Patienters upplevelse av att få fysisk aktivitet på recept (FaR) som behandlingsmetod inom primärvård. En kvalitativ innehållsanalys.
Project number : 206291
Created by: Stefan Lundqvist, 2015-08-12
Last revised by: Stefan Lundqvist, 2019-06-26
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Patient’s experience of physical activity on prescription (PAP) as treatment in primary health care centre. A qualitative content analysis.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund:
Fysisk aktivitet på recept (FaR) används idag som behandlingsmetod inom primärvården i Göteborg för att öka fysisk aktivitetsnivå hos patienter med metabola riskfaktorer. FaR- behandlingen innehåller individuellt patientcentrerat samtal, individuellt avpassad fysisk aktivitet (FA) med skriven ordination samt individuellt anpassad uppföljning. Studier visar att Svensk FaR-behandling ger positiva effekter på FA-nivå samt metabol hälsa. Mindre finns beskrivet av patientens egna upplevelser kring processen med att öka sin fysiska aktivitetsnivå och ingen tidigare forskning finns där man utvärderat patienters upplevelser av FaR som behandlingsmetod.

Syfte:
Att öka kunskapen kring hur fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer upplever att få FaR-behandling på vårdcentral.

Metod:
I denna kvalitativa innehållsanalys ingår 20 informanter, 34-73 år, från start otillräckligt fysiskt aktiva med metabola riskfaktorer som deltagit i en pågående kvantitativ FaR-studie vid 15 vårdcentraler i Göteborg under 5 år. Ett strategiskt urval utifrån ålder, kön, BMI samt fysisk aktivitetsnivå görs. En kvalitativ innehållsanalys utifrån semi-strukturerade intervjuer används med slutmålet att få fram kategorier och teman som kan beskriva skillnader och likheter i innehållet av patienternas berättelser.

Klinisk användbarhet:
En ökad förståelse av patientens erfarenhet gällande FaR-behandling ger möjligheter att bättre individualisera FaR-interventionen.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Se detaljerad projektbeskrivning nedan.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Qualitative Research
Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).
Exercise
Physical activity which is usually regular and done with the intention of improving or maintaining PHYSICAL FITNESS or HEALTH. Contrast with EXERTION which is concerned largely with the physiologic and metabolic response to energy expenditure.
Metabolic Syndrome X
A cluster of metabolic risk factors for CARDIOVASCULAR DISEASES and TYPE 2 DIABETES MELLITUS. The major components of metabolic syndrome X include excess ABDOMINAL FAT; atherogenic DYSLIPIDEMIA; HYPERTENSION; HYPERGLYCEMIA; INSULIN RESISTANCE; a proinflammatory state; and a prothrombotic (THROMBOSIS) state. (from AHA/NHLBI/ADA Conference Proceedings, Circulation 2004; 109:551-556)
Health Behavior
Behaviors expressed by individuals to protect, maintain or promote their health status. For example, proper diet, and appropriate exercise are activities perceived to influence health status. Life style is closely associated with health behavior and factors influencing life style are socioeconomic, educational, and cultural.
Quality of Life
A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Askim vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Frölunda vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Gibraltargatan vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Högsbo vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Kungshöjd vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Kungssten vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Majorna vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Masthugget vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Slottsskogen vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Styrsö vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Opaltorget vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - Capio AB - Övrigt
Capio vårdcentral axess
Företag - Privata vårdgivande bolag - Övrigt
Carlanderska vårdcentral
Företag - Privata vårdgivande bolag - Övrigt
Johannesvården vårdcentral
Företag - Privata vårdgivande bolag - Övrigt
Västerleden vårdcentral
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R10 - Närhälsan Gibraltar rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R3 - Närhälsan Majorna rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R3 - Närhälsan Frölunda rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Monica Joelsson
Leg. sjukgymnast, Närhälsan Gibraltar rehabmottagning

Tutor

Maria Larsson
Leg. sjukgymnast, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Åsa Cider
Universitetslektor, Specialistfysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Mats Börjesson
Överläkare/professor, Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Lars Hagberg
Hälsoekonom, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund:
Idag finns evidens för att otillräcklig fysisk aktivitet leder till folkhälsoproblem med ökad risk för livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Ett sådant livsstilsrelaterat sjukdomstillstånd är det så kallade metabola syndromet, som innefattar övervikt, bukfetma, förhöjda blodfetts- och blodsockernivåer samt förhöjt blodtryck med ökad risk att utveckla hjärt-, kärlsjukdom och diabetes typ 2. Vid alla tillstånd som ingår i det metabola syndromet har fysisk aktivitet en positiv effekt. Det är då möjligt med behandling i form av fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR, som är individuellt anpassat för varje patient, förskrivs både i förebyggande och behandlande syfte samt som komplement till eller ersättning för läkemedel.

Att vara fysiskt aktiv ger positiva hälsoeffekter, det har senare års kvantitativt inriktade forskning gett klara bevis för. Mindre finns beskrivet av patientens egna upplevelser kring processen med att öka sin fysiska aktivitetsnivå och ingen tidigare forskning finns där man utvärderat patienters upplevelser av FaR som behandlingsmetod . För att belysa detta genomförs en studie med kvalitativ ansats.

Kvalitativ forskning från 2010 av Wiklund, Olsén & Willén visar att överviktiga personer upplever fysisk aktivtet som positivt men att flera hinder föreligger såsom; den överviktiga kroppen, det egna psyket, kunskap/insikt och omgivningen (48). Groven & Engelsrud kommer i sin kvalitativa forskning kring överviktiga kvinnor fram till att synen på sig själv som överviktig, relationen till andra människor och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet/ träning har betydelse för att lyckas med att öka den fysisk aktivitetsnivån (49).

