Uppföljning av patienter med diabetes i Skaraborg, Skaraborgs diabetesregister (SDR)
Project number : 21191
Created by: Kristina Bengtsson Boström, 2009-03-20
Last revised by: Kristina Bengtsson Boström, 2018-03-27 Verified: 2018-12-22
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Diabetes är en kronisk sjukdom med ökad risk för komplikationer från bland annat hjärta, kärl njurar och ögon. Det är viktigt att blodsockret hos en diabetiker normaliseras, men även att andra riskfaktorer såsom övervikt och fetma, högt blodtryck, blodfettrubbningar behandlas. Alla riskfaktorer för insjuknande i komplikationer är inte kända och intresset för studier av biokemiska och genetiska riskmarkörer har ökat på senare tid.
Från 1991-2004 samlades alla diabetiker i Skaraborg i ett särskilt register för att studera incidens, prevalens och mortalitet samt för att underlätta uppföljning av behandling. Registret innehåller ca 16 450 personer. Uppföljningar har skett vid flera tillfällen och finns publicerat 1998 och 1999. På en kohort av patienter < 65 år (n= 476) med diabetesdebut 1996-1998 finns blodprover bevarade för framtida analyser. På en mindre del av dessa patienter (n= 369) finns även en uppföljning 2001.
Syftet med denna studie är att följa prognosen för alla diabetiker i registret och att under 2006-2008 återundersöka dem som registrerades under 1996-1998 med klinisk undersökning eller med hjälp av journaluppgifter. Dessa studier kan ge information dels om förändringar i incidens, prevalens och mortalitet och dels om betydelsen av behandlingsresultat samt av biokemiska och genetiska riskmarkörers betydelse komplikationer från hjärta och kärl, njurar och ögon.
Sökning kommer att ske i Socialstyrelsens mortalitetsregister och slutenvårdsregistret. Återundersökningen av patienterna görs som en årskontroll hos ordinarie vårdgivare. Frågeformulär angående livsstil, socioekonomiska förhållanden och släktutredning tillkommer. Blod - och urinprov specifika för denna undersökning samlas och förvaras i Malmö för vidare analyser.
Resultaten av studierna planeras att bli publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Se nedan under detaljerad projektbeskrivning.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Diabetes Mellitus
A heterogeneous group of disorders characterized by HYPERGLYCEMIA and GLUCOSE INTOLERANCE.
Nutritional and Metabolic Diseases
A collective term for nutritional disorders resulting from poor absorption or nutritional imbalance, and metabolic disorders resulting from defects in biosynthesis (ANABOLISM) or breakdown (CATABOLISM) of endogenous substances.
Metabolic Diseases
Generic term for diseases caused by an abnormal metabolic process. It can be congenital due to inherited enzyme abnormality (METABOLISM, INBORN ERRORS) or acquired due to disease of an endocrine organ or failure of a metabolically important organ such as the liver. (Stedman, 26th ed)
Endocrine System Diseases
Pathological processes of the ENDOCRINE GLANDS, and diseases resulting from abnormal level of available HORMONES.
Glucose Metabolism Disorders
Pathological conditions in which the BLOOD GLUCOSE cannot be maintained within the normal range, such as in HYPOGLYCEMIA and HYPERGLYCEMIA. Etiology of these disorders varies. Plasma glucose concentration is critical to survival for it is the predominant fuel for the CENTRAL NERVOUS SYSTEM.
Diabetes Mellitus, Type 2
A subclass of DIABETES MELLITUS that is not INSULIN-responsive or dependent (NIDDM). It is characterized initially by INSULIN RESISTANCE and HYPERINSULINEMIA; and eventually by GLUCOSE INTOLERANCE; HYPERGLYCEMIA; and overt diabetes. Type II diabetes mellitus is no longer considered a disease exclusively found in adults. Patients seldom develop KETOSIS but often exhibit OBESITY.
Registries
The systems and processes involved in the establishment, support, management, and operation of registers, e.g., disease registers.
Epidemiologic Methods
Description missing
Aged
A person 65 through 79 years of age. For a person older than 79 years, AGED, 80 AND OVER is available.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Olle Melander
Professor, Överläkare, Universitetssjukhuset MAS, Med. fak., Inst för kliniska vetenskaper, Malmö
Bo Berger
leg läk, Med klin KSS
Miriam Pikkemaat
Läkare, Primärvården Skåne
Grete Garberg
Överläkare, Skaraborgs sjukhus - Verksamhetsområde K5
Tobias Andersson
Distriktsläkare, Närhälsan FoU-centrum Skaraborg, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde)

