Bättre nytta av avancerad Parkinsonbehandling genom samverkande rehabilitering? En randomiserad studie
Project number : 213811
Created by: Ann Björkdahl, 2016-04-15
Last revised by: Ann Björkdahl, 2017-12-21
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Higher benefit of advanced Parkinson treatment thru cooperative rehabilitation? A randomized study.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Hittills finns inte någon publicerad strukturerad vetenskaplig studie med frågeställningen om riktad rehabilitering kan förbättra värdet för patienten av en insatt avancerad medicinsk behandling vid Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom utmärker sig bland neurodegenerativa sjukdomar genom att det finns effektiv symptomlindrande behandling och betydande rehabiliteringspotential. Efter en tid får dock majoriteten av patienter problem med att läkemedelseffekterna blir för kortvariga. En del av dessa patienter kan då få hjälp genom s.k. avancerad behandling med djupa hjärnelektroder (DBS) eller läkemedelspumpar som stabiliserar behandlingseffekten. Tillgången till Parkinsonrehabilitering varierar i landet, och trots att avancerad behandling kan förändra patientens förutsättningar dramatiskt har effekten av rehabilitering i detta skede inte studerats i studier med bade tränigsgrupp och kontrollgrupp. Vi kommer i studien utnyttja kompetensen i det regionala Parkinsonrehabteamet på Sahlgrenska för att lägga en plan för rehabilitering i patienternas närmiljö i regionen genom samarbete med primärvårdsrehab och de neurovårdsteam som finns lokalt. Studiepersonerna kommer att utgöras av patienter med Parkinsons sjukdom som under 2016-2020 startar upp en avancerad behandling för Parkinsons sjukdom vid Neurosjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset, vilket är det center som handlägger alla regionens avancerade Parkinsonterapier. Avancerade terapi kostar mellan 100 000 och 400 000 kr per patientår och det är angeläget att optimera utfallet både av hälsoekonomiska skäl och för att förbättra värdet av vården för patienten.
Studien innehåller en intervention med rehabilitering samt utvärdering av dels effekten av den medicinska behandlingen och dels nyttan av rehabiliteringsinsatsen för patienten. Utvärderingen har fokus på aktivitetsförmåga, delaktighet och livskvalitet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Utifrån vad vi kunnat finna i litteraturen är detta den första randomiserade kontrollerade studien med frågeställningen om riktad rehabilitering kan förbättra patientvärdet av avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom utmärker sig bland neurodegenerativa sjukdomar genom att det finns effektiv symptomlindrande behandling och betydande rehabiliteringspotential. Efter en tid får dock majoriteten av patienter problem med att läkemedelseffekterna blir för kortvariga. En del av dessa patienter kan få hjälp genom s.k. avancerad behandling med djupa hjärnelektroder (DBS) eller läkemedelspumpar som stabiliserar behandlingseffekten. Tillgången till Parkinsonrehabilitering varierar i landet, och trots att avancerad behandling kan förändra patientens förutsättningar dramatiskt har effekten av rehabilitering i detta skede inte studerats i randomiserade studier. Vi kommer i studien utnyttja kompetensen i det regionala Parkinsonrehabteamet för att implementera rehabilitering i patienternas närmiljö i regionen genom samarbete med primärvårdsrehab och de neurovårdsteam som finns. Studiepersonerna kommer att utgöras av patienter med Parkinsons sjukdom som under 2016-2020 startar upp en avancerad behandling för Parkinsons sjukdom vid Neurosjukvården Sahlgrenska, vilket är det center som handlägger alla regionens avancerade Parkinsonterapier. Avancerade terapi kostar mellan 100 000 och 400 000 kr per patientår och det är angeläget att optimera utfallet både av hälsoekonomiska skäl och för att förbättra vårdens patientvärde.
Studien innehåller en intervention med rehabilitering samt utvärdering av dels effekten av den medicinska behandlingen och dels nyttan av rehabiliteringsinsatsen för patienten. Utvärderingen har fokus på aktivitetsförmåga, delaktighet och livskvalitet.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Nervous System Diseases
Diseases of the central and peripheral nervous system. This includes disorders of the brain, spinal cord, cranial nerves, peripheral nerves, nerve roots, autonomic nervous system, neuromuscular junction, and muscle.
Persons
Persons as individuals (e.g., ABORTION APPLICANTS) or as members of a group (e.g., HISPANIC AMERICANS). It is not used for members of the various professions (e.g., PHYSICIANS) or occupations (e.g., LIBRARIANS) for which OCCUPATIONAL GROUPS is available.
Therapeutics
Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Neurosjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Neurosjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R6 - Närhälsan Sörhaga rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
I projektet involveras Närhälsans neurovårdsteam på patientens hemort för träningsinsatser varför det utöver Sörhaga som har representant I projektledningen även kan bli olika neruovårdsteam I regionen beroende på var patienten hör hemma

