Har en livsstilsintervention för gravida kvinnor med BMI>30 påverkan på livsstilen 2,5 år efter graviditeten samt på kvinnans och barnets vikt i 2,5-årsåldern?
Project number : 208911
Created by: Karin Haby, 2015-12-16
Last revised by: Karin Haby, 2019-04-10
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Does a lifestyle intervention for pregnant women with BMI>30 have effect on lifestyle 2,5 years after pregnancy and on the weight of the woman and the child at the same time point?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Övervikt och fetma är växande folkhälsoproblem med vida och långsiktiga konsekvenser. Kvinnor i barnafödande ålder drabbas liksom övriga i befolkningen, och kvinnornas foster utsätts för metabol påverkan i moderlivet och senare som nyfödda och barn via överförda sociala faktorer. Stor viktökning vid graviditet innebär också ökad risk för graviditetskomplikationer och negativ påverkan på kvinnans och barnets kroppsvikt och hälsa framgent. Graviditeten är en lämplig tid för livsstilsarbete. Mödrahälsovården i Göteborg genomförde en livsstilsintervention för gravida med BMI≥30 med motiverande samtal och information om kost och fysisk aktivitet. Kvinnorna gick upp signifikant mindre i vikt och hade bättre BMI-utveckling mellan inskrivning och efterkontroll än kontrollerna. Denna studie avser att utvärdera den långsiktiga effekten av interventionen - om det finns en bestående effekt på kvinnans levnadsvanor och uppfattning om hälsa samt på hennes och barnets vikt 3 år efter interventionen.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Syfte
Huvudsyftet är att se om livstilsinterventionen under graviditeten leder till en lägre vikt 2,5 år efter förlossningen. Ett delsyfte är att se om barnet har en lägre vikt vid samma tidpunkt. Andra delsyften är att utvärdera hur fysisk aktivitet, intag av grönsaker, upplevda effekten på hälsan, upplevda förmågan att påverka den egna hälsan samt tilltron till att lyckas genomföra livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet påverkats.
Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram
Primär hypotes: Mödrahälsovårdens livsstilssatsning kan påverka livsstilsfaktorer så att mätbara effekter uppstår gällande kvinnans BMI-utveckling mellan efterkontroll och uppföljning 2,5 år senare, jämfört med en kontrollgrupp som inte erhållit samma insats. Livsstilssatsningen påverkar också barnets vikt så att barnet har mer normal vikt-SDS och BMI-SDS vid 2,5 årskontrolle vid 2,5-årskontrollen på BVC, jämfört med en kontrollgrupp vars mödrar inte erhållit samma insats.
Sekundär hypotes: En intensiv rådgivningsinsats om mat och motion under graviditeten kan leda till ett bestående ökat grönsaksintag och frekventare motionsvanor samt bättre upplevd hälsa, större tilltro till att kunna påverka hälsan respektive till att lyckas med att genomföra livsstilsförändringar avseende kost och fysisk aktivitet - jämfört med en kontrollgrupp som inte erhållit samma insats.

Metod: Urval
Denna studie avser att använda material från livsstilsprojektet VIKTiga mammor som pågick 2011-2014 på MVC i Göteborg. Samtliga kvinnor med fullständiga data vid förlossningen kommer att inkluderas i denna studie.
På MVC i Göteborg skrivs årligen ca 8000 gravida in. Gravida kvinnor med fetma på MVC i Väster, Centrum, Öster, Nordost (varav ca 700 med BMI≥30) tillfrågades om deltagande i livsstilsprojektet. Kvinnor som valde att delta gav sitt informerade samtycke. Kvinnor som avböjde följdes enligt Basprogrammet.
Att kvinnor med BMI≥30 valts ut för intervention beror på att mödrahälsovården erfarit att denna patientgrupp varit svår att nå och att motivera. Exklusionskriterier för deltagande var att kvinnan deltog i annan interventionsstudie. Alla gravida med BMI≥30 förväntades kunna delta, även de med svårighet att förstå svenska i tal och skrift, eftersom tolkning erbjöds.
Metod: Gruppindelning

En graviditet utan komplikationer följs inom Basprogrammet för mödrahälsovården i Göteborg och innefattar 9 besök samt efterkontroll. Rekrytering till livsstilsprojektet skedde vid inskrivning på MVC då kvinnan med BMI≥30 erbjöds information om den samordnade barnmorske-dietistinsatsen, vilken innebar en utökning av basprogrammet.

