samt Katarina Jood, överläkare, docent och biträdande lektor vid Göteborgs Universitet.

BETYDELSE
Det aktuella projektet kommer att bidra med ökad kunskap om strokesjukdomens konsekvenser på lång sikt. Sådan kunskap är viktig för att kunna bedöma prognos i akutskedet och för att förstå vilken behandling och vilket stöd personer som drabbats av stroke har behov av över tid. Bättre kunskap om strokesjukdomens konsekvenser på lång sikt ger även underlag för planering av såväl landstings- som primärkommunala vårdgivares insatser men också för utveckling av nya insatser som bättre kan möta strokedrabbade personers behov. Resultaten kan på så sätt bidra till att vården kan använda sina resurser på ett mer effektivt sätt.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Projektet har fått godkännande från regionala etikprövningsnämnden i Göteborg med diarienr: 270-14.
Data förvaras i ett kvalitetsregister på SkaS ,"SLAG-registret". Databasen som innehåller fullständiga personnummer ligger inom Västra Götalandsregionens (VGRs) intranät och skyddas därför av samma brandväggar som sjukhusjournaler. SLAG-registret är lösenordskyddat och uppfyller i övrigt de krav som personuppgiftsansvarig på SkaS (vid ansökan till EPN, Christel Karlsson) ställt för säker personuppgiftshantering. All data hanteras med sekretess. För det aktuella forskningsprojektet kommer en datafil i vilken personnummer ersätts med ett allokeringsnummer att skapas, vilket innebär att alla analyser av data i projektet kommer att utföras på anonymiserade data och resultatet redovisas endast på gruppnivå. Endast de personer som deltar i det aktuella forskningsprojektet kommer ha tillgång till de anonymiserade filerna via VGRs nätverk.

REFERENSER

1.Stroke Unit Trialists' Collaboration. Organised inpatient (stroke unit) care for stroke. The Cochrane database of systematic reviews. 2013;9:CD000197.
2.Riksstroke. Stroke och TIA. Rapport från Riksstroke utgiven november 2014. Riksstrokes årsrapport 2013. TIA, Akut stroke, 3 månadersuppföljning efter stroke. Riks-Stroke [Swedish Stroke Register] (in Swedish); 2014. p. 166.
3.Sandercock P, Wardlaw JM, Lindley RI, Dennis M, Cohen G, Murray G, et al. The benefits and harms of intravenous thrombolysis with recombinant tissue plasminogen activator within 6 h of acute ischaemic stroke (the third international stroke trial [IST-3]): a randomised controlled trial. Lancet. 2012;379(9834):2352-63.
4.Wardlaw JM, Murray V, Berge E, del Zoppo GJ. Thrombolysis for acute ischaemic stroke. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2009(4).
5.Feigin VL, Barker-Collo S, McNaughton H, Brown P, Kerse N. Long-term neuropsychological and functional outcomes in stroke survivors: current evidence and perspectives for new research. International Journal of Stroke. 2008;3(1):33-40. doi: 10.1111/j.747-4949.2008.00177.x.
6.Appelros P, Nydevik I, Terent A. Living setting and utilisation of ADL assistance one year after a stroke with special reference to gender differences. Disabil Rehabil. 2006;28(1):43-9.
7.Appelros P. Prevalence and predictors of pain and fatigue after stroke: a population-based study. Int J Rehabil Res. 2006;29(4):329-33.
8.Terent A. Cerebrovascular mortality 10 years after stroke: a population-based study. Stroke. 2004;35(7):e343-5.
9.Kolominsky-Rabas PL, Weber M, Gefeller O, Neundoerfer B, Heuschmann PU. Epidemiology of ischemic stroke subtypes according to TOAST criteria: incidence, recurrence, and long-term survival in ischemic stroke subtypes: a population-based study. Stroke. 2001;32(12):2735-40.
10.Petty GW, Brown RD, Jr., Whisnant JP, Sicks JD, O'Fallon WM, Wiebers DO. Ischemic stroke subtypes : a population-based study of functional outcome, survival, and recurrence. Stroke. 2000;31(5):1062-8.
11.Barker-Collo S, Starkey N, Lawes CM, Feigin V, Senior H, Parag V. Neuropsychological profiles of 5-year ischemic stroke survivors by Oxfordshire stroke classification and hemisphere of lesion. Stroke. 2012;43(1):50-5.
12.Wolfe CD, Crichton SL, Heuschmann PU, McKevitt CJ, Toschke AM, Grieve AP, et al. Estimates of outcomes up to ten years after stroke: analysis from the prospective South London Stroke Register. PLoS Med. 2011;8(5):1549-676 (Electronic).
13.Jönsson A-C, Delavaran H, Iwarsson S, Ståhl A, Norrving B, Lindgren A. Functional Status and Patient-Reported Outcome 10 Years After Stroke: The Lund Stroke Register. Stroke. 2014;45(6):1784-90.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Cerebrovascular Disorders
A spectrum of pathological conditions of impaired blood flow in the brain. They can involve vessels (ARTERIES; or VEINS) in the CEREBRUM, the CEREBELLUM, and the BRAIN STEM. Major categories include INTRACRANIAL ARTERIOVENOUS MALFORMATIONS; BRAIN ISCHEMIA; CEREBRAL HEMORRHAGE; and others.
Stroke
A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)
Aged
A person 65 through 79 years of age. For a person older than 79 years, AGED, 80 AND OVER is available.
Middle Aged
Description missing
Adult
A person having attained full growth or maturity. Adults are of 19 through 44 years of age.
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.
Statistics
Works consisting of presentations of numerical data on particular subjects.
Longitudinal Studies
Studies in which variables relating to an individual or group of individuals are assessed over a period of time.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Strokeenheten avd 75/76, Skaraborgs sjukhus i Skövde
Kommun - Enskilda kommuner - Lidköping
Medarbetare anställd
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V8 - Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral (Lidköping) - Sjukgymnastik Lidköping - Teammottagning Lidköping workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Rehabläkare anställd där

Coworker

Kerstin Bjälkefur
Sjuksköterska, Sjuksköterska Lidköpings kommun
Salmir Nasic
Biostatistiker, Skaraborgs sjukhus - FoU
Eric Bertholds
Hemsjukvårdsläkare, Skaraborgs sjukhus
Jesper Poucette
Distriktsläkare / Rehabläkare, Ågårdsskogens vårdcentral, Primärvården skaraborg

Tutor

Katarina Jood
Universitetslektor, Överläkare, Neurosjukvård, Sektionen för klinisk neurovetenskap

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Poster baserat på projektets första manus har presenterats på European Stroke Organization Conference 2016 i Barcelona samt att muntlig presentation gjorts på Stroketeamkongressen i Umeå 2016. Detta manus är accepterat till tidskriften Brain & Behavior 190314

Presentation av andra studien från projektet har gjorts på European Stroke Organization Conference 2017 i Prag. Manuset beräknas klart för submission under våren 2019.


Långtidsprognos efter stroke - en prospektiv uppföljningstudie av tre årskohorter strokeenhetsvårdade patienter i Skaraborg. Skaraborgs Långtidsuppföljning Av patienter med slaGanfall (SLAG), from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/204691