Coworker

Filip Bergquist
Specialistläkare i neurologi, docent, Neurosjukvård
Ann-Charlotte Lindström
Leg.arbetsterapeut, Närhälsan Sörhaga rehabmottagning
Cecilia Pehrsson
Områdeschef, Närhälsan Eriksberg rehabmottagning

Finansiering

Grants

Norrbacka Eugeniastiftelsen
50 000 SEK (applied sum: 300 000 SEK)
Ann Björkdahl

2017, Ytterligare finansiering för att täcka kostnader i projektet

Regionala medel FOU Göteborg och Bohuslän (VGFOUREG-569921)
322 000 SEK (applied sum: 500 000 SEK)
Ann björkdahl

2015, Genomförande av en randomiserad studie av nyttan av riktade rehabiliteringsinsatser I samband med insatt avancerad behandling vid Parkinson. Bidraget bekostar de delar av projektet som inte ingår I den ordinarie sjukvården I regionen.

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bättre nytta av avancerad Parkinsonbehandling genom samverkande rehabilitering? En randomiserad studie

Sammanfattning

Utifrån vad vi kunnat finna i litteraturen är detta den första randomiserade kontrollerade studien med frågeställningen om riktad rehabilitering kan förbättra patientvärdet av avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom utmärker sig bland neurodegenerativa sjukdomar genom att det finns effektiv symptomlindrande behandling och betydande rehabiliteringspotential. Efter en tid får dock majoriteten av patienter problem med att läkemedelseffekterna blir för kortvariga. En del av dessa patienter kan få hjälp genom s.k. avancerad behandling med djupa hjärnelektroder (DBS) eller läkemedelspumpar som stabiliserar behandlingseffekten. Tillgången till Parkinsonrehabilitering varierar i landet, och trots att avancerad behandling kan förändra patientens förutsättningar dramatiskt har effekten av rehabilitering i detta skede inte studerats i randomiserade studier. Vi kommer i studien utnyttja kompetensen i det regionala Parkinsonrehabteamet för att implementera rehabilitering i patienternas närmiljö i regionen genom samarbete med primärvårdsrehab och de neuroteam som finns. Studiepersonerna kommer att utgöras av patienter med Parkinsons sjukdom som under 2016-2018 startar upp en avancerad behandling för Parkinsons sjukdom vid Neurosjukvården Sahlgrenska, vilket är det center som handlägger alla regionens avancerade Parkinsonterapier. Avancerade terapi kostar mellan 100 000 och 400 000 kr per patientår och det är angeläget att optimera utfallet både av hälsoekonomiska skäl och för att förbättra vårdens patientvärde.

Studien innehåller en intervention med rehabilitering samt utvärdering av dels effekten av den medicinska behandlingen och dels nyttan av rehabiliteringsinsatsen för patienten. Utvärdering görs gällande aktivitetsförmåga, delaktighet och livskvalitet.

