Test av reliabilitet för män i ett frågeformulär som mäter arbetsrelaterad stress.
Project number : 209581
Created by: Anna Frantz, 2015-12-20
Last revised by: Anna Frantz, 2018-02-18
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

The Work Stress Questionnaire – Testing reliability and validity among male workers

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad ohälsa bland både kvinnor och män i Sverige är stress och psykiska påfrestningar. Frågeformuläret Work Stress Questionnaire (WSQ) identifierar personer som riskerar ohälsa och sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Reliabilitet och validitet i frågeformuläret har testats för kvinnor med gott resultat. Test av validitet för män har påbörjats, men test av reliabilitet för män saknas. Syftet med studien är att utvärdera reliabiliteten i frågeformuläret WSQ för män i arbete i åldern 18-64 år, genom en test-retest-studie. 40 deltagare kommer rekryteras till studien. WSQ fylls i av deltagarna med 2 veckors mellanrum, resultaten från dessa två tillfällen kommer analyseras med en metod för icke-parametriskt parade data. En bedömning av reliabiliteten även för män kan öka värdet av att använda sig av WSQ i primärvården för att tidigt identifiera personer som riskerar ohälsa och sjukfrånvaro på grund av arbetsrelaterad stress.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Arbetsrelaterade besvär är ett vanligt problem. I en rapport från Arbetsmiljöverket som fokuserar på arbetsrelaterade besvär under 2014 konstateras att den vanligaste orsaken bland både kvinnor och män är stress och psykiska påfrestningar. Andelen som har besvär av just dessa anledningar har också ökat kraftigt under perioden 2012-2014. Samtidigt som sjukfrånvaron ökar har också andelen som går till jobbet trots besvär blivit större, något som stöds i flera studier. Metoder som tidigt identifierar de personer som är i riszonen för att hamna i sjukskrivning så att förebyggande åtgärder tidigt kan sättas in kan alltså vara av stort värde. Frågeformuläret Work Stress Questionnaire (WSQ) är utvecklat för att identifiera personer som löper risk för ohälsa och sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Det är utvecklat och framtaget i en primärvårdskontext för både kvinnor och män. Det har också använts i primärvården där det har visat sig kunna predicera framtida sjukskrivning. Reliabilitet och validitet i frågeformuläret har testats tidigare för kvinnor med gott resultat. Test av validitet för män har påbörjats, men test av reliabilitet i formuläret för män saknas i dagsläget.

Syfte

Syftet med studien är att utvärdera reliabiliteten i frågeformuläret Work Stress Questionnaire för män som är i arbete i åldern 18-64 år.

Metod

En test-retest studie genomfördes där frågeformuläret fylldes i av målgruppen vid två tillfällen med två veckors mellanrum. Studien inkluderade 57 förvärvsarbetande män. 16 av dessa exkluderades ur studien, varav 2 inte svarade på uppföljningsenkäten och 14 svarade ja på frågan "Har det hänt något avvikande på arbetet sen du besvarade enkäten första gången som kan påverka hur du besvarar enkäten idag?". Kvar för analys var 41 respondenter (n=41). För bearbetning av data användes en metod för icke parametriskt test för parade data, som gör det möjligt att identifiera var för sig dels systematiska gruppförändringar och dels enstaka individuella förändringar mellan testtillfälle ett och två. Metoden är användbar vid analys av förändring mellan två mättillfällen i frågeformulär där avståndet mellan skalstegen är okänt och traditionella matematiska beräkningar således inte kan användas. Systematiska gruppförändringar mäts med Relative Position (RP) och Relative Concentration (RC) och kan anta ett värde från -1 till 1 där 0 indikerar brist på förändring. Individuella enstaka förändringar mäts med Relative Rank Variance (RV). RV tar hänsyn till avståndet mellan de två mättillfällena och kan anta ett värde mellan 0 och 1 där högt värde indikerar att de individuella förändringarna är stora. 95 % konfidensintervall (CI) beräknades och vid ett konfidensintervall som innehåller 0 är det sannolikt att det inte finns en skillnad i förändring mellan de två mättillfällena. Percentage agreement (PA) beräknades också.

