Reliabilitet och validitet av Tampaskalan för Kinesiofobi - Yrsel
Project number : 207031
Created by: Lena Kollén, 2015-09-28
Last revised by: Lena Kollén, 2018-12-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Yrsel och balansstörning är ett vanligt symtom som ofta leder till nedsatt livskvalitet och kan öka fallrisken hos äldre. En del av behandlingen är att fortsätta med sitt vanliga rörelsemönster och sina vanliga aktiviteter så att yrseln inte tar över och begränsar arbete, fritids- och sociala aktiviteter. Att inte röra sig kan påverka behandlingsresultatet negativt. Baserat på klinisk erfarenhet finns det patienter med yrsel som är rädda för att röra på sig. Stark rörelserädsla, kinesiofobi, har visat sig ha en negativ inverkan på rehabiliteringsutfall hos andra patientgrupper, så som patienter med långvarig smärta och kranskärlssjukdom. Det finns till vår kännedom inga studier som har undersökt kinesiofobi hos patienter med yrsel. För att kunna mäta kinesiofobi i denna patientgrupp behövs ett tillförlitligt frågeformulär. Det finns ett frågeformulär som är specifikt designat för att mäta kinesiofobi, Tamspaskalan för Kinesiofobi (TSK). Detta formulär är framtaget i relation till patienter med långvarig smärta och behöver därför anpassas till patienter med yrsel och testas avseende reliabilitet och validitet. Syftet med den här studien är att modifiera TSK till patienter med yrsel och att utvärdera dess reliabilitet och validitet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

För att upprätthålla en god balansfunktion krävs det ett samarbete mellan olika sensoriska system såsom syn, innerörats balansorgan, proprioception och hudkänsel [1]. Om de olika sensoriska systemen inbördes ger inkorrekt information kan balansstörning eller yrsel uppstå [2].
Den mest förekommande behandlingen för patienter med yrsel är vestibulär rehabilitering som syftar till att stimulera plasticiteten i nervsystemet, där målet är att förbättra blickstabilisation, balansen, öka fysiska aktivitet och minska yrsel [3-4]. En del patienter kan dock uppleva kvarstående yrsel, ostadighet, ängsla och oro [5]. Vid akut yrsel kan det anses som ett normalt beteende att vara rädd för att röra sig. Däremot kan en kvarstående rörelserädsla över tid ha en negativ inverkan på rehabilitering. Stark rörelserädsla, kinesifobi, definieras som “en överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam skada” [6]. Hos patienter med långvarig smärta beskrivs ofta rörelserädsla i relation till den kognitiva rädsla-undvikandemodellen [7].
I denna modell spelar katastroftankar en central roll, vilket betyder negativa tankar om smärtan. Hög grad av katastroftankar leder till rädsla att röra sig och vi undviker då att röra oss, rädsla för att smärtan ska öka Undvikandet leder i sin tur till negativa fysiska och psykiska konsekvenser. Om vi i stället konfronteras med det som är hotet så leder det till ett snabbare tillfriskande. Undvikandebeteende och kinesiofobi har tidigare inte studerats hos patienter med yrsel.
Kinesiofobi har studerats hos patienter med kranskärlssjukdom där resultaten visade att patienter med hög grad av kinesiofobi deltog i lägre utsträckning i hjärtrehabilitering [8]. Det finns ett specifikt frågeformulär för att mäta kinesifobi, Tampaskalan för Kinesofobi (TSK) [9]. Formuläret är designat att mäta kinesiofobi hos patienter med muskuloskeletal smärta och har visats vara reliabelt och ha stöd för valdititet i svenska förhållanden (TSK-SV)[9]. Det finns ett behov av att anpassa TSK-SV för att kunna mäta kinesiofobi hos patienter med yrsel.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att modifiera TSK-SV till patienter med yrsel (TSK-SV yrsel) och att testa formuläret avseende reliabilitet och validitet. Inom ramen för den här ansökan avses att utvärdera reliabilitet, yt- och innehållsvaliditet i ett första steg. Därefter planeras att i en större datainsamling utvärdera begreppsvaliditet och extern validitet.

Frågeställningar -Vilken är formulärets test-retestreliabilitet och inre konsistens?
-Vilken är formulärets ytvaliditet och innehållsvaliditet?

Metod – urval Inklusion av patienter sker vid, Audiologiska mottagningen, ÖNH-kliniken och Fysioterapin Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (SU/S). Göteborg. Totalt kommer 70 personer inkluderas Inklusionskriterier: Vuxna personer (>18 år) med yrsel duration >2 veckor och att de har en diagnostiserad perifer vestibulär sjukdom.
Exklusionskriterier: Grav hörselnedsättning där skrivtolk behövs, språklig- visuell- eller kognitiv nedsättning som försvårar ifyllande av frågeformulär samt misstanke om att yrselsymtomen är av central uppkomst. Personerna skall kunna prata och förstå det svenska språket.
Patienterna tillfrågas om deltagande av fysioterapeut och ger sitt muntliga och skriftliga medgivande till deltagande i studien före studien påbörjas.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Otorhinolaryngologic Diseases
Pathological processes of the ear, the nose, and the throat, also known as the ENT diseases.

Projektets delaktighet i utbildning

checked D-uppsats / Magisterexamen
checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Rehabilitering - Göteborg - Fungera Göteborg AB - Fungera Göteborg AB workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Lena Hallin
Physioterapeut, Fungera Göteborg AB

Reliabilitet och validitet av Tampaskalan för Kinesiofobi - Yrsel, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/207031