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Diabetes är en livslång sjukdom som innebär en kraftigt ökad risk för den drabbade att få komplikationer framför allt från hjärta och kärl [1] jämfört med normalbefolkningen. Det är inte bara kontrollen av diabetessjukdomen i form av reglering av glukosvärdet (faste-p-glukos och HbA1c), men också andra faktorer såsom förekomst av högt blodtryck, höga blodfetter [2], [3], övervikt eller fetma och grad av fysisk aktivitet [4] spelar en avgörande roll för insjuknandet i komplikationer. Förekomst av antikroppar mot ö-cellerna i pankreas är ett mått på de insulinproducerande betacellernas funktion och kan förutspå behovet av insulinbehandling.

Att typ 2 diabetes är en progredierande sjukdom trots betydande behandlingsinsatser har visats i en stor prospektiv studie från England, UK prevention of diabetes study [2]. I denna studie visades också den stora betydelsen av att behandla de andra riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom som ofta förekommer tillsammans med diabetes.
På senare år har också genetiska riskfaktorer för typ 2 diabetes kunnat identifieras, framför allt vid så kallad MODY (maturity onset diabetes of the young), med Mendelsk arvsgång, som utgör 1-5 % av all diabetes i Europa [5]. Den största delen av typ 2 diabetes är dock en komplex sjukdom där både genetiska faktorer och omgivningsfaktorer samspelar. En rad kandidatgener som påverkar risken för typ 2 diabetes har med reproducerbara resultat identifierats [6], men även sådana som ökar risken för komplikationer till sjukdomen [7], [8]. Hur stor roll dessa kandidatgener spelar är dock ännu inte klarlagt.
Risken för komplikationer vid diabetes mätt med vanliga kliniska riskmått bedöms vara undervärderad [9] och ytterligare riskfaktorer såsom biokemiska och genetiska behöver studeras i populationer av patienter med diabetes.
För att kunna ge patienter med diabetes en så god vård som möjligt, och för att kunna följa kvaliteten på omhändertagandet har register över diabetiker och deras behandling upprättats lokalt och nationellt i Sverige [10].
Sedan mitten av 1970-talet har specialutbildade sjuksköterskor bemannat mottagningar för diabetespatienter på vårdcentralerna i Skaraborg och från 1991 och fram till och med 2004 har ett register över alla diabetiker förts, Skaraborgs diabetesregister (SDR) [11]. Detta register innehåller uppgifter om debutår för sjukdomen, typ av diabetes, rökning, förekomst av hjärt-kärlsjukdom, kroppslängd, kroppsvikt, fotstatus, ögonstatus, blodtryck, HbA1c, blodfetter samt farmakologisk behandling. Täckningen av registret har validerats och inkluderade 1994 88,4 ± 1,3 % av diabetespatienterna i Skaraborg [12]. Registret har varit föremål för vetenskapliga studier över insjuknande i och förekomst av diabetes samt dödligheten bland diabetespatienterna fram till och med 1995 [13]. Från september 1996 till och med augusti 1998 insjuknade sammanlagt 1 263 personer med diabetes. Av dem under 65 års ålder genomgick 476 en undersökning med blodprover för bestämning av ö-antikroppar för en mer korrekt klassifikation av diabetes i Typ 1 eller Typ 2. Ö-antikroppar förekommer vid Typ 1 diabetes. Trehundrasextionio av dessa 476 patienter följdes med en ny provtagning tre år senare. Resultatet visade att 10 % av patienterna i åldern 35-64 år hade ö-antikroppar och således Typ 1 diabetes [14].

