Antidepressivas effekter på återgång till arbete vid depression, ångest och/eller stressrelaterade psykiska besvär
Project number : 207801
Created by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2015-11-23
Last revised by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-06-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Effect of antidepressants on patients’ return to work compared to other therapies in the primary care context- an observational study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Patienter med depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa är vanliga på vårdcentralen. En tidigare publicerad svensk registerstudie visade att personer som behandlas med läkemedel för ångest, depression och stressrelaterade ohälsa, har större risk för längre sjukskrivningstid respektive icke tidsbegränsad sjukersättning än personer som erhållit psykoterapi, arbetsplatsorienterad rehabilitering eller alternativmedicinsk behandling.
 

Syfte

Studera om patienter sjukskrivna för depression, ångest och/eller stressrelaterade psykiska besvär med antidepressiva läkemedel har längre sjukskrivning än patienter som behandlas med andra former av terapi (ej antidepressiva).

Metod

I denna prospektiva observationsstudie i Västra Götalandsregionen tillfrågades samtliga personer, 18-60 år, som sjukskrevs>14 dagar under diagnoserna mild-måttlig depression, ångestsyndrom eller stressrelaterad ohälsa, på 28 vårdcentraler.
Sammanlagt 192 personer inkluderas via MedRave och följdes under en 2-årsperiod och följdes upp vad gäller sjukskrivning (brutto- och netto-), återgång till arbete, antidepressiv medicinering, samt övrig terapi.

