Antidepressiva läkemedels effekter på återgång till arbete vid depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa -
ADAS-studien.Uppföljning efter 24 månader

Project number : 216161
Created by: Ingmarie Skoglund, 2016-05-22
Last revised by: Ingmarie Skoglund, 2019-07-29
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2016-05-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-12-31
Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd
2019-12-31
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

En svensk registerstudie har påvisat längre sjukskrivningstid och högre frekvens icke-tidsbegränsad sjukersättning för personer som läkemedelsbehandlats mot depression, ångest och stressrelaterade besvär jämfört med andra behandlingsformer, både psykologiska och andra. Resultatet behöver bekräftas i primärvården varför en observationsstudie påbörjades i Västra Götalandsregionen(VGR) januari 2013.
För varje patient bedömdes diagnos, besvärsdjup, allvarlighetsgrad, sjukskrivning, samtidig sjukdom, pågående medicinering och/eller annan behandling med upprepad datainsamling vid 3, 6 och 12 månader. I VGR är tillgången på psykologisk behandling så god att samtalsbehandling är ett reellt alternativ till läkemedelsbehandling varför val mellan samtal och läkemedel sannolikt fördelas efter Socialstyrelsens riktlinjer i samverkan mellan patienten och behandlare. Sjukskrivningstiden mellan grupperna jämförs och information om denna liksom läkemedelsbehandling hämtas ur patientjournalerna.
Studien kommer att ha stora möjligheter att besvara frågan om personer som sjukskrivits under de nämnda diagnoserna och som under någon del av sjukdomsperioden behandlats med läkemedel återgår senare till arbete jämfört med dem som behandlats med andra behandlingar. Den gör det också möjligt att bedöma om gruppen som får antidepressiva läkemedel skiljer sig åt från den som inte får det. Denna studie jämför grupperna tiden under 12- 24 månader.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

En svensk registerstudie talar för att läkemedelsbehandling av depressions-, ångest- och stressrelaterade besvär ger en längre sjukskrivningstid och högre frekvens icke-tidsbegränsad sjukersättning än andra behandlingsformer. Studien behöver verifieras för att olika diagnosgrupper, besvärens allvarlighetsgrad och eventuell samsjuklighet ska kunna identifieras och för att se om grupperna kan jämföras.
En prospektiv observationsstudie påbörjades därför i Västra Götalandsregionen i januari 2013. Inklusionen avslutades i juni 2015 då uppställt antal, 181 patienter,deltog i studien.
Efter inbjudan och samtycke intervjuades var och en för att säkerställa diagnos, besvärsdjup, allvarlighetsgrad, sjukskrivning, eventuell samsjuklighet, pågående medicinering och/eller annan behandling. Datainsamling har upprepats vid 3, 6 och 12 månader. I Västra Götalandsregionen är tillgången på psykologisk terapi i så pass god, till skillnad från de flesta regioner i Sverige, att samtalsbehandling är ett reellt alternativ till läkemedelsbehandling. Därför är det sannolikt att både psykologisk och farmakologisk terapi i hög utsträckning fördelas efter aktuella riktlinjer i samverkan mellan patienten och behandlaren.Uppgifter om sjukskrivningstid, som är utfallsmått och läkemedelsbehandling kommer att hämtas ur journalerna.
Studien kommer därmed att ha stora möjligheter att besvara frågan om personer som sjukskrivits under diagnoserna depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa och som under någon del av sjukdomsperioden behandlats med läkemedel (mot depression och ångest) återgår senare till arbete jämfört med personer som behandlats med psykologisk terapi (kognitiv beteendeterapi och övrig psykologisk behandling) eller annan terapi, som inte är läkemedel. Den göra det också möjligt att bedöma om gruppen som får antidepressiva läkemedel skiljer sig åt från den som inte får det.
Denna ansökan gäller för att följa upp jämförelsen mellan grupperna efter 24 månader.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Sick Leave
An absence from work permitted because of illness or the number of days per year for which an employer agrees to pay employees who are sick. (Webster's New Collegiate Dictionary, 1981)
Antidepressive Agents
Mood-stimulating drugs used primarily in the treatment of affective disorders and related conditions. Several MONOAMINE OXIDASE INHIBITORS are useful as antidepressants apparently as a long-term consequence of their modulation of catecholamine levels. The tricyclic compounds useful as antidepressive agents (ANTIDEPRESSIVE AGENTS, TRICYCLIC) also appear to act through brain catecholamine systems. A third group (ANTIDEPRESSIVE AGENTS, SECOND-GENERATION) is a diverse group of drugs including some that act specifically on serotonergic systems.
Cognitive Therapy
A direct form of psychotherapy based on the interpretation of situations (cognitive structure of experiences) that determine how an individual feels and behaves. It is based on the premise that cognition, the process of acquiring knowledge and forming beliefs, is a primary determinant of mood and behavior. The therapy uses behavioral and verbal techniques to identify and correct negative thinking that is at the root of the aberrant behavior.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V4 - Närhälsan Landvetter vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
En av cirka 30 vårdcentraler som deltar i studien.