SDR med data från 16 450 patienter ger mycket goda möjligheter att följa diabetessjukdomen och dess komplikationer över tid. Hos de individer som insjuknade 1996-1998 och där blodprov togs vid insjuknandet finns också goda möjligheter att studera biokemiska och genetiska markörers betydelse för prognosen av diabetes och dess komplikationer.

Syfte

– Att under 2007-2010 återundersöka de patienter som registrerades under 1996-1998 med en årskontroll hos patientens ordinarie vårdgivare (vanligen diabetessköterskan) eller med hjälp av journaluppgifter.
– Att hos patienter där prov togs vid undersökningen 1996-1998 studera betydelsen av biokemiska och genetiska riskmarkörers betydelse för utveckling av komplikationer från hjärta och kärl, njurar och ögon.

Frågeställning / Hypoteser

Hur många av diabetespatienterna har avlidit sedan den första registreringen och vilka är dödsorsakerna?
Vilken roll spelar olika riskmarkörer (genetiska, biokemiska, blodtryck, kroppsvikt etc.) för prognosen vid diabetes avseende komplikationer och ökad dödlighet?
Vilka markörer associeras med kardiovaskulära komplikationer respektive komplikationer från njurar och ögon?
Har det skett någon ändring av läkemedelsbehandling av diabetes och associerade tillstånd under den studerade perioden?

Metod: Urval

Alla patienter som var under 65 år vid insjuknandet 1996-1998, som genomgick klinisk undersökning och som fortfarande är i livet kommer att kallas till undersökning i samband med ordinarie årskontroll hos diabetessköterska eller läkare.

Metod: Datainsamling

Patienter under 75 års ålder, som insjuknat i diabetes mellan den 1 september 1996-tom 31 augusti, 1998 och som är listade på de olika vårdcentralerna i Primärvården i Skaraborg kommer att kallas till en klinisk undersökning (årskontroll) hos ordinarie vårdgivare under åren 2006-2008. Förutom årskontrollen tillkommer frågeformulär, blodprover och EKG undersökning. De patienter som kontrolleras på medicinklinikerna vid Skaraborgs sjukhus eller är bosatta utanför Skaraborg kommer att kontaktas per brev för att inhämta uppgifter via frågeformulär och för att få ta del av uppgifter från årskontroll vid respektive sjukhus under undersökningsperioden (2006-2008). Blodprover från dessa patienter kommer också att insamlas.

1. Anamnestiska uppgifter
Två vanligen använda och validerade frågeformulär angående livsstil (fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion) och socioekonomiska förhållanden (yrke, utbildning, civilstånd) samt släktutredning angående förekomst av diabetes, hjärtinfarkt och slaganfall före 65 års ålder hos förstagradssläktingar (föräldrar, syskon och barn) kommer att skickas ut till patienten i samband med kallelsen. Anamnestiska uppgifter angående genomgången hjärtinfarkt eller slaganfall, förekomst av ögonbottenförändringar vid ögonbottenfotografering (ögonkliniken, Kärnsjukhuset i Skövde, KSS), komplikationer från nervsystemet (neuropati), njurar (nefropati) eller hjärtsvikt, ben eller fotsår kommer att inhämtas från patienten samt från journalhandling.
Ytterligare data som registreras ur journalhandling är typ av diabetes, aktuell medicinering (läkemedel vid diabetes, högt blodtryck, blodfettrubbning och blodförtunnande medicin) tid för insättning av diabetesläkemedel som tillkommit sedan undersökningen 1996-1998 samt förekomst av hypertoni, blodfettrubbning och hjärtsvikt. Förekomst av ögonbottenföränd-ringar hos patienten bedöms enligt senaste gjorda ögonbottenfoto.