Gravida som uppsökte MVC på Hisingen (ca 1800 kvinnor/år varav 220 beräknas ha BMI>30) utgjorde kontrollgrupp, vilket innebar att de övervakades enligt Basprogrammet men svarade på enkätfrågor om livsstil. Kvinnor som valde att delta som kontroller gav sitt informerade samtycke. Hisingen anses vara representativt för Göteborg med liknande socioekonomisk sammansättning. Kontrollgruppen är 4 ggr mindre än interventionsgruppen.

Metod: Intervention
Kvinnor som deltog i livsstilsprojektet fick tillgång till extra tid med ordinarie barnmorska för motiverande samtal och rådgivning om kost och fysisk aktivitet. Därutöver erbjöds kvinnan gruppbehandling hos dietist alternativt enskilt besök. Kvinnan fick via mödrahälsovården tillgång till stavar och stegräknare samt hade möjlighet att delta i bassäng- och gymträning i grupp. Hon fick FaR-recept(Fysisk aktivitet på Recept) och hänvisades aktivt till träningsanläggningar och hälsotek som anpassade sitt utbud av aktiviteter till målgruppen. Barnmorskan hade till sin hjälp ett antal pedagogiska och för projektet konstruerade redskap för kartläggning och rådgivning. Tillsammans med kvinnan analyserades levnadsvanor och man kom överens om nivån och innehållet i mat- och motionsråden. Därefter ägnades en kort stund vid de ordinarie barnmorskebesöken under resterande graviditet samt vid efterkontrollen åt att följa upp kost och fysisk aktivitet. De kvinnor som valde att träffa dietist genomförde en kostregistrering och en situations/beteendeanalys vilka hon hade möjlighet att ta upp till diskussion individuellt eller i grupp. Dietisten gick igenom energi- och näringsbehov under graviditeten samt tankar och känslor om mat, och kvinnorna fick tips och råd runt vardagsmat och olika ämnen som t ex matglädje diskuterades. Enkätfrågor besvarades av kvinnan vid inklusion och vid efterkontroll. Frågan som speglar upplevd hälsa är hämtad från mödrahälsovårdsjournalen/nationella mödrahälsovårdsregistret och frågorna som speglar motionsfrekvens och frekvens av grönsaksintag är hämtade från Folkhälsoinstitutets Hälsa på lika villkor. Frågorna om tilltro till att kunna påverka sin hälsa repsektive till att kunna genomföra livsstilsförändringar är baserade på teorier om utvärdering av hälsofrämjande insatser (20). Kvinnorna i kontrollgruppen på Hisingen svarade på samma enkätfrågor.
Efter efterkontrollen avslutades interventionen och studien fortsatte som en observationsstudie.
Metod: Datainsamling
Vid barnmorskebesöken antecknade barnmorskan och kvinnan i en loggbok kvinnans vikt och vilka aktiviteter kvinnan deltagit i och till vilken grad. Här fanns också de 5 enkätfrågor kvinnan svarade på om hälsa, kost och fysisk aktivitet. Kontrollgruppen fyllde i separat blad med de 5 enkätfrågorna före och efter graviditeten. Den datainsamling som planeras nu är att kvinnorna - både de i interventions- och kontrollgruppen - kontaktas vid tiden för barnets 2,5-årskontroll på BVC och får svara på samma 5 enkätfrågor samt rapportera sin egen och barnets vikt samt barnets längd. Kontakten sker per brev men följs upp per telefon då svar ej inkommer, eller om inkommet svar ej är fullständigt.
Metod: Databearbetning

Studien har en power på 91% för att en skillnad i vikt på 2,5 kg (med SD 5.1) mellan interventionsgruppen (n=234) och kontrollgruppen (n=58) är signifikant på nivån 0.05 med två-sidig kovariansanalys med baselinevärden som kovariater.

Primär analys av viktförändring mellan interventions- och kontrollgrupp analyseras med kovariansanalys avseende viktförändringen med inskrivningsvikt som kovariat.

Förändringsvariabler analyseras mellan grupperna på samma sätt som i den primära analysen om histogrammen är normalfördelade, annars med Mann-Whitney U-test.

För jämförelser av värden vid inskrivning/under/efter graviditeten analyseras kontinuerliga variabler mellan grupperna med Mann-Whitney U-test, ordnade kategoriska variabler med Mantel-Haenszels Chi-två test, dikotoma variabler med Fishers exakta test, ej ordnade kategoriska variabler med Chi-två test.