Förväntat resultat

Inga signifikanta skillnader förväntas mellan patientgruppen som behandlas med antidepressiva jämfört med gruppen som erhållit andra former av terapi när det gäller sjukskrivningens längd. Förväntningarna gäller främst att hitta olika faktorer som påverkar den psykiska ohälsan och på så sätt bidra till ökad kunskap inom området.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Depression och ångestsyndrom är några av de främsta orsakerna till funktionshinder och drabbar 10-15% av befolkningen. Nyligen har en ökning av depressiva symtom rapporterats i den yngre svenska befolkningen. Depression och ångest är ett vanligt men ofta dolt problem hos patienter som söker primärvården. Samsjuklighet med kroniska somatiska sjukdomar förekommer ofta. Epidemiologiska studier visar att omkring 70% av alla patienter med depression och ångest behandlas i primärvården och omkring 75% av alla antidepressiva mediciner förskrivs av allmänläkare. De flesta patienter med depression och ångest har funktionsnedsättning - mild, måttlig eller allvarlig - vilken inte alltid är kongruent med graden av depression.
I arbetslivet, med allt högre krav på kognitiv förmåga, är depression och ångest samt stressrelaterad ohälsa några av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, både hos män och kvinnor, och oftare förekommande bland kvinnor än män. Depression är huvuddiagnos i omkring 15% av alla fall av långvarig sjukskrivning (60 dagar eller mer).
Förskrivningen av antidepressiva mediciner, speciellt i form av SSRI-preparat, är förhållandevis hög i Sverige. Siffror från 2005 tyder på att mer än 8 % av den vuxna kvinnliga befolkningen och 5 % av den manliga behandlas med antidepressiv medicin.
Få studier som studerat depressions- respektive ångestreduktionseffekter av psykologisk, farmakologisk och annan terapi har dock undersökt effekten av behandlingen vad gäller funktion, arbetsförmåga eller återgång till arbete. Det finns således starkt vetenskapligt stöd för att antidepressiv medicinering liksom psykologisk terapi har goda effekter på depressiva symtom och ångestsymtom, men svagt stöd för att detta i sin tur ger effekter i form av tidigare återgång till arbete. För patienter som behandlas i primärvård är denna typ av behandlingseffekter viktiga att studera. Studier som utvärderat effekter på dessa nämnda variabler i primärvårdskontext ger för handen att god effekt på depressiva- och ångestsymtom inte automatiskt leder till snabbare återgång i arbete eller förbättrad funktion. Det finns få primärvårdsstudier som utvärderat kliniska behandlingsresultat vad gäller återgång i arbete. Utfallet av behandling vad gäller reduktion av depression och/eller ångest kanske inte är direkt associerat till tidigare återgång i arbete, då arbetsförmåga bestäms av betydligt fler faktorer förutom det egna psykiska tillståndet. Återgång till arbete är beroende av individens arbetsförmåga och kognitiva funktion, men också av arbetsmiljöfaktorer i vid utsträckning, av sociala, ekonomiska och ålders-faktorer och inte minst aktuella arbetsmarknadsmässiga faktorer.
En nyligen publicerad registerstudie i Sverige utgående från Karolinska Institutet (KI) anger att personer som behandlas med farmakologisk terapi för psykiatrisk diagnos (i huvudsak ångest, depression och stress-sjukdom) har större risk för längre sjukskrivningstid respektive icke tidsbegränsad sjukersättning än personer som erhållit psykoterapi, arbetsplatsorienterad rehabilitering eller alternativmedicinsk behandling. Dessa fynd behöver bekräftas av kliniska prospektiva studier, eftersom KI-studien är en registerbaserad studie, där man inte kan särskilja om personer som behandlats med antidepressiv medicinering är en helt annan patientgrupp, med sämre prognos vad gäller återgång till arbete, än den grupp som väljer psykologisk eller annan behandling. I studien har man inte heller haft möjlighet att särskilja olika diagnosgrupper eller allvarlighetsgrad av besvär (mild, måttlig eller svår) eller haft möjlighet att särskilja tillstånd med samsjuklighet, eftersom studien baseras på register och enkätformulär i efterhand till de personer som deltagit. Författarna anger också att fördjupade studier av effekten av farmakologisk terapi och annan terapi vid behandling av psykisk ohälsa bör genomföras. Från KI-forskargruppen har därför kontakt tagits med Göteborgs universitet/VG-regionen för diskussion om möjlighet finns, att i samarbete genomföra en sådan prospektiv studie i en region, där tillgång till psykologisk terapi i primärvården är så pass god att man i stora delar kan följa de nationella riktlinjerna och där beslut om behandling med psykologisk respektive läkemedelsterapi inte begränsas av låg tillgång till psykologisk terapi.
Metod
I en prospektiv observationsstudie i Västra Götalandsregionen tillfrågas samtliga personer, 18-60 år, med en minst 50%-ig anställning, bosatta i VG-regionen, som sjukskrives>14 dagar under diagnoserna mild-måttlig depression, ångestsyndrom eller stressrelaterad ohälsa, om deltagande i studien. Via Rehabkoordinatorer inom Närhälsan identifieras ärenden som tillhör den aktuella målgruppen i hela VG-regionen. I ett första skede görs urvalet baserat på ålder, sjukskrivningsgrad och diagnoskod som ligger till grund för ansökan om sjukpenning. Till personer som sjukskrivs med primära diagnoskoder inom depressions-ångestomåder samt stressrelaterade sjukdom, skickar rehabkoordinatorn ut information om projektet och en inbjudan att delta. De personer som återsänder undertecknad medgivandeblankett eller anmäler sig direkt till studien via telefon, samtycker också till att person- och kontaktuppgifter delges projektets behandlingspersonal. Forskningssköterskan i forskningsprojektet ringer upp personen som återsänt undertecknad medgivandeblankett för att boka tid för bedömningssamtal och ge muntlig information om studien, med möjlighet att ställa frågor. Bedömningssamtalet sker med personen på överenskommen plats. Vid bedömningssamtalet görs en strukturerad klinisk intervju med Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) samt genomgång av diagnoskriterier för utmattningssyndrom. Vid den kliniska bedömningen tas ställning till inklusions- och exklusionskriterier.
Exklusionskriterier är schizofreni, missbruk/substansberoende, psykos, bipolärt syndrom, självmordsrisk, pågående djup depression, generaliserat ångestsyndrom samt personer som inte förstår eller talar tillräckligt god svenska (då det krävs kunskaper i god svenska för att fylla i skattningsskalor).
De personer som exkluderas från projektet hänvisas vid behov till lämplig vårdinstans.
Alla former av fysiska och psykiatriska samtida problem eller diagnoser accepteras om inte listade bland exklusions-kriterierna liksom användande av alla former av farmakologisk terapi under studien.
Sammanlagt 180 personer inkluderas och följs under en 2-årsperiod och följs upp vad gäller sjukskrivning, återgång till arbete, antidepressiv medicinering, samt övrig terapi.
Vid inklusion får personen fylla i ett bakgrundsformulär och skattningsskalor för att mäta funktionsnivå och generell psykisk hälsa.
För primär frågeställning arbetsåtergång samt eventuell antidepressiv behandling, samlas data från patientformulär samt komplettering vid behov genom journaler gällande antal sjukskrivningsdagar samt eventuell sjukersättning in vid uppföljning 3, 6 och 12 mån samt vid långtidsuppföljning efter 2 år.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Anxiety
Feeling or emotion of dread, apprehension, and impending disaster but not disabling as with ANXIETY DISORDERS.
Stress
A pathological process resulting from the reaction of the body to external forces and abnormal conditions that tend to disturb the organism's homeostasis.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Annan utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Svenljunga vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Ingmarie Skoglund
Distriktsläkare, Närhälsan Södra Torget vårdcentral (Borås), Wallenberglaboratoriet
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin
Irene Svenningsson
Distriktssköterska, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal
Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Pia Augustsson
Kurator, rehabkoordinator, Vårdsamordnare psykisk ohälsa samt Forskningsassistent o kursadministratö, Närhälsan Kungshamn vårdcentral, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Nashmil Ariai
Statistiker, Övriga enheter GU

Antidepressivas effekter på återgång till arbete vid depression, ångest och/eller stressrelaterade psykiska besvär, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/207801