Resultat

PA varierade mellan 55 och 98 %, med ett medianvärde på 77 %. RV, RP och RC beräknades och är redovisade i tabell 1 tillsammans med det 95 % konfidensintervallet. Bedömningen av stressnivå för frågorna Känner till arbetsuppgifter och Inblandad i konflikter, analyserades inte för RV, RP och RC då svarsfrekvensen var för låg. PA för första delen av dessa frågor analyserades fortfarande. Alla frågor utom två var stabila över tid med avseende på individuella förändringar och gruppförändringar. Frågan ”Tar din närmaste chef hänsyn till dina åsikter?” visade på en signifikant förändring för RP (RP=0,10, CI 0,02 – 0,18). Frågan ”Tar du mer ansvar för arbetet än du borde göra?” visade på en signifikant förändring för RV (RV=0,14, CI 0,00 – 0,39).

Konklusion
Arbetsrelaterad stress blir en allt vanligare orsak till sjukskrivningar bland både kvinnor och män. Att ha verktyg för att tidigt kunna identifiera personer i riskzonen för att bli sjukskrivna på grund av det är av stor vikt. WSQ har visat sig kunna predicera sjukskrivning och kan därför vara ett bra instrument att använda för detta ändamål. Resultaten i denna studie visar på att det är reliabelt även för män.  

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Ingen av ovanstående


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Stress, Psychological
Stress wherein emotional factors predominate.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Work
Productive or purposeful activities.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R3 - Närhälsan Frölunda rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Kristina Holmgren
Professor, leg arbetsterapeut, Sektionen för hälsa och rehabilitering, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

Finansiering

Grants

FoU-rådet för Göteborg och södra Bohuslän (VGFOUGSB-576081)
104 100 SEK (applied sum: 104 170 SEK)
Anna Frantz

2015, Lönekostnad för sökanden. Kostnad för papper, kuvert och porto.

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Arbetsrelaterade besvär är ett vanligt problem (1). I en rapport från Arbetsmiljöverket konstateras att 27 % av alla kvinnor i arbete och 20 % av männen upplever någon typ av besvär relaterat till sitt arbete. Den vanligaste orsaken till detta är stress och psykosocial belastning. Samtidigt som siffrorna för sjukskrivning stiger, går allt fler till arbetet trots arbetsrelaterade besvär (1). Kvinnor är i större utsträckning än män sjukskrivna (1, 2), och oftare på grund av stressrelaterade besvär, men hos både kvinnor och män ökar sjukskrivningstalen på grund av arbetsrelaterad stress (1).
Att personer i arbete går till jobbet trots upplevda besvär stöds i flera studier (3-5). I en studie i primärvården i Göteborg screenades alla patienter i arbetsför ålder som sökte läkarvård på vårdcentral, oavsett diagnos, för stressrelaterad ohälsa. 59 % av dessa patienter uppvisade ökade stressnivåer (6).
Psykosociala faktorer såsom konflikter på arbetsplatsen, organisationens struktur samt i kontroll över arbetssituationen har i forskning kopplats till sjukskrivning (5, 7, 8). Flera psykosociala faktorer har visat sig påverka män och kvinnor olika (9-11).
Work Stress Questionnaire (WSQ) är ett frågeformulär som är utvecklat i primärvården för att identifiera personer som löper risk för ohälsa och sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress och grundar sig i sjukskrivnas erfarenheter om vägen till sjukskrivning (12). WSQ tar hänsyn till kombinationen av personrelaterade och arbetsrelaterade faktorer och är utvecklat och framtaget för både kvinnor och män. WSQ har använts tidigare i primärvårdskontext där man tittat på relationen mellan graden av arbetsrelaterad stress och framtida sjukskrivning. Samband mellan en ökad grad av arbetsrelaterad stress mätt med frågeformuläret och en ökad risk att hamna i sjukskrivning har kunnat påvisas (5, 13).
Att tidigt identifiera personer som riskerar att hamna i sjukskrivning är viktigt både ur ett personligt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vad vi vet finns det få instrument i primärvården som tidigt identifierar personer som riskerar sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Reliabilitet och validitet i frågeformuläret har testats tidigare för kvinnor. En test av validiteten för män har påbörjats.

