Kontaktallergi mot propolis hos eksempatienter.
Project number : 218191
Created by: Gunnar Nyman, 2016-06-17
Last revised by: Researchweb Support 9, 2019-08-12
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Eksem är ett stort problem i samhället, både i arbetsliv och på fritid. Det kan orsakas av allergi mot ämnen man kommer i hudkontakt med. Väldigt många ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De vanligaste testar man rutinmässigt med hos eksempatienter. Vilka ämnen som är vanligast ändrar sig med tiden eftersom det ändrar sig vilka ämnen vi kommer i kontakt med.
Ett ämne som man vanligen inte testar med i Sverige är propolis (bikitt). Det tillverkas av bin för att täta och laga bikupan och också att minska mängden skadliga bakterier och svampar i kupan. Propolis används traditionellt i naturmedel och naturkosmetika eftersom det har en del positiva biologiska effekter. Tyvärr kan det också ge upphov till kontaktallergi. Detta är ganska vanligt i Öst- och Mellaneuropa, men man vet inte hur vanligt det är som orskak till allergi i Sverige.
Vi ska försöka ta reda på det genom att till att börja med testa patienter med eksem i Västra Götaland med propolis.
Propolis skiljer sig åt beroende på miljön runt bikupan. När vi testar ska vi använda olika sorters propolis från Västra Götaland, Litauen, Kina och Nordamerika eftersom det kan skilja hur ofta det blir allergiska reaktioner med olika sorters propolis.
Det här är också en sak man inte vet eftersom det inte är jämfört tidigare.
Resultaten vi hoppas få fram är hur vanligt det är med kontaktallergi mot propolis hos eksempatienter och om det är så vanligt att man rutinmässigt ska använda det vid testning. Vi vill också undersöka om vi kan hitta några skillnader mellan de olika sorternas propolis.
Sammantaget kan det här göra att man kommer att bättre kunna ställa diagnos hos eksempatienter och ge bättre råd om ämnen de ska undvika.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Propolis (bikitt) är en naturprodukt som tillverkas av honungsbin. Det används i
olika naturmedel och naturkosmetika och kan orsaka kontaktallergiskt eksem.
Användningen varierar mellan olika delar av världen, liksom frekvensen av
kontaktallergi mot propolis. Sammansättningen är avhängig av vilka växter som
finns runt bikupan. Detta innebär att ursprunget av den propolis som testas kan
vara av betydelse. Naturprodukter ökar i popularitet, varför exponeringen för
propolis och därmed risken för kontaktallergi kan förväntas öka i befolkningen.
Hur vanlig kontaktallergi mot propolis är i Sverige är okänt, liksom om det spelar
någon roll för resultatet av testning vilket ursprung testmaterialet har.

Syfte/frågeställning
Syftet är i första hand att med epicutantest (lapptest) undersöka hur vanlig kontaktallergi mot propolis är bland eksempatienter i Västra Götaland och om det är så vanligt att det bör ingå i Svensk basserie. I andra hand att undersöka om en avsevärd skillnad kan påvisas i denna frekvens med propolis från olika regioner.
Vad är frekvensen kontaktallergi mot propolis hos eksempatienter i Västra Götaland? Är frekvensen så hög att ämnet bör ingå i Svensk basserie?
Är det någon skillnad i allergenicitet mellan olika typer av propolis?
Metod
Testberedningar med propolis från olika länder i 10 % vaselin ska inkluderas i Svensk basserie vid testning av eksempatienter i Västra Götaland.

Förväntat resultat
Studien förväntas visa frekvensen av kontaktallergi för propolis hos
eksempatienter i Västra Götaland och om man kan påvisa någon avsevärd skillnad i denna med testberedningar av propolis med ursprung i olika delar av världen.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Pilotstudier (Pilot Projects)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Dermatitis, Allergic Contact
A contact dermatitis due to allergic sensitization to various substances. These substances subsequently produce inflammatory reactions in the skin of those who have acquired hypersensitivity to them as a result of prior exposure.
Dermatitis, Contact
A type of acute or chronic skin reaction in which sensitivity is manifested by reactivity to materials or substances coming in contact with the skin. It may involve allergic or non-allergic mechanisms.
Patch Tests
Skin tests in which the sensitizer is applied to a patch of cotton cloth or gauze held in place for approximately 48-72 hours. It is used for the elicitation of a contact hypersensitivity reaction.
Propolis
A resinous substance obtained from beehives that is used traditionally as an antimicrobial. It is a heterogeneous mixture of many substances.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Hud- och könssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Övrigt
Hudläkarmottagningen Telegrafen, Borås
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården - NU-sjukvården Uddevalla sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Hudkliniken
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Hudkliniken
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Hudkliniken