2. Klinisk undersökning
Längd (till närmaste cm) och vikt (till 0.1 kg) för beräkning av body mass index (BMI), bukomfång i cm mätt mitt emellan höftbenkammen och revbensbågen i stående. Ett 12-avledningars EKG tas och systoliskt och diastoliskt blodtryck mäts i liggande efter 5 minuters vila med armen i hjärthöjd. Två tryckmätningar görs och medelvärdet beräknas. Stående systoliskt och diastoliskt blodtryck mäts också. Vidare registreras puls och blodtryck i ben med dopplermätare och vibrationskänsla distalt i underextremiteten med biotesiometer. Underben och fötter inspekteras på förekomst av kroniska sår.

3. Laboratorieanalyser
Rutinblodprover ingående i årskontrollen som registreras för denna studie är Hb, p-kreatinin och HbA1c, p-glukos (fastande/icke-fastande), fastande total-kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.
Helblod, serum och plasma kommer att samlas för analyser av genetiska markörer, C-peptid och ö-antikroppar som mått på kvarstående egen insulinproduktion. Analys av albumin/kreatinin kvot i morgonurin görs i Malmö för att fastställa graden av mikro- eller makroalbuminuri.

Metod: Databearbetning

Alla patientuppgifter kommer att stansas in i datafiler (Excel, Microsoft) för att sedan avidentifierat bearbetas statistiskt.

Analys av data kommer att ske med hjälp av såväl deskriptiva som bivariata och multivariata statistiska metoder.
Skillnader i medelvärden i grupper analyseras med variansanalys (ANOVA eller ANCOVA) medan skillnader i proportioner analyseras med chi-2 test.
Mortalitet associerad till riskmarkörer kommer att analyseras med Cox´s proportional hazards model med ålder, kön och diabetesduration som covariater. Mortaliteten hos diabetespatienterna kommer sedan att jämföras med mortaliteten i bakgrundsbefolkningen.
Association mellan biokemiska och genetiska markörer och diskreta variabler såsom förekomst av hypertoni blodfettrubbning etc. kommer att analyseras med hjälp av logistisk regression med ålder och kön som covariater och resultatet presenteras som odds rater med 95% konfidensintervall. Associationerna kan även beräknas med chi-2 analys i olika grupper för ålder och kön.

Resultat

En FoU rapport av FoU-assistent Ann Segerblom "Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet" publicerades 2011, se hemsidan till FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg.

En rapport "Uppföljningen av patienter ur Skaraborgs Diabetesregister med diabetes mellitus 10 år efter diagnos" har presenterats av Hendrik Pikkemaat på SFAMS årsmöte 2011 i Luleå inför specialistexamen i allmänmedicin.

Miriam Pikkemaat som är registrerad doktorand vid Lunds Universitet sedan januari 2012 använder sig av data från projektet i sitt doktorandprogram "The role of copeptin and neurotensin for metabolic disturbances and prognosis of type 2 diabetes". Analys av data om metabolt status och njurfunktion vid diagnos i relation till senare metabol kontroll, hjärt-kärlkomplikationer och dödlighet pågår. Ett första manus är publicerat i Diabetic Medicine. Arbete 2 i avhandlingen (co-peptin och dess roll för komplikationer vid typ 2 diabetes) är också publicerat liksom det tredje arbetet "Prediction of treatment effects in newly diagnosed diabetes patients using clinical parameters and biomarkers". Detta srbete presensterades också på Nordiska kongressen för allmänmedicin i Reykjavik juni 2017. Disputation kommer att äga rum den 6 april 2018. Ytterligare ett arbete tillsammans med Tobias Andersson med SDR data föreligger som manuskript som kommer att skickas in till en vetenskaplig tidskrift under 2018. 