Prediktorer till förändring av de viktigaste variablerna görs med univariabla metoder och multivariabla regressionsanalyser.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Pilotstudien på de 50 första kvinnorna och 50 matchade kontroller visade att den deltagande kvinnan lyckats med livsstilsförändringar då hon gick upp mindre i vikt (3,9 kg) och hade lägre BMI på efterkontrollen än kontrollkvinnan (19). Fler kontrollkvinnor (36 %) jämfört med kontrollgruppen (16 %) klarade också rekommenderad viktuppgång (<7 kg), vilken anses medföra riskreduktion för kvinnan och barnet.
Om denna studie, på hela materialet VIKTiga mammor, visar att livsstilsprojektet ger hälsoeffekter även 2,5 år efter intervention kan sannolikt kvinnan, det växande barnet och hela familjen få framtida hälsovinster, samtidigt som mödrahälsovården får kunskap om huruvida livsstilsarbete med gravida med högt BMI fungerar även långsiktigt

Referenser
1. Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret 1973-2012. Assisterad befruktning
1991-2012. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Socialstyrelsen 2014.
2. Brynhildsen J, Sydsjö A, Norinder E, Selling KE, Sydsjö G. Trends in body mass index
during early pregnancy in Swedish women 1978-2001. Public Health 2006, 120(5):393-9.
3. Energi och vikt vid graviditet och amning. Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Rapport 25. 2008, Livsmedelsverket NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden.
4. Herring S, Oken E. Weight Gain during Pregnancy: Importance for Maternal and Child Health. Ann Nestlé 2010, 68: 17-28.
5. Romano M et al. How much weight are women gaining during pregnancy? An Italian cohort study. Gynecol Endocrinol 2015, 18:1-3.
6. Drake AJ and Reynolds RM. Impact of maternal obesity on offspring obesity
and cardiometabolic disease risk. Reproduction 2010, 140(3): 387-98.
7. Sebire NJ et al. Maternal obesity and pregnancy outcome: a study of 287,213 pregnancies in London. Int J Obes Relat Metab Disord 2001, 25(8): 1175-82.
8. Baeten JM et al. Pregnancy complications and outcomes among overweight and obese nulliparous women. Am J Public Health 2001, 91(3): 436-40.
9. Magann E et al. The effects of an increasing gradient of maternal obesity on
pregnancy outcomes. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2013.
10. Cogswell MK et al. Gestational weight gain among average-weight and overweight women—what is excessive? Am J Obstet Gynecol 1995, 172: 705–712.
11. Cedergren M. Effects of gestational weight gain and body mass index on obstetric outcome in Sweden. International Journal of Gynecology & Obstetric 2006, 93: 269–274.
12. Stamnes Kopp UM et al. The associations between maternal pre-pregnancy
body mass index or gestational weight change during pregnancy and body mass
index of the child at 3 years of age. Int J Obes (Lond) 2012, 36(10): 1325-31.
13. Baird J et al. Being big or growing fast: systematic review of size and growth in
infancy and later obesity. BMJ 2005, 331(7522): 929.
14. Bearman P et al. Exploring Genetics and Social Structure. Am J Soc 2008, 114: 67-105.
15. Rising R and Lifshitz F. Relationship between maternal obesity and infant feeding interactions. Nutr J 2005, 4: 17.
16. Wall CR et al. Dietary patterns of children at 3.5 and 7 years of age: a New
Zealand birth cohort study. Acta Paediatr 2013, 102(2): 137-42.
17. Mourtakos SP et al. Maternal lifestyle characteristics during pregnancy, and the risk of obesity in the offspring: a study of 5,125 children. BMC pregnancy and childbirth 2015, 15:66.
18. Ismail-Beigi F et al. Am J Physiol Endocrinol Metab 2006. 291(3):439-40.
19. Gardner B et al. Changing diet and physical activity to reduce gestational weight gain: a meta-analysis.. Obes Rev 2011, 12(7):602-20
20. Nutbeam D. Evaluating health promotion - progress, problems and solutions. health Promotion International 1998, 13(1):27-44.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Child
A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.
Weight Gain
Increase in BODY WEIGHT over existing weight.
Obesity
A status with BODY WEIGHT that is grossly above the acceptable or desirable weight, usually due to accumulation of excess FATS in the body. The standards may vary with age, sex, genetic or cultural background. In the BODY MASS INDEX, a BMI greater than 30.0 kg/m2 is considered obese, and a BMI greater than 40.0 kg/m2 is considered morbidly obese (MORBID OBESITY).
Health
The state of the organism when it functions optimally without evidence of disease.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Åsa Premberg
FoU-ledare, Universitetslektor, Barnmorska, Sahlgrenska akademin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän
Ragnar Hanås
Överläkare, NU-sjukvården Uddevalla sjukhus
Hanna Gyllensten
Leg apotekare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Marie Berg
Professor förenad med befattning som universitetssjukhusöverbarnmorska, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Kvinnosjukvård

Har en livsstilsintervention för gravida kvinnor med BMI>30 påverkan på livsstilen 2,5 år efter graviditeten samt på kvinnans och barnets vikt i 2,5-årsåldern?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/208911