Bakgrund

I Sverige finns över 20 000 patienter med Parkinsons sjukdom (PS) och ungefär 20% av dessa har insjuknat före 50 års ålder. De symptom som får Parkinsonpatienter att söka vård är störningar i rörelseförmågan, men sjukdomen påverkar många icke-motoriska domäner också, exempelvis känsel, tankeförmåga, ångestbenägenhet, tarmfunktion, blåsfunktion och sexualitet. PS utmärker sig från andra neurodegenerativa sjukdomar genom att det finns effektiv symptomlindrande behandling. Under tidiga sjukdomsstadier ger behandlingen oftast jämn och pålitlig symptomlindring, men efter 5-7 år får mer än hälften av patienterna problem med att effekten varar för kort tid efter varje dos, att effekten uteblir ibland eller uppkomst av överdrivna rörelser (hyperkinetiska dyskinesier). Medicineringens effekt blir i detta skede oförutsägbar och det blir svårt att klara och planera vardagen. Vissa patienter kan i den situationen vara hjälpta av läkemedelspumpar eller stimulering med djupa hjärnelektroder (Deep Brain Stimulation, DBS). Med sådan behandling kan man få förlängd tid med god behandlingseffekt på 30 % -100 % (1) och förbättring av livskvalitetsmått på uppemot 30% (2-5). Situationen kan förändras på många sätt efter insättande av pumpbehandling eller DBS. Rehabilitering i detta skede skulle kunna leda till större nytta av den avancerade medicinska behandlingen. Trots detta finns det ingen konsensus kring effekten av rehabilitering efter insatt avancerad behandling, och frågan har märkligt nog nästan inte alls studerats vetenskapligt. I dagsläget finns det bara tre öppna studier av rehabilitering av selekterade patienter eller problempatienter efter DBS (6-8) men inga randomiserade studier av rehabilitering efter avancerad behandling. Eftersom avancerad behandling är kostsam finns det stort behov att klargöra vilken betydelse det kan ha för behandlingsresultatet om man erbjuder riktad rehabilitering efter att en avancerad behandling av PS har startats.

Referens:

  1. Volkmann J et al. Selecting deep brain stimulation or infusion therapies in advanced Parkinson’s disease: an evidence-based review. J Neurol 2013;260(11):2701-2714. doi:10.1007/s00415-012-6798-6.
  2. Schuepbach WM et al. EARLYSTIM Study Group. Neurostimulation for Parkinson’s disease with early motor complications. N Engl J Med 2013;368:610-622.
  3. Olanow et al. Continuous intrajejunal infusion of levodopa-carbidopa intestinal gel for patients with advanced Parkinson's disease: a randomised, controlled, double-blind, double-dummy study. Lancet Neurol. 2014 Feb;13(2):141-9. doi: 10.1016/S1474-4422(13)70293-X. Epub 2013 Dec 20.
  4. Nyholm D, Nilsson Remahl AI, Dizdar N, Constantinescu R, Holmberg B, Jansson R, et al. Duodenal levodopa infusion monotherapy vs oral polypharmacy in advanced Parkinson disease. Neurology. 2005;64(2):216–23.
  5. Martinez-Martin P et al. Chronic Subcutaneous Infusion Therapy with Apomorphine in Advanced Parkinson’s Disease Compared to Conventional Therapy: A Real Life Study of Non Motor Effect. Journal of Parkinson’s Disease 1 (2011) 197–203.
  6. Tassorelli, C et al. The role of rehabilitation in deep brain stimulation of the subthalamic nucleus for Parkinson’s disease: A pilot study. Parkinsonism and Related Disorders 15 (2009) 675–681.
  7. Cohen, D et al. Fast-Track Programming and Rehabilitation Model: A Novel Approach to Postoperative Deep Brain Stimulation Patient Care. Arch Phys Med Rehabil (2007) 88:1320-1324.
  8. Allert, N et al. Rehabilitation von Parkinson-Patienten mit Tiefenhirnstimulation. Nervenarzt (2011) 82:462–467

(Lund, Fisher, Lexell & Bernspång, 2007).IPA

Syfte

Att undersöka om samordnade rehabiliteringsinsatser efter insatt avancerad medicinsk behandling för Parkinsons sjukdom kan göra att vinster i funktion bättre kan utnyttjas så att aktivitetsförmåga och delaktighet ökar och patienten når en god livskvalitet.