Grete Garberg överläkare på ögonkliniken Skaraborgs sjukhus Skövde studerar prognosen avseende retinopati hos patienter som blev diagnostiserade 1996-1998 och registrerade i Skaraborgs diabetesregister. Ett första manus som belyser metabola kontrollen, body mass index och blodtryck och deras inverkan på risken för retinopati är publicerat i International Ophthalmology 2014. Ytterligare data är insamlade och flera arbeten är planerade inför doktorandregistrering.

Analys av mortalitet pågår tillsammans med Dl Tobias Andersson, Norrmalm VåC, doktorand vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet sedan januari 2014. En uppdatering av dödsorsaksregistret har skett under 2014. Ett abstrakt är presenterat på EASD i Munchen 2016. Arbetet är publicerat 2018. Halvtidskontroll planeras i oktober 2018.

Andersson T, Hjerpe P, Carlsson AC, Wändell K, Manhem K, Bengtsson Boström K. Mortality trends over time in patients with incident type 2 diabetes and controls. Abstract accepted for poster presentation at EASD scientific meeting in Munich, September 2016.

Referenser

1.Amos A, McCarty D, and Zimmet P. The rising global burden of diabetes and its
complications: estimates and projections to the year 2010. Diabet Med, 1997; 14:S1-S85.

2.UKPDS study group. Tight blood pressure control and risk of macrovascular and microvascular complications in type 2 diabetes: UKPDS 38. BMJ, 1998; 317:703-13.

3.Krentz A. Lipoprotein abnormalities and their consequences for patients with type 2 diabetes. Diabetes Obes Metab, 2003; 5 Suppl 1:S19-27.

4.Sullivan P et al. Obesity, inactivity and the prevalence of diabetes and diabetes-related cardiovascular comorbidities in the U.S. 2000-2002. Diabetes Care, 2005; 28:1599-1603.

5.Fajans S, Bell G, and Polanski K. Molecular mechanisms and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the young. N Engl J Med, 2001; 345:971-980.

6.Baroso I. Genetics of type 2 diabetes. Diabet Med, 2005; 22:517-535.

7.Doney A et al. Increased cardiovascular risk and moratlity in type 2 diabetes is associated with the glutathione S tranferase theta-null genotype: a Go-DARTS study. Circulation, 2005; 111:2927-2934.

8.Qi L et al. The +276 polymorphism of the APM1 gene, plasma adiponecitn concentration, and cardiovascular risk in diabetic men. Diabetes, 2005; 54:1607-1610.

9.Jeffrey W et al. Cardiovascular risk and diabetes. Are the methods of risk prediction satisfactory? Eur J Cardiovasc Prevention Rehab, 2004; 11:521-528.

10.Eliasson B et al. The gap between guidelines and reality: Type 2 diabetes in a national diabetes register 1996-2003. Diabetic Medicine, 2005; 22:1420-1426.

11.Berger B et al. The prevalence of diabetes in a Swedish population of 280,411 inhabitants.A report from the Skaraborg Diabetes Registry. Diabetes Care, 1998; 21:546-548.

12.Berger B et al. The prevalence of diabetes in a Swedish population of 280,411 inhabitants. A report from the Skaraborg diabetes registry. Diabetes Care, 1998; 21:546-548.

13.Berger B, Stenström G, and Sundkvist G. Incidence, prevalence and mortality of diabetes in a large population. Diabetes Care, 1999; 22:773-778.

14. Berger B, Borg H, Fernlund P, Stenström G, Sundkvist G. Islet antibodies associated with pancreatic B-cell dysfunction at and 3 years after diagnosis of diabetes in subjects aged 35-64 years old: degree of impairment less severe than in those aged 0-34 years old.
Diabet Med. 2006 Nov;23(11):1180-5.


Uppföljning av patienter med diabetes i Skaraborg, Skaraborgs diabetesregister (SDR), from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/21191