Syfte

Syftet med studien är att testa reliabiliteten i frågeformuläret Work Stress Questionnaire för män som är i arbete i åldern 18-64 år.

Frågeställning

Är frågeformuläret Work Stress Questionnaire tillförlitligt med avseende på reliabilitet när det används av män i arbete i åldern 18-64 år?

Metod: Urval

En test-retest studie genomfördes där frågeformuläret fylldes i av målgruppen vid två tillfällen med två veckors mellanrum. Studien inkluderade 57 förvärvsarbetande män. 16 av dessa exkluderades ur studien, varav 2 inte svarade på uppföljningsenkäten och 14 svarade ja på frågan "Har det hänt något avvikande på arbetet sen du besvarade enkäten första gången som kan påverka hur du besvarar enkäten idag?". Kvar för analys var 41 respondenter (n=41).
Urvalet skedde genom så kallad snowball sampling, där forskarens eget kontaktnät används för att nå målgruppen. Kontaktpersoner i nätverket identifierar i sin tur personer som faller inom målgruppen och förmedlar kontakt med forskaren.

Metod: Datainsamling

Som beskrivet ovan användes snowball-sampling för rekrytering av deltagare till studien. Det innebär att ingen direkt kontakt med respondenterna ägde rum, utan tillhandahållande av frågeformulär skedde via kontaktpersoner. Frågeformulären lämnades till kontaktpersonen som sedan lämnade det vidare till respondenten. Respondenterna fick skriftlig information om studien där det betonades att ett deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst. De personer som önskade delta i studien fick sedan frågeformuläret tillsammans med ett kuvert av kontaktpersonen. Respondenten uppmanades att fylla i frågeformuläret, lägga det i kuvertet, klistra igen och lämna det till kontaktpersonen. Det igenklistrade kuvertet lämnades sedan åter till forskarna. Frågeformuläret innehöll inga personuppgifter som namn, adress eller personnummer utan enbart en kod för att senare kunna matcha uppföljningsenkäten. Två veckor senare lämnade kontaktpersonen ut uppföljningsformuläret. Respondenten uppmanades återigen att fylla i frågeformuläret, lägga det i kuvertet, klistra igen och lämna det till kontaktpersonen. Det igenklistrade kuvertet lämnades sedan till forskarna. Två veckors mellanrum valdes då det är sannolikt att respondenten inte kommer ihåg hur han svarade första gången, men att det inte är ett för långt avstånd för att det ska ha skett något som kan påverka respondentens upplevelse av sin arbetsrelaterade stress (14).

Work Stress Questionnaire är ett självskattningsinstrument och innehåller 21 frågor som är grupperade i kategorierna Otydlig organisation och konflikter, Individuella krav och engagemang, Inflytande över arbetet och Konflikt mellan arbete och fritid. Otydlig organisation och konflikter och Individuella krav och engagemang består av vardera 7 frågor. Varje fråga har följdfrågan ”Upplever du det som stressande?”. Denna fråga besvaras på en fyragradig ordinal-skala – Inte stressande; Mindre stressande; Stressande; Mycket stressande. Kategorierna Inflytande över arbetet och Konflikt mellan arbete och fritid består av vardera 4, respektive 3, frågor och besvaras på en fyragradig ordinalskala – Ja, alltid; Ja, ganska ofta; Nej, sällan; Nej, aldrig. Följande två svarskategorier bildas: upplevd stress p.g.a. otydlig organisation och konflikter (7 frågor) och upplevd stress p.g.a. individuella krav och engagemang (7 frågor).
Vid inklusion, via frågeformuläret, samlades socio-ekonomisk och demografisk data om ålder, utbildning, yrke, anställningsform, typ av arbetsgivare och arbetstid per vecka in. När respondenterna fyllde i det uppföljande formuläret hade ytterligare en fråga adderats för att tydliggöra om det har hänt något på arbetsplatsen som har förändrat stressnivån på arbetet: "Har det hänt något avvikande på arbetet sen du besvarade enkäten första gången som kan påverka hur du besvarar enkäten idag?". (Se bifogad bilaga)