Hypotes

Patienter som under en längre tid levt med symtom av Parkinsons sjukdom med dålig och oförutsägbar medicineffekt kan ha behov och nytta av rehabiliteringsinsatser efter insatt pumpbehandling eller stimulering med djupa hjärnelektroder för att till fullo kunna utnyttja den återvunna funktionen.

Rehabiliteringsinsatser i form av möjlighet att pröva olika aktiviteter under ledning, träning för specifika funktioner och information om strategier kan leda till ökad aktivitet, delaktighet och bättre tillfredsställelse med livssituationen jämfört med om man enbart får den avancerade behandlingen utan riktad rehabilitering.

Samverkan i vårdkedjan ger goda förutsättningar för den förväntade effekten.

Teoretisk referensram

Som ett komplement till den kvantitativa ansatsen och jämförelsen av grupper, som får rehabiliterande intervention med de som endast får den medicinska behandlingen, kommer studien även att intervjua 15 patienter i interventionsgruppen om deras upplevelse av nyttan av rehabiliteringen.

Frågorna i intervjun kommer att handla om vilka begränsningar man hade innan den avancerade behandlingen, vilka förändringar behandlingen givit samt det behov och nytta man upplevt att man haft av den rehabiliterande insatsen.

Intervjuerna kommer att bearbetas genom kvalitativ innehållsanalys.

Material, urval, representativitet, grupp

Samtliga patienter med Parkinsons sjukdom, som från mars 2016 till och med september 2018, blir aktuella för avancerad medicinsk behandling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillfrågas om deltagande i studien. Det årliga antalet personer som erbjuds avancerade behandling beräknas till cirka 40 personer. Powerberäkning har gjorts gällande instrumentet PDQ8. Denna visar att vid ett underlag av 80 patienter kan effekter i nivå med den som tidigare funnits visa lägsta nivå för en klinisk relevant skillnad upptäckas. Studien beräknar därmed att inkludera minst 80 patienter. Upptagningsområdet för patienter till den avancerade behandlingen utgörs av Västra Götalandsregionen.

De personer som är aktuella för den avancerade behandlingen kan i stora drag beskrivas som personer som har levt med Parkinsons sjukdom ett tag och där behandling med den tidigare medicineringen inte längre fungerar väl. Många av personerna är fortfarande i arbetsför ålder, försöker leva ett så ”vanligt” liv som möjligt men upplever relativt stora aktivitets- och delaktighetsbegränsningar.

Studien är en randomiserad öppen studie med två grupper. Vid start för den avancerade behandlingen sker en randomisering till antingen interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Randomiseringen görs som blockrandomisering, med block om 10 patienter, för att få en jämnare fördelning mellan grupperna under studiens gång. Insatserna för interventionsgruppen beskrivs nedan. Kontrollgruppen följer gängse rutiner med uppföljning hos läkare och sjuksköterska och fortsätter i övrigt med den träning som man sedan tidigare har etablerad.

Metod intervention

Studien sker i samverkan mellan neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och primärvården i Västra Götalandsregionen. Som medsökande i ansökan finns representanter från de båda organisationerna. Eftersom primärvårdsrehab utgörs av flera organisatoriska delar finns behov av att i ett initialskede informera om studien och att försöka få med så många som möjligt av de neuroteam som finns i regionen då interventionen är tänkt att genomföras i patientens närområde. De medsökande från primärvården representerar två olika delar i regionen (Göteborg och Alingsås) och Cecilia Pehrsson från Göteborg är sammankallande för det nätverk som finns organiserat för regionens neuroteam. Vi ser därför att det finns ett naturligt tillfälle att engagera övriga team i studien i samband med nästa nätverksträff. Eftersom teamen är relativt många och antalet patienter som kan bli aktuella relativt få ser vi det inte som ett problem att få övriga att ställa sig positiva till deltagande. En morot kan vara att projektet planerar att vid uppstart erbjuda en utbildningsdag för samtliga neuroteam med föreläsare med hög kompetens inom Parkinsons sjukdom och rehabilitering.

