Mammors förklaringar till sin sjukskrivning
Project number : 216221
Created by: Britta Abenius, 2016-05-23
Last revised by: Britta Abenius, 2018-05-21
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Läggs till senare

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Kvinnor står för två tredjedelar av alla långtidssjukskrivna. Orsaken till könsskillnaden är inte helt klarlagd men då arbetsmiljön har betydelse för sjukskrivning, kan den könssegregerade arbetsmarknaden vara en orsak. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivning ökar när de får barn vilket kan tala för att kvinnors huvudansvar för hemarbete också påverkar könsskillnaderna.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva långtidssjukskrivna småbarnsmammors egna upplevelser om vad som lett fram till deras sjukskrivning.

Metod

En kvalitativ metod har använts och fem intervjuer har genomförts med långtidssjukskrivna kvinnor med barn under 10 år. Ingångsfrågan var; Hur kommer det sig att du blev sjukskriven. Intervjuerna analyserades i enlighet med systematisk textkondensering utvecklad av Malterud.

Resultat

Vid analys framkom fyra huvudkategorier av orsaker till sjukskrivning; presterande personlighet, vardagen dränerar på energi, pressad arbetssituation utlöste sjukskrivning, belastande händelser tidigare i livet. Kvinnorna lade störst vikt vid sin personlighet och en ohållbar arbetssituation som orsak till sjukskrivningen. Den pressade vardagen upplevdes i första hand försvåra rehabiliteringen. Belastande händelser tidigare i livet beskrevs ha betydelse för sjukskrivningen och upplevdes som något som vården inte tog tillräcklig hänsyn till.

Konklusion

Orsakerna till kvinnornas långtidssjukskrivning beskrevs som komplexa. Deras nuvarande livssituation, med påfrestande familjeliv och pressad arbetssituation, och svåra händelser tidigare i livet anges som orsaker till sjukskrivningen. En noggrannare anamnes innehållande patientens egen upplevelse om orsakerna till sjukskrivningen skulle kunna möjliggöra en mer individanpassad rehabilitering.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Family Practice
A medical specialty concerned with the provision of continuing, comprehensive primary health care for the entire family.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V2 - Närhälsan Tjörn vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Närhälsan Tjörn vårdcentral

Tutor

Åsa Premberg
FoU-ledare, Universitetslektor, Barnmorska, Sahlgrenska akademin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Sjukskrivningarna i Sverige diskuteras ständigt i politiska sammanhang, eftersom det är en stor kostnad för samhället, men också inom allmänläkarkåren då arbetet med rehabiliteringen av långtidssjukskrivna är svårt och ofta upplevs som betungande. Orsakerna till en patients arbetsoförmåga är ofta komplex och kan inte enkelt reduceras till en diagnos.

I en SBU-rapport om sjukskrivning från 2003 har kunskapsläget vad gäller orsaker till sjukskrivning sammanställts. Kön, ålder, social status och bostadsort har stark påverkan på sjukskrivningsgraden men det fanns 2003 lite forskning som fokuserade på orsakerna till att det påverkar sjukskrivningen. Arbetsförhållandenas påverkan på sjukskrivningen har dock studerats i många studier. Det finns samband mellan fysiskt påfrestande arbete och ökad risk för sjukskrivning även om kausaliteten inte är klargjord. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön är det framför allt bristande kontroll över sin arbetssituation som ger ökad risk för sjukskrivning [1]. Ca 60 % av alla långtidssjukskrivningar, hos både män och kvinnor, beror på psykisk ohälsa eller på sjukdomar i rörelseapparaten [2, 3]. Ett tydligt mönster i sjukskrivningsstatistiken är att kvinnors sjukskrivningsgrad är dubbelt så hög som männens. Under 2014 var 66% av de långtidssjukskrivna (sjukskrivna längre än 60 dagar) kvinnor [1, 2].