Medarbetare

Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson)
Specialist i Allmänmedicin, Närhälsan Svenljunga vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Enheten för Allmänmedicin
Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin
Pia Augustsson
Kurator, rehabkoordinator, Vårdsamordnare psykisk ohälsa samt Forskningsassistent o kursadministratö, Närhälsan Kungshamn vårdcentral, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Irene Svenningsson
Distriktssköterska, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal
Nashmil Ariai
Statistiker, Övriga enheter GU
Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund
Depression och ångest finns hos 10-15% av den svenska befolkningen (1-2). Tillstånden ökar bland yngre(3) ,är ofta dolda och samsjuklighet med somatiska sjukdomar är vanligt (4). Av dem som söker vård behandlas cirka 70% i primärvård där läkarna skriver ut 75 % av alla antidepressiva läkemedel (4).De flesta har en mild, måttlig eller allvarlig funktionsnedsättning.
Stressrelaterad ohälsa, depression och ångest är vanliga sjukskrivningsorsaker och för fall med över 60 dagars sjukskrivning är depression huvuddiagnos för 14 % varav 69% är kvinnor (5).
I de nationella riktlinjerna för depression och ångest rekommenderas i första hand kognitiv beteendeterapi (KBT) för lindrig/medelsvår depression och panikångest/social fobi (6). Om tillgången på KBT/terapi är begränsad används antidepressiva läkemedel (AL) istället. Andra behandlingsalternativ är fysioterapi, tidiga återbesök, eller en kombination av läkemedel och terapi.
De flesta behandlingsformer leder efter tre månader till väsentlig förbättring. I primärvård har KBT bättre effekt än AL vid lindriga symptom (6), medan effekten vid medelsvår/svår depression är ungefär lika goda med AL. Vid depression med melankoli är AL effektivast (6).
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att AL och KBT/terapi har goda effekter på depressions- och ångestsymtom, men inte om det ger tidigare arbetsåtergång (7). Arbetsförmåga påverkas förutom av det psykiska måendet av faktorer som kognitiv funktion, ålder, arbetsmiljö, socioekonomi och av arbetsmarknaden.
En svensk registerstudie (2012) visade att personer som fick AL sjukskrevs längre än de som inte fick läkemedel utan KBT/annan behandling. Man kunde dock inte bedöma om grupperna var jämförbara och kompletterande studier föreslogs.
Syfte
Syftet är att studera om personer som sjukskrivits under diagnoserna depression, ångest och/eller stressrelaterad psykisk ohälsa och som under någon del av sjukdomsperioden behandlas med läkemedel mot depression och ångest, vid mätning upp till 24 månader efter inklusion återgår senare i arbete än personer som får psykologisk terapi som KBT, övrig psykologisk behandling eller annan behandling.
Frågeställning / Hypotes
Finns det skillnader i sjukskrivningslängd för patienter med depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa när man jämför dem som får AL med eller utan annan behandling med dem som får KBT eller annan behandling, som inte är läkemedel?
Är dessa grupper jämförbara?

