Hur uppfyller behandling enligt nationella riktlinjer för graviditetsrelaterad bäckensmärta kvinnors behov för önskad funktion i dagliga aktiviteter och arbete?
Project number : 220091
Created by: Monika Fagevik Olsén, 2016-07-13
Last revised by: Monika Fagevik Olsén, 2017-05-29 Verified: 2019-08-19
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2016-01-07
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Nedre ryggsmärta från är vanligare hos kvinnor än hos män och 10-20% debuterar vid en graviditet. Varje år är ca 100 000 kvinnor gravida i Sverige och av dessa har hälften någon form av nedre ryggsmärta (lumbalrygg och bäckenregionen).Orsaken till bäckensmärta i graviditet är okänd. Funktionell instabilitet av bäckenet på grund av nedsatt muskelfunktion, hormoner och bemästringsstrategier har diskuterats som tänkbara orsaker. Så många som var femte kvinna har kvarstående smärta 2-3 år efter graviditet. Det är visat att kvinnor som inte blir bra närmaste tiden efter förlossning, har hög risk för långvarig smärta med svårighet att återgå i arbete.

Bäckensmärta betraktas ofta som en normal konsekvens av graviditet som kvinnan måste uthärda. En fjärdedel av alla gravida kvinnor rapporterar dock svår bäckensmärta som påverkar dagliga aktiviteter, hälsorelaterad livskvalitet och deras arbetsförmåga. Tidigare forskning visar på vikten av att identifiera de behov den gravida kvinnan med bäckensmärta har, att anpassa behandling individuellt och att öka kunskaperna om tillståndet och dess konsekvenser. Från både ett individuellt och ett socio-ekonomiskt perspektiv, är det viktigt att förstå vilka faktorer som behöver hanteras vid bäckensmärta och vad som är en adekvat hantering/behandling för bäckensmärta under och efter graviditet. Då detta är ett relativt nytt forskningsområde, behövs fler explorativa studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.

I arbetet med de nationella riktlinjerna för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta som publicerades 2011, konstaterades att individualisering saknas i nuvarande behandlingsstrategier och behöver utvecklas. Med avstamp i personcentrerad vård, behöver kvinnor som drabbats av bäckensmärta i graviditet vara med i planerna för och utveckling av interventionen och därmed finns behov av att beforska deras önskemål om intervention.
Personcentrerad vård är ett relativt nytt koncept som bättre ska fånga individers olikheter och därmed behov av individanpassad vård. Personcentrerad vård har visats öka överensstämmelsen mellan vårdgivaren och patienten/personen i behov av vård vad gäller behandlingsplan, förbättrat hälsoutfall samt ökat patientens tillfredsställelse.
Syftet med studierna är att 1) utvärdera hur behandling enligt nationella riktlinjer påverkar funktion, hälsorelaterad livskvalitet och smärta hos kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta, 2) studera vilka behov och förväntningar på behandling som kvinnorna har, hur nöjda kvinnorna är med behandling enligt nationella riktlinjer samt 3) att studera hur behandlingen påverkar kvinnans förekomst av graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta i en nästkommande graviditet.

Metod
Forskningspersoner
Detta är en prospektiv longitudinell observationsstudie samt två intervjustudier av patienter som under 2 års tid söker vård i Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta. För närvarande görs undersökning och intervention enligt nationella riktlinjer för graviditetsrelaterad bäckensmärta av samtliga kvinnor som sökt till Närhälsan.

Design
Syftet kommer att studeras med två ansatser; kvantitativ ansats genom enkät 4 månader samt 3 år efter graviditet och kvalitativ ansats genom intervjustudier före behandling och 4 månader efter graviditet.

Kvantitativ ansats
En enkät kommer att skickas ut 4 månader (enkät 1) respektive 3 år efter graviditet (enkät 2) till kvinnor som sökt vård på Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta och fått behandling enligt nationella riktlinjer.

Kvalitativ ansats
Ett strategiskt urval av gravida kvinnor som söker Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas före behandling om deltagande i intervjustudie 1.

Ett strategiskt urval av kvinnor som sökt och behandlats på Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas vid enkätutskick 4 månader efter graviditet om deltagande i intervjustudie 2.

Power/Urval
Eftersom enkäten utgör en observationsstudie, görs ingen powerberäkning. Däremot kommer variabler som studeras relateras till klinisk relevant nivåer och förändring ex av funktionsbegränsningar.
En regressionsanalys planeras också för att studera prediktion för kvarstående bäckensmärta. För att kunna genomföra denna planeras 100 kvinnor /grupp i analysen vilket rimligtvis kan inkluderas på knappt 2 år med nuvarande flöde.

Gällande intervju görs ett strategiskt urval om cirka 20 personer och datainsamlingen avslutas då tre konsekutiva intervjuer inte tillför ny kunskap.

Enkät
Utvärderingsinstrumenten i enkät kommer att vara:
Pelvic Girdle Questionnaire (PGQ), EuroQol 5 dimension (EQ5D), Global perceived effect scale, Work Ability Index samt studiespecifika frågor.

Därtill adderas frågor kring vårdkonsumtion som antal besök inom vården, till vilken yrkeskategori, samt sjukskrivning för rygg-bäckensmärta.