Interventionen planeras att starta 6 v efter att den avancerade behandlingen satts in för att ge tillfälle till en period då behandlingen startas upp och justeras för att fungera optimalt. Insättande av avancerad behandling definieras här som; start av stimulering i samband med DBS, för DuoDOPA pump i samband med PEG och innan utprovning med nasoduodenalsond, samt för Apomorfin pump i samband med utskrivning från avdelningen.

Interventionen startas med en teambedömning och upprättande av rehabiliteringsplan på rehabiliteringsmottagningen för Parkinson på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bedömningen och upprättandet av planen sker under två dagar då patienten är inskriven på rehabiliteringsmedicin, lokaliserat på Högsbo sjukhus. Patienter som kommer resande från annan ort erbjuds möjlighet till övernattning på patienthotellet på Högsboområdet. Bedömningsdagarna innebär att patienten träffar samtliga professioner i teamet för undersökningar, intervju och diskussion utifrån varje professions kompetensområde. Underlaget som tas fram gäller personens funktion, aktivitet och delaktighet inom områdena personlig vård, boende, arbete, fritid och social samvaro. Särskilt fokus läggs på att ta fram patientens egna önskningar och mål. Vid slutet av bedömningsdagarna samlas team, patient och gärna närstående för ett planeringsmöte där lämpliga åtgärder för att kunna nå de uppsatta målen diskuteras.

Åtgärderna som planeras kan se olika ut för olika patienter då behoven är individuella utifrån den enskildes livssituation och konsekvenser av sjukdomen. Generellt kan sägas att den insatta avancerade behandlingen ofta ger en tydligt förbättrad funktion. Det kan också vara så att funktionen är klart förbättrad i vissa avseenden, men inte alls i andra och därmed finns risk för en viss besvikelse att hantera, vilket man kan behöva stöd i. Då man länge levt med begränsningar finns ofta en osäkerhet om vad man kan klara och hur man ska lägga upp saker varför det kan vara av vikt att få handledning i att lägga upp och pröva olika aktiviteter för att komma igång med dessa. För någon kan det finnas behov av att delta i aktiviteter där man lockar fram olika rörelser och målet är att våga röra sig mer fritt. Trots behandlingen kan det även finnas specifika funktioner som kan behöva tränas särskilt och lite mer intensivt som t ex balans för att i övrigt kunna utnyttja den vunna funktionen. Syftet med samtliga åtgärder är att hjälpa patienten att ta till vara de vinster som gjorts med den insatta medicinska behandlingen för att nå bästa möjliga fungerande och livskvalitet. En viktig del i rehabiliteringen är också att genom den förbättrade funktions- och aktivitetsförmågan även arbeta förebyggande med att minska framtida konsekvenser av sjukdomen och att nå en mer långsiktig stabilitet i fungerande.

Praktiskt genomförs interventionen med hjälp av neuroteam inom primärvårdsrehab i regionen. Patienterna som blir aktuella kan komma från samtliga delar av regionen och vilka och hur många patienter som blir aktuella för ett visst team är därför beroende av var de aktuella patienterna bor. För att säkerställa en likhet i hur interventionen erbjuds på olika ställen kommer de olika neuroteamen bjudas in till en dag med utbildning och genomgång av hur genomförandet av interventionen i projektet förväntas ske.