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning
Urval
Detta är en prospektiv observationsstudie som startade i januari 2013 i Västra Götalandsregionen(VGR). Rekrytering av vårdcentraler (VC) har skett genom 28 VC i Närhälsan, den offentliga primärvården.
Via VC tillfrågades möjliga försökspersoner (fp), 18-60 år, bosatta inom VGR och som hade minst ett halvtidsarbete och hade varit sjukskrivna i mer än 14 dagar på grund av depression, ångest och/eller stressrelaterad psykisk ohälsa, om deltagande. Om de efter den första bedömningen uppfyllde kriterier för lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa och det inte fanns exklusionskriterier, kunde de delta i studien.
Exklusionskriterierna var schizofreni, missbruk/ substansberoende, psykos, bipolärt syndrom, hög självmordsrisk, pågående djup depression, generaliserat ångestsyndrom och personer som inte förstår eller talar tillräckligt god svenska. I övrigt har alla andra samtidiga former av fysiska eller psykiska problem eller diagnoser accepterats. Dessutom har alla former av läkemedelsbehandling tillåtits.
Vi jämför sjukskrivning för den grupp som får antidepressiva läkemedel i kombination med annan behandling, som samtal, med den som inte får AL utan enbart annan behandling, som samtal.
Metod: Intervention
Ingen. Detta är en observationsstudie
Metod: Datainsamling

Efter skriftligt godkännande av verksamhetschefen på VC installerades en programslinga med sökmotorn MedRave på varje vårdcentral. Vårdcentralens rehabiliteringskoordinator gjorde regelbundna sökningar varannan vecka i databasen efter sjukskrivning i kombination med följande diagnoser: F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depressioner, F34 Kroniska förstämningssyndrom, F38 Andra förstämningssyndrom, F39 Ospecificerat förstämningssyndrom, F41 Andra ångestsyndrom, F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, F48 Andra neurotiska syndrom och F99 Ospecificerad psykisk störning.
De potentiella försökspersonerna (fp) fick en skriftlig fråga från sin VC och först när fp tackat ja och givit samtycke lämnades uppgifterna om fp till studieledningen. Därefter var vårdcentralerna inte längre involverade i studien. Vår forskningsköterska gav via telefon muntlig information med möjlighet att ställa frågor och bokade tid för bedömningssamtal. Samtalet skedde på vårdcentralen och innehöll en strukturerad klinisk intervju med Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) samt genomgång av diagnoskriterier för utmattningssyndrom (9,10). Vid bedömningen tog man ställning till inklusions- och exklusionskriterierna. 180 fp var målet för inklusion - 181 var inkluderade då den avslutades( 20151610).
De exkluderade liksom studiedeltagarna har sin fortsatta vårdkontakt med VC.

Datakällor
Bakgrundsinformation om fp registrerades vid det första samtalet,funktionsnivå och generell psykiska hälsa mättes med skattningsskalor. Vid 3, 6 ,12 och 24 månader anger fp i ett formulär antal självskattade antal dagar med frånvaro p.g.a. sjukdom. Speciellt anges självskattad sjukfrånvaro som är kortare än en vecka och som därför inte kräver sjukintyg. Fp får också vid uppföljningarna ange vilka AL som har skrivits ut, vilka de anger att de tagit och vilka övriga behandlingar de fått. Dessa utvärderade, standardiserade och validerade skalor används för självskattad hälsa och funktion vid inklusion, och efter 3,6, 12 och 24 månader: 1.Självskattad arbetsförmåga – Work Ability Index (WAI) - skattar arbetsförmåga i förhållande till hälsa och krav på arbetet (11). 2. Montgomery Åsberg Depression Rating Scale –Self Assessment (MADRS-S) - depressionssymtom (12). 3.Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) - Skattar utmattningssymtom (13). 4.HADS -skattar grad av ångest – depression (14). 5.Work and Social Adjustment Scale (WSAS) mäter självskattad funktionsnivå (15). 6.Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) - skattar alkoholbruk (16). 7.Satisfaction with life scale (SWLS) (17). 8.EQ-5D, skattar hälsorelaterad livskvalitet (18). Det tar 45-60 minuter att fylla i dem.
Via MedRave söker forskningsledare fram diagnosen för sjukskrivning vid inklusionstillfället. För att kunna besvara den primära frågeställningen arbetsåtergång söks också med hjälp av MedRave antal sjukskrivningsdagar och vilka kontakter som patienterna haft med olika professioner fram efter 3, 6 ,12 och 24 månader.

