Fekala markörer vid IBS: Utvärdering av provtagningsförfarandet vid analys av fekalt kalprotektin samt bedömning av nya markörer.
Project number : 218351
Created by: Anders Lasson, 2016-06-20
Last revised by: Anders Lasson, 2019-03-11
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Kalprotektin, ett protein som fr a finns i vita blodkroppar frisätts vid inflammation. Analys av fekalt kalprotektin har blivit rutin vid utredning av oklara mag-tarm symptom och vid handläggning av patienter med känd kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Således används testet inom såväl primärvård som specialistvård. Med få undantag baseras dagens kunskap på studier utförda inom specialistvården, medan kunskapen om testet i en primärvårdspopulation är begränsad.
I primärvården används fekalt kalprotektin som ett diagnostiskt test, fr a för att skilja IBD från funktionell tarmsjukdom (IBS). Symptomen vid dessa tillstånd kan vara likartade. Det är dock inte ovanligt att även IBS-patienter har lätt förhöjt värde av fekalt kalprotektin. Vad som orsakar detta och huruvida provtagningsrutiner bidrar till detta är tidigare ej undersökt. I en tidigare studie har vi visat att provtagningsförfarandet kan ha stor betydelse då fekalt kalprotektin används för handläggning av patienter med aktiv ulcerös colit. Motsvarande studie saknas för andra patientgrupper.
Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse provtagningsförfarandet har för analysresultatet av fekalt kalprotektin hos patienter med IBS. Vi kommer särskilt att studera om koncentrationen varierar över tid och om noggrann instruktion om hur provtagningen ska gå till har betydelse. Nya fekala markörer som kan ha betydelse för patofysiologin och diagnostiken vid IBS kommer också att studeras. Vi vill också bilda oss en uppfattning om hur forsknings-personerna upplever själva provtagningsförfarandet.
Cirka 50 personer med IBS och 20 friska kontrollpersoner planeras för inklusion. Alla samlar avföringsprov vid varje tarmtömning och för toadagbok under två 5-dygnsperioder. Under första perioden utan särskild provtagningsinstruktion, och under andra perioden efter noggrann instruktion.
Studien förväntas ge kunskap om standardiserat förfarande vid fekal provtagning är viktigt hos denna patientgrupp och i så fall hur det bäst bör ske. Nya markörers plats kommer också att bedömas.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Kalprotektin, ett protein som fr a finns i vita blodkroppar frisätts vid inflammation. Analys av fekalt kalprotektin har blivit rutin vid utredning av oklara mag-tarm symptom och vid handläggning av patienter med känd kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Således används testet inom såväl primärvård som specialistvård. Med få undantag baseras dagens kunskap på studier utförda inom specialistvården, medan kunskapen om testet i en primärvårdspopulation är begränsad.
I primärvården används fekalt kalprotektin som ett diagnostiskt test, fr a för att skilja IBD från funktionell tarmsjukdom (IBS). Symptomen vid dessa tillstånd kan vara likartade. Det är dock inte ovanligt att även IBS-patienter har lätt förhöjt värde av fekalt kalprotektin. Vad som orsakar detta och huruvida provtagningsrutiner bidrar till detta är tidigare ej undersökt. I en tidigare studie har vi visat att provtagningsförfarandet kan ha stor betydelse då fekalt kalprotektin används för handläggning av patienter med aktiv ulcerös colit. Motsvarande studie saknas för andra patientgrupper.
Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse provtagningsförfarandet har för analysresultatet av fekalt kalprotektin hos patienter med IBS. Vi kommer särskilt att studera om koncentrationen varierar över tid och om noggrann instruktion om hur provtagningen ska gå till har betydelse. Nya fekala markörer som kan ha betydelse för patofysiologin och diagnostiken vid IBS kommer också att studeras. Vi vill också bilda oss en uppfattning om hur forsknings-personerna upplever själva provtagningsförfarandet.
Cirka 50 personer med IBS och 20 friska kontrollpersoner planeras för inklusion. Alla samlar avföringsprov vid varje tarmtömning och för toadagbok under två 5-dygnsperioder. Under första perioden utan särskild provtagningsinstruktion, och under andra perioden efter noggrann instruktion.
Studien förväntas ge kunskap om standardiserat förfarande vid fekal provtagning är viktigt hos denna patientgrupp och i så fall hur det bäst bör ske. Nya markörers plats kommer också att bedömas.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Irritable Bowel Syndrome
A disorder with chronic or recurrent colonic symptoms without a clearcut etiology. This condition is characterized by chronic or recurrent ABDOMINAL PAIN, bloating, MUCUS in FECES, and an erratic disturbance of DEFECATION.
Diagnosis
The determination of the nature of a disease or condition, or the distinguishing of one disease or condition from another. Assessment may be made through physical examination, laboratory tests, or the likes. Computerized programs may be used to enhance the decision-making process.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Gråbo vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Floda vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Lerum vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Sandared vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Alingsås lasarett workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg
Hans Strid
Överläkare, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition
Antal Bajor
Överläkare, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)
Tommy Symreng
ST läkare allmänmedicin, Närhälsan Gråbo vårdcentral
Maria Magnusson
Forskare, Docent , Avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Lena Öhman
Forskare, Docent, Medicin, Sahlgrenska, Avdelningen för mikrobiologi och immunologi

Fekala markörer vid IBS: Utvärdering av provtagningsförfarandet vid analys av fekalt kalprotektin samt bedömning av nya markörer., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/218351