Sedan slutet av 60-talet har det i Sverige funnits en politisk avsikt att med hjälp av utredningar och lagstiftning öka jämställdheten i familjen. Kvinnomaktsutredningen som kom i slutet av 90-talet visade dock att kvinnor fortfarande tjänade och ägde mindre än män, hade mindre makt och status och tog ett större ansvar för barn och hushåll. Under 90- och 00-talet infördes två pappamånader, men fortfarande är det kvinnor som tar ett huvudansvar för barn och hushåll, samtidigt som de liksom män förvärvsarbetar i stor utsträckning [4]. Detta faktum är något som man i flera studier tar upp som en möjlig förklaring till den ojämställda sjukskrivningsgraden [5-11].

Flera studier, sammanställda av försäkringskassan, har behandlat orsaken till att kvinnor har fler sjukskrivningsdagar än män, men studierna ger ingen entydig bild. Sambanden ter sig komplexa och olika orsaker påverkar den högre sjukskrivningsgraden i olika grupper av kvinnor. Sjukskrivning i samband med graviditet förklarar en viss del av skillnaden [2]. Även könssegregationen på arbetsmarknaden påverkar troligen skillnaderna i sjukskrivning då sjukskrivningsgraden är högre i vissa yrkesgrupper [2].

Kvinnors huvudansvar för hushållet påverkar deras sjukskrivning enligt flera studier. I en studie där man intervjuat 20 långtidssjukskrivna personer uppger både männen och kvinnorna att hushållsarbetet är en viktig faktor för förutsättningarna för rehabiliteringen. Det finns dock skillnader i hur man ser på hushållsarbete. Männen i studien hade en större frihet att välja om de skulle delta i hushållsarbetet eller inte, beroende på vad de klarade utifrån sina symtom. Kvinnorna hade generellt ett övergripande ansvar för hushållsarbetet även under sjukskrivningen [8]. I en holländsk intervjustudie uppgav kvinnor med smärta att de behövde sjukskrivning om yrkesarbetet tog all kraft så att de inte klarade av hushållsarbetet. Detta var inget som uppgavs som skäl för sjukskrivning av männen [9]. En annan studie visar att de kvinnor som jobbar över mest har minst risk för sjukskrivning trots att de känner mycket stress. Detta skulle kunna förklaras av att de också uppger att de inte har ett huvudansvar för hushållsarbetet [11]. De kvinnor som uppger att de utför den största delen av hemarbetet samtidigt som de har en likvärdig ställning på arbetsmarknaden som mannen har en ökad risk för sjukskrivning [2, 6, 10]. Män som tar mer ansvar för barnen har också en ökad risk för sjukskrivning enligt en helt nyutkommen socialförsäkringsrapport [12].

Frågan om att barn i hemmet skulle kunna vara en riskfaktor för sjukskrivning behandlas i flera studier [2, 5-7]. Det är dock svårt att hitta ett entydigt svar på detta. Det finns studier som inte kan påvisa någon ökad risk för kvinnor med barn generellt [6, 7] men att ensamstående kvinnor med barn hade en ökad risk [7]. En studie visar att sjukskrivningen ökar när barnen är små [5]. En studie visade att kvinnor som upplever en konflikt mellan yrkesarbete och hemarbete har större risk för sjukskrivning. Denna grupp delades upp i kvinnor med barn och utan barn. I gruppen utan barn fanns en tydligt ökad risk för sjukskrivning medan gruppen med barn uppvisade en mer komplex bild med stor spridning [7].

Problemformulering

Det är svårt att se entydiga mönster för vad som verkligen är orsaken till varför vissa faktorer ökar risken för långtidssjukskrivning. Det går att se en samvariation mellan olika faktorer och risken för sjukskrivning men det är mycket svårt att uttala sig om orsakssamband. För att kunna få en bättre förståelse för varför de föreslagna riskfaktorerna påverkar sjukskrivning behövs en djupare analys av de sjukskrivna individernas upplevelser. Ett kvalitativt tillvägagångssätt kan öka förståelsen för faktorer som påverkar sjukdom som leder till arbetsoförmåga.

Syfte

Syftet med den aktuella studien är att beskriva långtidssjukskrivna småbarnsmammors berättelser om vad som lett fram till deras sjukskrivning.