Variabler
De variabler som registreras är; 1) diagnos: (ställd med MINI), 2) depressionsdjup: Beck-Depression Inventory (BDI-II), 3) lindring av symtom: mäts som förändring av MADRS-S- poäng under studieperioden, 4) funktion: förändring av funktion mätt med WAI, 5) livskvalitet: Mäts med EQ-5D, SWLS och WSAS, 6) General Health Questionnaire GHQ-12, 7) arbetsförmåga, 8) alkoholkonsumtion (AUDIT), 9) handläggning: mäts som antal kontakter (läkar-, sköterske- och psykolog/kuratorskontakter, telefonkontakter, psykiatrisk vård, akutsjukvård) per patient under studietiden, samt sjukskrivningstid och sjukskrivningsgrad, samt läkemedelsbehandling/psykologbehandling , 10) sociodemografiska variabler: Ålder, kön, civilstånd, etnicitet, hereditet , vårddata; 11) vårddata (diagnoser) samt uppgifter om sjukskrivning och förskrivna läkemedel.
Sjukskrivningslängd är utfallsvariabel.

Metod: Databearbetning

Associationer mellan behandlingsform och sjukskrivningstid/återgång i arbete kommer att analyseras med logistisk regression och presenteras som odds ratios. I analysen kommer ålder, kön och socioekonomiskt status att inkluderas.
Poweranalys
Antagandet bygger på ett approximativt mått som erhållits via registerbaserad studie (5). Med en power om 0.80 och signifikansnivån till 0,05% (Alpha=0,05 och Beta=0,20) behövs för analys där hänsyn också tages till könsmässiga, socioekonomiska och arbetsmiljömässiga faktorer totalt 168 individer. För beredskap för eventuella avslut under studiens gång sätts önskat antal inkluderade till 180.Antalet inkluderade blev 181.

För varje person som efter muntlig och skriftlig information om projektet accepterar att delta skapas en forskningsjournal som innehåller formulär i studien. Kodning görs av samtliga tillfrågade. Den speciella forskningsjournalen följer fp under behandlings- och uppföljningsperioden. Forskningsjournalen förvaras på forskningsenheten allmänmedicin, GU under uppföljningsperioden och kompletteras successivt. Inmatning av data i databas på forskningsenheterna sker endast med kodnummer. Endast forskningsledarna kommer sedan att ha tillgång till kodnyckel, som förvaras i ett kassaskåp på forskningsenheten. Forskningsjournalerna förvaras konfidentiella på forskningsenheten under projektets utvärderingsfas. Sedvanlig sekretess bibehålls.