Metod: Databearbetning

Studien är en så kallad test-retest och för bearbetning av data användes en metod beskriven av Svensson (15) för icke parametriskt test för parade data, som gör det möjligt att identifiera var för sig dels systematiska gruppförändringar och dels enstaka individuella förändringar mellan testtillfälle ett och två. Metoden är användbar vid analys av förändring mellan två mättillfällen i frågeformulär där avståndet mellan skalstegen är okänt och traditionella matematiska beräkningar således inte kan användas. Systematiska gruppförändringar mäts med Relative Position (RP) och Relative Concentration (RC) och kan anta ett värde från -1 till 1 där 0 indikerar brist på förändring. Individuella enstaka förändringar mäts med Relative Rank Variance (RV). RV tar hänsyn till avståndet mellan de två mättillfällena och kan anta ett värde mellan 0 och 1 där högt värde indikerar att de individuella förändringarna är stora. 95 % konfidensintervall (CI) beräknades och vid ett konfidensintervall som innehåller 0 är det sannolikt att det inte finns en skillnad i förändring mellan de två mättillfällena. Percentage agreement (PA) beräknades också.

Resultat

PA varierade mellan 55 och 98 %, med ett medianvärde på 77 %. RV, RP och RC beräknades och är redovisade i tabell 1 tillsammans med det 95 % konfidensintervallet. Bedömningen av stressnivå för frågorna Känner till arbetsuppgifter och Inblandad i konflikter, analyserades inte för RV, RP och RC då svarsfrekvensen var för låg. PA för första delen av dessa frågor analyserades fortfarande. Alla frågor utom två var stabila över tid med avseende på individuella förändringar och gruppförändringar. Frågan ”Tar din närmaste chef hänsyn till dina åsikter?” visade på en signifikant förändring för RP (RP=0,10, CI 0,02 – 0,18). Frågan ”Tar du mer ansvar för arbetet än du borde göra?” visade på en signifikant förändring för RV (RV=0,14, CI 0,00 – 0,39).

Diskussion

Syftet med studien var att testa reliabiliteten för frågeformuläret Work Stress Questionnaire för män. Resultatet visar på god stabilitet över tid när det används för denna målgrupp. Holmgren et al testade validiteten för kvinnor och fann liknande resultat (12) och frågeformuläret har i flera studier visat sig kunna predicera sjukdom och arbetsfrånvaro (5, 16).
Den rank-transformerbara metod som användes för analys av data är användbar vid test-retest studier av frågeformulär med ordinaldata (15, 17). Till skillnad från exempelvis analys med Kappa behöver man inte ta hänsyn till antalet svarskategorier (18). Bunketorp et al jämförde i en studie Kappa och den ranktransformerbara metoden som användes i denna studie och fann att den senare var bättre när det gäller att urskilja individuella och systematiska förändringar i data (19).
De flesta frågorna visade på stabilitet över tid. De två frågorna som visade på en signifikant förändring mellan test och retest var ”Tar din närmaste chef hänsyn till dina åsikter?”, där resultatet visade på systematisk förändring för hela gruppen som har rört sig mot lägre svarskategorier, och ”Tar du mer ansvar för arbetet än du borde göra?”, där resultatet visade på individuella förändringar.
2 veckor valdes som intervall mellan de båda testtillfällena. Detta bör vara tillräckligt lång tid för att respondenterna inte ska komma ihåg vad de har svarat men inte så lång tid att arbetsförhållandena har förändrats (14). Trots det är det två olika situationer och det går inte att få två identiska mättillfällen, vilket kan påverka respondenternas svar.
Deltagarantalet i studien var relativt lågt vilket också kan påverka tillförlitligheten i resultaten. Resultaten ligger dock i linje med tidigare studie (12).
Arbetsrelaterad stress är fortfarande något som är vanligast bland kvinnor, men på senare år har det även ökat bland män (1). Att ha instrument för att tidigt identifiera personer som riskerar att hamna i sjukskrivning som är valida för både kvinnor och män kan vara av stor vikt för att tidigt kunna sätta in förebyggande åtgärder för att minska ohälsa och utanförskap.