Gången kring den enskilda patienten kommer att vara att patienten tillfrågas om deltagande i studien i samband med beslut om att genomföra den avancerade behandlingen. Patienten informeras både muntligt och skriftligt och ger därefter skriftligt samtycke om denne beslutar att delta i studien. Vid start för den avancerade behandlingen sker en randomisering till antingen interventionsgrupp eller kontrollgrupp. För de som allokeras till interventionsgrupp, skickas en underrättelse till det neuroteam på hemorten som kommer att vara aktuellt när interventionen startar i syfte att förbereda mottagande efter 6 veckor. Kontakt tas även med rehabiliteringsmottagningen SU för att boka in de två dagarna med utredning och fastställande av rehabiliteringsplan. Direkt efter de två dagarna hos rehabiliteringsteamet på SU, där man tillsammans med patienten kommit överens om en rehabiliteringsplan, kontaktas neuroteamet på hemorten som får en rapport av den plan som gjorts. Innehållet i interventionen diskuteras och överenskommes i samverkan mellan rehabiliteringsteamet och det aktuella neuroteamet. Interventionen pågår under 3 månader och omfattningen kan innebära endast konsultativa besök varannan vecka under perioden eller bestå av intensiv träning ett par gånger i veckan. Eftersom behov och mål ska styra görs ingen annan styrning av omfattningen än att interventionen ska innehålla minst 6 besök på mottagningen och inkludera kontakt med minst två behandlare (arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog eller logoped).

Metod datainsamling

All datainsamling genomförs på samtliga patienter i båda grupper vid de nedan beskrivna tidpunkterna. Datainsamling sker före och efter insättande av avancerad behandling för att beskriva patientens status samt de direkta vinsterna av den medicinska behandlingen. Mätningen efter insättande av den avancerade behandlingen samordnas med mätningen som görs inför intervention dvs. efter 6 v.

För att kunna utvärdera värdet av rehabiliteringsinsatserna och jämföra grupperna, med respektive utan den designade interventionen, genomförs för båda grupper datainsamling före intervention, dvs. 6 veckor efter insatt medicinsk behandling, samt efter intervention vid 6 och 12 månader efter insatt medicinsk behandling. För interventionsgruppen genomförs bedömning inför interventionen i samband med bedömningsdagarna på rehabiliteringsmottagningen SU och för kontrollgruppen vid motsvarande tidpunkt antingen på rehabiliteringsmottagningen SU, för patienter från närområdet, eller på hemmaplan för de som kommer från andra delar i regionen. Samtliga 6-månaders uppföljningar görs i patientens närområde och för göteborgare på rehabiliteringsmottagningen SU. Uppföljningen efter 12 månader beräknas ingå i den ordinarie verksamheten för rehabiliteringsmottagningen SU. För interventionsgruppen räknas detta som ett uppföljningsbesök efter 1 år då patienten vanligtvis avslutas. För kontrollgruppen kan detta ses som ett förstagångsbesök och patienten kan om denne vill återkomma efter 1 år enligt den ordinarie verksamheten på rehabiliteringsmottagningen.

Instrument

Utfallsvariabler är aktivitetsförmåga, delaktighet och livskvalitet vilka kommer att undersökas med hjälp av Assessment of Motor and Process Skill (AMPS) en standardiserad aktivitetsbedömning av motoriska och processfärdigheter, frågeformulär Inverkan på delaktighet och självbestämmande (IPA) samt Parkinson's Disease Questionnaire (PDQ-8) som är ett diagnosspecifikt självskattningsformulär kring hälsorelaterad livskvalitet. AMPS genomförs för alla patienter 6 v efter insatt avancerad behandling (för interventionsgruppen start på intervention) samt vid 6-månadersuppföljning. Dessutom görs ett strategiskt urval av ca 15 patienter från interventionsgruppen vilka intervjuas vid 6-månadersuppföljningen.kring deras upplevelse av nyttan av rehabiliteringsinsatserna. Frågeområdena kommer att handla om vilka svårigheter man upplever, vilken förändring den medicinska behandlingen inneburit och hur man upplevt rehabiliteringsperioden samt den upplevda nyttan av rehabiliteringsinsatsen.

Övrig data kring patientens status som följs över tid är: Unified
Parkinson's Disease Rating Scale (UPDRS), Parkinson’s Kinetigraph (PKG), kognitiv screening med Barrow Neurological Institute Screen of higher cortical functions (BNIS) samt Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) självskattning av ångest och depression. Dessa undersökningar genomförs med samtliga patienter vid samtliga 4 mättillfällen.