Metod

Teoretisk referensram

Den kvalitativa metod som kommer användas är utvecklad av Malterud, och bygger på Giorgis fenomenologiska analys [13]. Fenomenologin introducerades av Husserl och är läran om företeelser så som de erfars; fenomen. [14, 15] Inom fenomenologin tas forskarens förhållande till det som studeras i beaktande, till skillnad från inom positivismen, där det anses finnas en objektiv sanning som är oberoende av forskaren. Eftersom forskarens erfarenheter påverkar tolkningen ska fenomen snarare beskrivas än tolkas. Fenomenologin eftersträvar att man sätter sin egen förförståelse åt sidan [16]. Inom fenomenologin har begreppet livsvärld beskrivits av Husserl och utvecklats av Merleau-Ponty. Med detta menar han den värld som upplevs genom oss, med hjälp av vår kropp. Han menar att människan är sin kropp, snarare än att människan har en kropp som är skild från själen. Livsvärlden är olika för olika människor, men eftersom vi delar vissa erfarenheter kan vi ana vad andra upplever genom att studera deras uttryck. [14, 17]

Metodbeskrivning

En kvalitativ metod används för att få en djupare förståelse för hur dessa kvinnor ser på sin situation. För att kunna beskriva kvinnornas livsvärld är det viktigt att vara medveten om och reflektera kring sin egen förförståelse och hålla den i bakgrunden. Min förförståelse är att jag är ST-läkare i allmänmedicin och har ett intresse för genusfrågor. Jag är själv småbarnsförälder men har ingen egen erfarenhet av att vara sjukskriven.

Kvinnorna väljs ut genom ett strategiskt urval [13]. Detta sker med målet att materialet från intervjuerna ska ge så bred och djup kunskap som möjligt utifrån frågeställningen. Inklusionskriterier är att de ska vara kvinnor med barn under 10 år, leva tillsammans med barnens pappa och varit sjukskrivna i minst 90 dagar. Ett ytterligare kriterium är att de klarar att bli intervjuade på svenska utan tolk. För att få en bredd på materialet väljs kvinnor med olika diagnoser, olika status på arbetsmarknaden och från olika vårdcentraler. Fem kvinnor planeras att intervjuas.

Intervjuerna kommer att hållas öppna och inledas med att de får beskriva vad de själva anser är orsaken till att de har blivit långtidssjukskrivna. Följande fråga kommer användas som inledning till intervjun: Hur kommer det sig att du blev sjukskriven? Ingångsfrågan kommer att följas upp med frågor som: Kan du uteckla det? Vill du berätta mer om det? Intervjuerna kommer att spelas in.

De inspelade intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras i enlighet med systematisk textkondensering [13]. Detta sker i fyra steg. Först genomläses texten i sin helhet för att bekanta sig med den. Tänkbara teman kan skymtas. I nästa steg sorteras det relevanta från det irrelevanta. Textavsnitt som kan belysa frågeställningen och ge kunskap tas ut. Dessa meningsbärande enheter kodas och sorteras i grupper och eventuella subgrupper. När detta är gjort kondenseras och förtätas innehållet i varje subgrupp så att det blir tydligt vad dessa säger om problemställningen. Varje tema får en abstraherad beskrivning förankrad i data. Citat väljs ut för att illustrera beskrivningen av subgrupper och teman. I sista fasen ska de mindre enheterna åter sättas ihop till större sammanhang och de teman som tagits fram sammanfattas och illustreras med citat från texten. Det är också viktigt att gå tillbaka till ursprungstexten för att validera sina resultat i förhållande till de ursprungliga intervjuerna.

Etiska aspekter

Kvinnorna kommer att intervjuas om varför de mår dåligt och inte kan arbete. Detta är ofta känsligt att prata om eftersom sjukdom och oförmåga att prestera kan ses som svaghet. Utlämnande uppgifter kan komma upp under intervjun och intervjupersonerna kan komma att i efterhand ångra saker de har berättat. I sjukskrivningsprocessen har läkaren en stark maktposition. Trots att jag inte är kvinnornas läkare kan denna maktobalans göra att de känner sig utsatta. Deltagande i intervjuerna är helt frivilligt och informanterna kommer att informeras om att de när som helst i processen får avbryta deltagandet och att intervjuerna då raderas. De kommer att få information om att deltagandet i studien inte påverkar deras sjukskrivningsprocess. I min roll som läkare finns det en risk att intervjupersonerna har önskemål om hjälp. De kommer att informeras om att jag inte har något med deras behandling, sjukskrivning och rehabilitering att göra och kvinnorna kommer hänvisas till sina ordinarie läkare. Intervjuerna kommer att behandlas med stor sekretess och texterna kommer avidentifieras. Kvinnorna kommer att informeras om att det finns möjlighet till samtalsstöd via deras ordinarie vårcentral vid behov.