1.Arbetsmiljöverket, Statistiska Centralbyrån. Arbetsorsakade besvär 2014 2014. Report No.: 2014:4.
2.Leijon O, Lindberg P, Josephson M, Wiktorin C. Different working and living conditions and their associations with persistent neck/shoulder and/or low back disorders. Occup Environ Med. 2007;64(2):115-21.
3.Niedhammer I, Chastang JF, David S, Barouhiel L, Barrandon G. Psychosocial work environment and mental health: Job-strain and effort-reward imbalance models in a context of major organizational changes. International journal of occupational and environmental health. 2006;12(2):111-9.
4.Stansfeld SA, Fuhrer R, Shipley MJ, Marmot MG. Work characteristics predict psychiatric disorder: prospective results from the Whitehall II Study. Occup Environ Med. 1999;56(5):302-7.
5.Holmgren K, Fjallstrom-Lundgren M, Hensing G. Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting. Disability and rehabilitation. 2013;35(5):418-26.
6.Wiegner L, Hange D, Björkelund C, Ahlborg G. Prevalence of perceived stress and associations to symptoms of exhaustion, depression and anxiety in a working age population seeking primary care - an observational study. BMC Family Practice. 2015;16(38).
7.Vahtera J, Kivimaki M, Pentti J, Theorell T. Effect of change in the psychosocial work environment on sickness absence: a seven year follow up of initially healthy employees. Journal of epidemiology and community health. 2000;54(7):484-93.
8.Falco A, Girardi D, Marcuzzo G, De Carlo A, Bartolucci GB. Work stress and negative affectivity: a multi-method study. Occupational medicine (Oxford, England). 2013;63(5):341-7.
9.Stansfeld S, Candy B. Psychosocial work environment and mental health - a meta-analytic review. Scand J Work Environ Health. 2006;32(6):443-62.
10.Kivimaki M, Elovainio, M., Vahtera, J., Ferrie, J., Theorell, T. . Organisational justice and health of employees: prospective cohort study. . Occupational and Environmental Medicine. 2003;60(1):27-34.
11.Voss M, Floderus, B., & Diderichsen, F. . Physical, psychosocial, and organisational factors relative to sickness absence: a study based on Sweden Post. . Occupational and Environmental Medicine. 2001;58(3):178-84.
12.Holmgren K, Hensing G, Dahlin-Ivanoff S. Development of a questionnaire assessing work-related stress in women - identifying individuals who risk being put on sick leave. Disability and rehabilitation. 2009;31(4):284-92.
13.Holmgren K, Dahlin-Ivanoff S, Björkelund C, Hensing G. The prevalence of work-related stress, and its association with self-perceived health and sick-leave, in a population of employed Swedish women. BMC public health. 2009;9(73).
14.Nunnally JC, Bernstein IH. Psychometric theory. 3 ed. New York: McGraw-Hill; 1994.
15.Svensson E. Ordinal invariant measures for individual and group changes in ordered categorical data. Statistics in medicine. 1998;17(24):2923-36.
16.Holmgren K, Hensing G, L. D. The association between poor organizational climate and high work commitments, and sickness absence in a general population of women and men. J Occup Environ Med. 2010;52(12):1179-85.
17.Svensson E, Holm S. Separation of systematic and random differences in ordinal rating scales. Statistics in medicine. 1994;13(23-24):2437-53.
18.H. B, Kliebsch U. Dependence of weighted Kappa coefficients on the number of categories. Epidemiology. 1996;7(2):199-202.
19.Bunketorp L, Carlsson J, Kowalski J, Stener-Victorin E. Evaluating the reliability of multi-item scales: a non-parametric approach to the ordered categorical structure of data collected with the swedish version of the Tampa scale for kinesiophobia and the Self-efficacy scale. J Rehabil Med. 2005(37):330-4.


Acronyms
WSQ = Work Stress Questionnaire

Test av reliabilitet för män i ett frågeformulär som mäter arbetsrelaterad stress., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/209581