Tutor

Lina Hagvall
Yrkeshygieniker/kemist, Hud- och könssjukvård, Avdelningen för dermatologi och venereologi

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Eksem är ett vanligt och stort problem hos hudpatienter. Det kan bl.a. orsakas av kontaktallergi. Kontaktallergi kan inte botas, men det eksem allergin orsakar kan läka eller förbättras om patienten kan undvika det hon/han är allergisk mot. Det är därför viktigt att påvisa eventuell kontaktallergi inför rådgivning då fortsatt exponering kan hindra eller försvåra läkning av eksemet.
Propolis (bikitt) är en naturprodukt som tillverkas av honungsbin (Apis mellifera) genom en blandning av saliv, bivax och växtexsudat. Växtursprung i de tempererade zonerna (Europa, Nordamerika, icke-tropiska regioner av Asien) är huvudsakligen olika arter av poppel (Populus sp). Andra källor kan vara eucalyptus, björk, al, ek m.fl. Bina använder det för att laga och täta kupan och också för att motverka patogena mikroorganismer i denna. Propolis används traditionellt i olika naturmedel och naturkosmetika då det har en del positiva biologiska effekter, bl.a. viss antiinflammatorisk och antimikrobiell effekt, men propolis kan också förorsaka kontaktallergiskt eksem. Användningen varierar i olika delar av världen, och så gör frekvensen av kontaktallergi mot propolis. Sammansättningen är avhängig av vilka växter som finns runt bikupan och flera allergiframkallande ämnen som identifierats i propolis kommer från växtriket. Då det är ett naturligt ämne är det inte klart kemiskt definierat varför man inte vet exakt sammansättning. Detta innebär att det kan vara av betydelse för testning av kontaktallergi mot propolis vilket ursprunget är av den som testas. Användningen av naturmedel ökar i popularitet, och vi har intryck av att även propolis gör det i en allmän önskan att använda ”naturliga” medel. Exponeringen för propolis och därmed risken för kontaktallergi kan därför misstänkas öka i befolkningen. Dessvärre har vi inte kunnat få fram siffror hur mycket propolis som används och om det ökar då sådan statistik saknas hos Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen, Kemisktekniska leverantörsförbundet och branschorganisationen Svensk egenvård.
Kontaktallergi mot propolis varierar i frekvens mellan regioner och är vanligt (3-7 %) i exv. de baltiska länderna och i Mellaneuropa där det varit vanligare med huskurer innehållande propolis. Det är såvitt vi kunnat finna inte undersökt om det är skillnader i propolis sammansättning i olika växtzoner inom samma land eller under olika perioder bina är aktiva. Man har funnit mindre skillnader i sammansättning mellan propolis från olika raser av honungsbin. Hur vanligt propolisallergi är i Sverige är okänt, och det är möjligen ett förbisett allergen. I en mindre pilotstudie i Göteborg och Borås har frekvensen varit 1,76 % (opubl). Det är inte känt om det spelar någon roll för resultatet av testning vilket ursprung testmaterialet har.
Den standardmetod som används för påvisande av kontaktallergi är epicutantest (lapptest). Eksempatienter där man har misstanke om kontaktallergi testas i Sverige med en basserie – ett batteri av allergiframkallande ämnen. Detta täcker in huvuddelen, cirka 75 %, av eksempatienter i Sverige med kontaktallergi. Propolis ingår inte i denna för närvarande.

Syfte/frågeställning

Syftet är i första hand att med lapptest undersöka hur vanlig kontaktallergi mot propolis är bland eksempatienter i Västra Götaland och om det är så vanligt att det bör ingå i basserien. I andra hand att undersöka om en avsevärd skillnad kan påvisas i denna frekvens med propolis av olika ursprung.
Vad är frekvensen kontaktallergi mot propolis hos eksempatienter i Västra Götaland? Är frekvensen så hög att ämnet bör ingå i Svensk basserie?
Är det någon avsevärd skillnad i allergenicitet mellan några olika typer av propolis?

Metod

Studiedesign

Studien är en prospektiv, deskriptiv kohortstudie som en pilotstudie.

Urval

Studiegruppen utgörs av de eksempatienter i Västra Götaland som genomgår
lapptest med Svensk basserie på hudklinikerna vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg; Södra Älvsborgs Lasarett, Borås; Skaraborgs
sjukhus, Skövde; Uddevalla sjukhus, Uddevalla samt Hudläkarmottagningen
Telegrafen, Borås. Barn under 15 år exkluderas liksom gravida.
Det bedöms inte meningsfullt att testa friska personer då kontaktallergi inte
är en sjukdom, utan det är det eksem som kan orsakas av allergin som är det, och
då friska inte skulle ha samma nytta av informationen.