Tidsplan

Varje intervju beräknas ta ca 3 timmar med förberedelse och transport. För 5 intervjuer blir det sammanlagt 15 timmar. Transkriberingen beräknas ta 6 timmar per intervju, dvs 30 timmar. Arbetet med analysen beräknas ta 2 veckor och skrivandet 2 veckor. Sammanlagt beräknas arbetet ta 5 veckor.

Kostnadskalkyl

Lön 5 veckor, inkl soc avg77625
Dikterings-, transkriberingsutrustning 3000
Kontorsmaterial200
Transporter till/från intervjuer600

Summa81425

Tänkbar nytta med studien

Förklaringarna till varför människor sjukskrivs är komplexa. Djupare kunskaper till vad som leder fram till en sjukskrivning behövs för att på ett bättre sätt kunna hjälpa de sjukskrivna tillbaka till ett hållbart liv.

Referenslista

1.SBU, Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. 2003, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering.
2.Försäkringskassan, Kvinnors sjukfrånvaro - En studie av förstagångsföräldrar. Socialförsäkringsrapport 2014:14. 2014.
3.Försäkringskassan, Sjukskrivningar 60 dagar eller längre. Socialförsäkringsrapport 2015:1. 2015.
4.Lundqvist, Å. and C. Roman, Politiska regleringar och akademisk diskurs, in Välfärd, genus och familj, J. Fink and Å. Lundqvist, Editors. 2009, Liber AB. p. 89-114.
5.Floderus, B., et al., Medically certified sickness absence with insurance benefits in women with and without children. Eur J Public Health. 22(1): p. 85-92.
6.Voss, M., B. Floderus, and F. Diderichsen, How do job characteristics, family situation, domestic work, and lifestyle factors relate to sickness absence? A study based on Sweden Post. J Occup Environ Med, 2004. 46(11): p. 1134-43.
7.Voss, M., et al., The influence of household work and of having children on sickness absence among publicly employed women in Sweden. Scand J Public Health, 2008. 36(6): p. 564-72.
8.Ostlund, G., et al., Domestic strain: a hindrance in rehabilitation? Scand J Caring Sci, 2004. 18(1): p. 49-56.
9.Hooftman, W.E., et al., What makes men and women with musculoskeletal complaints decide they are too sick to work? Scand J Work Environ Health, 2008. 34(2): p. 107-12.
10.Härenstam, A. and E. Bejerot, Combining professional work with family responsibilities - a burden or a blessing. International journal of social welfare, 2001. 10: p. 202-214.
11.Krantz, G. and U. Lundberg, Workload, work stress, and sickness absence in Swedish male and female white-collar employees. Scand J Public Health, 2006. 34(3): p. 238-46.
12.Försäkringskassan, Jämställdhet och sjukfrånvaro. Socialförsäkringsrapport 2015:3. 2015.
13.Malterud, K., Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. third ed. 2014, Lund: Studentlitteratur.
14.Dahlberg, K., H. Dahlberg, and M. Nyström, Reflective Lifeworld Research. second ed. 2008: Studentlitteratur AB.
15.Bengtsson, J., Sammanflätningar. third ed. 2001, Göteborg: Daidalos AB.
16.Husserl, E., Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. 2004/1913, Stockholm: Thales.
17.Merleau-Ponty, M., Varseblivningens primära ställning - och dess filosofiska konsekvenser, in Lovtal till filosofin - Essäer i urval, A.P. Fredlund, Editor. 2004, Brutus Östlings Bokförlag Symposium.


Mammors förklaringar till sin sjukskrivning, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/216221