Beskrivning av centrala instrument

AMPS är en bedömning genom observation av två självvalda IADL aktiviteter. Bedömningen producerar två mått, motorisk färdighet och processfärdighet, vilka anges i enheten logits. Instrumentet erbjuder gränsvärden som beskriver personens förmåga att klara sig självständigt i samhället. Det motoriska gränsvärdet är 2.0 och värdet för processfärdighet 1.0 logits. En skillnad på 0.3 logits innebär en kliniskt relevant skillnad.

IPA är ett självskattningsformulär där personen skattar sin upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Instrumentet fokuserar på aspekter av det dagliga livet vilket innefattar rörlighet, personliga bestyr, aktiviteter hemma och roll i familjen, sociala kontakter, ekonomisk situation, användning av tiden och avkoppling, hjälpa och stödja andra, yrkesverksamhet samt utbildning (Lund, Fisher, Lexell & Bernspång, 2007).

PDQ-8 är ett frågeformulär med 8 frågor kring fungerande och tillfredställelse för personer med Parkinsons sjukdom. Frågorna rör följande områden rörlighet, aktiviteter i dagligt liv, emotionell tillfredställelse, stigma, socialt stöd, kognition och kommunikation. Resultatet presenteras om en index score.

PKG, Parkinson’s Kinetigraph är en aktigraf (accelerometerarmband) som kvantifierar Parkinson motorsymptom varannan minut. Den används som komplement till annan symptomutvärdering och ger unik information om fluktuationer och därigenom effekten av den medicinska behandlingen. Användande av accelerometerarmband innebär en kostnad förknippad med varje patient och mättillfälle.

Kvalitativ intervju genomförs för att ge ett ytterligare perspektiv på nyttan av rehabiliteringsinsatsen utifrån patientens egen upplevelse. Det är möjligt att standardiserade frågeformulär inte tillräckligt kan fånga aspekter som t ex vad en minskad rörelserädsla innebär varför vi har valt att lägga till intervjuer som ett komplement.

Metod databearbetning

Data från de 4 mättillfällena läggs in i SPSS statistikprogram för var och en av de inkluderade patienterna i de två grupperna. Analyser för parade observationer för var och en av de båda grupperna görs gällande förändring över tid dels för mätningar före och efter medicinsk behandling och dels ur perspektivet före och efter rehabiliteringsinsatser. Parat T-test för intervalldata samt Wilcoxon sign rank test för ordinal data.

Jämförelser mellan grupper gällande förändring från innan till efter medicinsk behandling respektive före och efter rehabiliteringsinsats genomförs med hjälp av test för två oberoende stickprov, T-test samt Mann-Whitney U.

Bearbetningen av de kvalitativa intervjuerna som bandats och transkriberats kommer att ske med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som bl a beskrivits av Graneheim och Lundman.

Förväntat resultat, betydelse

Studien förväntas ge kunskap om nyttan av att i samband med insättande av avancerad behandling samtidigt erbjuda interventioner i syfte att optimera effekten av behandlingen genom att patienten får stöd, råd och träning för att på bästa sätt utnyttja de vunna funktionerna. Förväntningarna är också att insatsen ska kunna bidra till en bättre livskvalitet och en fördröjning av de negativa konsekvenserna av sjukdomen. Om resultatet blir positivt kan detta betyda förutom ett stort värde för patienten även en ökad kostnadseffektivitet i form av bättre kvalitet för de pengar som investeras på den relativt dyra avancerade behandlingen.

Det förväntade resultatet handlar även om att denna typ av samverkan kring rehabilitering mellan sjukhus och primärvård kan etableras bestående och vara ett led i en förbättrad vårdkedja för personer med Parkinsons sjukdom.


Bättre nytta av avancerad Parkinsonbehandling genom samverkande rehabilitering? En randomiserad studie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/213811