Datainsamling

Fyra sorters propolis med ursprung i Västra Götaland, Litauen, Kina och Nordamerika ska testas i 10 % vaselin. Den från Västra Götaland och Litauen är insamlad av biodlare genom vår försorg och renas och bereds till lapptestberedning av Chemotechnique Diagnostics, Vellinge, världens största distributör av lapptestmaterial. Testberedningen med propolis från Kina är den i Sverige normalt kommersiellt tillgängliga och inköps från Chemotechnique, medan den från Nordamerika inköps från SmartPractice Dermatology|Allergy, Phoenix, Arizona.
Vi har inte uppgift om var eller när i Litauen, Kina eller Nordamerika respektive propolis är insamlad, och hur variationer i detta skulle kunna påverka resultatet. Den från Västra Götaland är insamlad i Åsa, Halland, våren 2016. Vår önskan har varit att ha propolis från olika delar av världen för att i ett första skede se om man finner några skillnader över huvud taget. I sammanhanget kan påpekas att det inte heller finns uppgifter om varifrån propolis i olika konsumentprodukter har sitt ursprung. Lapptest är standardmetod för att diagnosticera kontaktallergi sedan tidigt 1900-tal. Ämnen kända för att kunna ge upphov till kontaktallergi späds med vaselin och 20 mg appliceras i testkammare av aluminium fäst på hudvänlig häfta. Denna klistras fast på testpersonens rygg och får sitta i 48 timmar. Avläsning görs av dermatolog och sker dag 3 och dag 7 efter testsättning. Resultatet dokumenteras i ett protokoll och eventuella positiva reaktioner graderas i en tregradig skala enligt den validerade procedur som följer internationella riktlinjer för lapptestning uppsatta av European Society of Contact Dermatitis.

Analys

Deskriptiv analys av precision av frekvensen positiva testreaktioner mot propolis kommer att göras för att se om denna ligger över 1 %. Sammanläggning görs av +, ++ och +++ -reaktioner, så att man räknar med det totala antalet positiva reaktioner. Vi är inte intresserade av värdet om det ligger under 1 %.
För att påvisa eventuella skillnader mellan de olika typerna av propolis kommer Cochrane´s Q-test och McNemars test att göras. Då det absoluta talet av positiva tester bedöms bli lågt är det inte sannolikt med signifikans vid små skillnader. Det vi här är intresserade av är om någon typ av propolis kraftigt avviker från övriga så att observerat konfidensintervall inte överlappar.

Stickprovsberäkning

Beräkning av stickprovsstorleken baseras på att vi i en pilotstudie funnit 1,76 % positiva epikutantest avseende propolis. Om vi får samma resultat i en större studie med stickprovsstorleken 1000 individer blir det 95 procentiga konfidensintervallet för andelen positiva test ±0,81 % (1,0 – 2,6 %). Klinisk relevans föreligger då andelen positiva test är ≥1,0 %.
När det gäller den andra delen av undersökningen är det osäkert om det är några skillnader och i så fall hur stora det kan vara. Då rekommenderas stort stickprov om de negativa konsekvenserna för deltagarna bedöms små jämfört med potentiell nytta.
Vi beräknar därför inkludera 1000 patienter i studiegruppen i Västra Götaland.
I tidigare internationella studier av propolisallergi har man haft stickprovsstorlek från drygt 200 upp till 20 000.

5.Tänkbar nytta av projektet

Då frekvensen kontaktallergi mot propolis är okänd i Sverige och då det inte
rutinmässigt testas med detta kan resultatet förändra testning med ämnet i
framtiden. Projektet kan därigenom bidra till att patienter med eksem orsakade av
kontaktallergi mot propolis, som hittills inte diagnosticerats, kan upptäckas och
därigenom få råd hur man kan undvika ämnet och lättare läka i sina eksem.
En avsevärd skillnad i resultat av lapptestning med testberedningar av propolis
från olika regioner kan vara underlag till vidare studier och därigenom bidra till
bättre diagnostik av patienter med denna kontaktallergi.
I det fall resultatet visar frekvens propolisallergi 1 % eller mer kommer den att
följas upp av en studie i hela Sverige. Uppföljande studier gällande propolis av
olika ursprung kommer också att behövas för att klarlägga eventuella skillnader i
allergenicitet mellan propolis från olika växtzoner, biraser, tid under säsong.


Kontaktallergi mot propolis hos eksempatienter., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/218191