Förväntat resultat / Betydelse
Studien gör det möjligt att under upp till 24 månader utvärdera om gruppen som behandlas med AL och annan behandling skiljer sig åt från den som behandlas med KBT/på annat sätt. Vår hypotes, baserad på en registerstudie , är att gruppen som får AL är sjukskrivna längre. Tillgången till psykologisk terapi är nu så stor att den ett reellt alternativ till AL i regionen. Studien gör det också möjligt bedöma om grupperna är jämförbara.
Genom att förlänga uppföljningen till 24 månader får vi möjlighet att se om en eventuell skillnad står sig. Den vetenskapliga kunskapen om vad som händer med patienter vid behandling av depression, ångest och stressrelaterad ohälsa inom primärvård, s.k. Common Mental Disorders (CMD) är relativt begränsad.
Resultatet kan få praktisk betydelse för utformning av framtid riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom. Att ha en längre uppföljningstid ger resultatet extra tyngd.
Det finns ett pågående forskningssamarbete med Stockholm och Västmanlands läns landsting, som belyser andra delar inom området. Tillsammans kan vi bidra till ökad kunskap inom området, som har en stor samhällsekonomisk betydelse.
Referenser (max 20 stycken)
1.SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:1
2.SBU. Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm 2005
3.Public Health Report 2009. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2009.
4.SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:2
5.Socialförsäkringsrapport (Swedish Social SecurityReport) 2010:16 och FK statistik kvartal 3 2015.
6.Nationella riktlinjer för depression och ångest. Socialstyrelsen, Stockholm 2010. (National Guidelines for depression and anxiety syndromes. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2010). http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
7.Nieuwenhuijsen K, Bultmann U, Neumeyer-Gromen A, et al. Interventions to improve occupational health in depressed people (Review). Cochrane Libr Issue 2009;1-52.
8.Bryngelson A, Mittendorfer-Rutz E, Jensen I, et al. Self-reported treatment, workplace-oriented rehabilitation, change of occupation and subsequent sickness absence and disability pension among employees long-term sick-listed for psychiatric disorders: a prospective cohort study BMJ Open 2012;2:e001704. doi:10.1136/bmjopen-2012-00170
9.Sheehan DV, Lecrubier Y, Harnett-Sheehan K, Janavs J, Weiller E, Bonara LI, Keskiner A, Schinka J, Knapp E, Sheehan MF, Dunbar GC. Reliability and validity of the Mini International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I.) according to the SCID-P. European Psychiatry 1997; 12: 232-241.
10.Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom. Socialstyrelsen 2003 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf
11.Ilmarinen J. The Work Ability Index (WAI). Occup Med. 2007;57(2):160.
12.Montgomery SA, Asberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change.Br J Psychiatry. 1979 Apr; 134:382-9.
13.Wahlberg K, Peterson U, Besèr A, Nygren Å, Åsberg M. Development and Validation of the Karolinska Exhaustion Disorder Scale(KEDS). submitted 2011.
14.Beck AT, Epstein N, Brown G, Steer RA. An inventory for measuring clinical anxiety: psychometric properties. Journal of consulting and clinical psychology. 1988;56(6):893-7. Epub 1988/12/01.
15.Mundt JC, Marks IM, Shear MK, Greist JH. The Work and Social Adjustment Scale: a simple measure of impairment in functioning. The British journal of psychiatry : the journal of mental science. 2002;180:461-4. Epub 2002/05/02.
16.Allen JP, Litten RZ, Fertig JB, Babor T. A review of research on the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). Alcoholism, clinical and experimental research. 1997;21(4):613-9. Epub 1997/06/01.
17.Diener E, Emmons RA, Larsen RJ, Griffin S. The Satisfaction With Life Scale. Journal of personality assessment. 1985;49(1):71-5. Epub 1985/02/01.
18.Herdman M, Gudex C, Lloyd A, Janssen M, Kind P, Parkin D, et al. Development and preliminary testing of the new five-level version of EQ-5D (EQ-5D-5L). Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation. 2011;20(10):1727-36. Epub 2011/04/12.
19.Arnau, R.C.,M.W.Meagher, et al. Psychometric evaluation of the Beck Depression Inventory-II with primary care madical patients. Health Psychol 2001;20(2):112-119


Antidepressiva läkemedels effekter på återgång till arbete vid depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa -
ADAS-studien.Uppföljning efter 24 månader, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/216161