För personer med hjärtsjukdom har Tierney et al visat på att fluktuerande hälsa, mentalt tillstånd, andras förväntningar och omgivningsfaktorer är faktorer som påverkar fysisk aktivitetsnivå (50). Malpass, Andrews & Turner visar i sin forskning att personer med diabetes typ 2 upplever fysisk aktivitet som positivt och har positiva effekter även på annan levnadsvaneförändring såsom matvanor (51). Vähäsarja et al beskriver hur patienter med prediabetes upplever risken att utveckla diabetes typ 2 och hur de ser på fysisk aktivitet som ett beteende som skyddar mot detta (52). Två teman framkom, å ena sidan uppfattningen om att risken var hotande, å andra sidan att man reagerade med att avfärda risken. De patienter som upplevde risken som hotande uppvisade en större beteendeförändring gällande fysisk aktivitet.

Ingen av de nämnda kvalitativa studierna har använt FaR som behandlingsmetod och därigenom inte kunnat få kunskap i hur patienter upplever den FaR-process för en ökad fysisk aktivitetsnivå som man genomgår.För att få ökad kunskap i hur fysiskt inaktiva patienter, med någon del av metabola syndromet, upplever hur det är att få FaR-behandling, så kommer en kvalitativ delstudie att genomföras. Metoden som kommer att användas är intervjubaserad kvalitativ innehållsanalys.

Syfte:
Att fånga patienters erfarenheter och beskriva hur fysiskt inaktiva patienter med någon del av metabola syndromet upplever FaR-behandling på vårdcentral.
Frågeställningar:
•Hur har din upplevelse varit av att få FaR förskrivet?
•Har det betytt något för dig att få FaR förskrivet?
•Vad har försvårat/underlättat din möjlighet att påverka fysisk aktivitetsnivå?
•Vad har du upplevt som bra, mindre bra eller dåligt i arbetet med fysisk aktivitet, FaR?

Metod:
Urval
I denna kvalitativa innehållsanalys kommer 20 informanter, såväl responders som non-responders avseende självskattad fysisk aktivitetsnivå enligt ACSM-AHA, att ingå (16). Patienterna, 30-80 år, från start otillräckligt fysiskt aktiva med någon del av metabola syndromet, deltar i en pågående kvantitativ FaR-studie vid 15 vårdcentraler i primärvården Göteborg centrum/väster. I ett första strategiskt urval kommer fem av vårdcentralerna, med utbildade och kliniskt kunniga FaR-förskrivare att väljas ut. Patienterna ingående i studien från dessa vårdcentraler kommer sedan att sorteras i responders alternativt non-responders. Patienterna ur båda subgrupper kommer att väljas ut via ett andra strategiskt urval utifrån parametrarna ålder, kön samt BMI-värde över respektive under 30 i syfte att få en så stor variation som möjligt i den slutliga urvalsgruppen. Vårdcentraler och informanter väljs ut av författaren tillsammans med handledare i samband med 1,5-års uppföljning av FaR-behandling på vårdcentral.

Forskningsansats
En kvalitativ innehållsanalys utifrån semistrukturerade intervjuer kommer att användas. Den metodologiska ansatsen kommer att vara induktiv.

Datainsamling
Datainsamling sker via semistrukturerade intervjuer som spelas in digitalt och beräknas ta 45-60 minuter att genomföra. Tid och plats bestäms efter informantens önskemål med möjlighet att bli intervjuad i hemmet.

Dataanalys
Intervjuerna transkriberas ordagrant i sin helhet och analyseras därefter enligt en modell presenterad av Graneheim & Lundman (53). De centrala begrepp som används för att beskriva analysprocessen är:
1.Analysenhet – Den textmassa som skall analyseras, i detta fall intervjumaterialet. Bör vara tillräckligt stor för att utgöra en helhet och tillräckligt liten för att vara möjlig att hantera.
2.Domän – Delar av intervjutexten som handlar om ett specifikt område och som utgör en grov grundstruktur.
3.Meningsenhet – En meningsbärande del av texten som kan utgöra ord, meningar eller stycken av text. Lagom stora meningsenheter utgör grunden för fortsatt analys.
4.Kondensering – Den meningsbärande delen av texten kortas och görs mer lätthanterlig samtidigt som det centrala innehållet bevaras.
5.Abstraktion – Den kondenserade meningsenheten abstraheras i syfte att lyfta innehållet till en högre logisk nivå.
6.Kodning – Den abstraherade meningsenheten kodas och får härigenom en etikett som kortfattat beskriver dess innehåll.
7.Kategori – Utgörs av flera koder som har ett liknande innehåll. Innehållet i en kategori skall vara närbesläktat och skilja sig från innehållet i andra kategorier. En kategori kan innehålla ett antal underkategorier.
8.Tema – En process att sammanbinda det underliggande innehållet i ett antal kategorier och utgör ”den röda tråden” av mening på en tolkande nivå. Ett tema kan innehålla ett antal underteman.

Slutmålet för den kvalitativa innehållsanalysen är att få fram kategorier och teman som kan beskriva skillnader och likheter i textinnehållet. I denna process har kontext en viktig betydelse, det vill säga att kunskap finns hos tolkaren om det sammanhang i vilket studien är genomförd samt medvetenhet om det sammanhang som omger texten. Ett datorprogram, Nvivo (QSR International Pty Ltd), kommer att användas under analysarbetet för att bearbeta materialet. Analysresultatet redovisas i en översiktlig tabell, figur för att lättare kunna förstås.

Klinisk användbarhet:
En ökad förståelse av patientens erfarenhet gällande FaR-behandling ger möjligheter att bättre individualisera FaR-interventionen.


Patienters upplevelse av att få fysisk aktivitet på recept (FaR) som behandlingsmetod inom primärvård. En kvalitativ innehållsanalys., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/206291