Intervju
Forskningspersonerna får skriftlig och muntlig information om studien av projektledaren inför kontakt med/besök på Närhälsan. Forskningspersonerna ger sitt muntliga tillstånd till att kontaktas av intervjuare, och intervjuaren ringer upp de kvinnor som godkänt detta. Forskningspersonerna får muntlig information, svar på eventuella frågor kring intervjun och ger därefter sitt eventuella muntliga godkännande till att delta i studien. Intervjun spelas in och skrivs ut ordagrant. En semistrukturerad intervjuteknik kommer att användas. Öppningsfrågan för intervju före intervention är ”Du har sökt fysioterapeut/sjukgymnast på grund av besvär från bäcken och/eller rygg under din graviditet. Vad behöver du för att lättare klara din vardag med tanke på dina besvär?”
Öppningsfråga för intervju 4 mån efter förlossning är ”Hur upplever du att behandlingen du fick på Närhälsan Eriksberg under din graviditet uppfyllde dina behov och förväntningar med tanke på dina dåvarande besvär från bäckenet/ryggen?”
För att komma djupare i diskussionen kommer följdfrågor att användas.
Utforskade områden i intervjuerna är kvinnans egna behov och förväntningar på behandling, behandlingen som sådan (relevans, tidsåtgång, individanpassning), behandlingens resultat samt övriga önskemål.

Kvalitativ innehållsanalys kommer att användas för att analysera de transkriberade intervjuerna.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Nedre ryggsmärta från är vanligare hos kvinnor än hos män och 10-20% debuterar vid en graviditet. Varje år är ca 100 000 kvinnor gravida i Sverige och av dessa har hälften någon form av nedre ryggsmärta (lumbalrygg och bäckenregionen).Orsaken till bäckensmärta i graviditet är okänd. Funktionell instabilitet av bäckenet på grund av nedsatt muskelfunktion, hormoner och bemästringsstrategier har diskuterats som tänkbara orsaker. Så många som var femte kvinna har kvarstående smärta 2-3 år efter graviditet. Det är visat att kvinnor som inte blir bra närmaste tiden efter förlossning, har hög risk för långvarig smärta med svårighet att återgå i arbete.

Bäckensmärta betraktas ofta som en normal konsekvens av graviditet som kvinnan måste uthärda. En fjärdedel av alla gravida kvinnor rapporterar dock svår bäckensmärta som påverkar dagliga aktiviteter, hälsorelaterad livskvalitet och deras arbetsförmåga. Tidigare forskning visar på vikten av att identifiera de behov den gravida kvinnan med bäckensmärta har, att anpassa behandling individuellt och att öka kunskaperna om tillståndet och dess konsekvenser. Från både ett individuellt och ett socio-ekonomiskt perspektiv, är det viktigt att förstå vilka faktorer som behöver hanteras vid bäckensmärta och vad som är en adekvat hantering/behandling för bäckensmärta under och efter graviditet. Då detta är ett relativt nytt forskningsområde, behövs fler explorativa studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.

I arbetet med de nationella riktlinjerna för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta som publicerades 2011, konstaterades att individualisering saknas i nuvarande behandlingsstrategier och behöver utvecklas. Med avstamp i personcentrerad vård, behöver kvinnor som drabbats av bäckensmärta i graviditet vara med i planerna för och utveckling av interventionen och därmed finns behov av att beforska deras önskemål om intervention.
Personcentrerad vård är ett relativt nytt koncept som bättre ska fånga individers olikheter och därmed behov av individanpassad vård. Personcentrerad vård har visats öka överensstämmelsen mellan vårdgivaren och patienten/personen i behov av vård vad gäller behandlingsplan, förbättrat hälsoutfall samt ökat patientens tillfredsställelse.
Syftet med studierna är att 1) utvärdera hur behandling enligt nationella riktlinjer påverkar funktion, hälsorelaterad livskvalitet och smärta hos kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta, 2) studera vilka behov och förväntningar på behandling som kvinnorna har, hur nöjda kvinnorna är med behandling enligt nationella riktlinjer samt 3) att studera hur behandlingen påverkar kvinnans förekomst av graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta i en nästkommande graviditet.

Metod
Forskningspersoner
Detta är en prospektiv longitudinell observationsstudie samt två intervjustudier av patienter som under 2 års tid söker vård i Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta. För närvarande görs undersökning och intervention enligt nationella riktlinjer för graviditetsrelaterad bäckensmärta av samtliga kvinnor som sökt till Närhälsan.

Design
Syftet kommer att studeras med två ansatser; kvantitativ ansats genom enkät 4 månader samt 3 år efter graviditet och kvalitativ ansats genom intervjustudier före behandling och 4 månader efter graviditet.

Kvantitativ ansats
En enkät kommer att skickas ut 4 månader (enkät 1) respektive 3 år efter graviditet (enkät 2) till kvinnor som sökt vård på Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta och fått behandling enligt nationella riktlinjer.

Kvalitativ ansats
Ett strategiskt urval av gravida kvinnor som söker Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas före behandling om deltagande i intervjustudie 1.

Ett strategiskt urval av kvinnor som sökt och behandlats på Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas vid enkätutskick 4 månader efter graviditet om deltagande i intervjustudie 2.

Power/Urval
Eftersom enkäten utgör en observationsstudie, görs ingen powerberäkning. Däremot kommer variabler som studeras relateras till klinisk relevant nivåer och förändring ex av funktionsbegränsningar.
En regressionsanalys planeras också för att studera prediktion för kvarstående bäckensmärta. För att kunna genomföra denna planeras 100 kvinnor /grupp i analysen vilket rimligtvis kan inkluderas på knappt 2 år med nuvarande flöde.

Gällande intervju görs ett strategiskt urval om cirka 20 personer och datainsamlingen avslutas då tre konsekutiva intervjuer inte tillför ny kunskap.

Enkät
Utvärderingsinstrumenten i enkät kommer att vara:
Pelvic Girdle Questionnaire (PGQ), EuroQol 5 dimension (EQ5D), Global perceived effect scale, Work Ability Index samt studiespecifika frågor.

Därtill adderas frågor kring vårdkonsumtion som antal besök inom vården, till vilken yrkeskategori, samt sjukskrivning för rygg-bäckensmärta.

Intervju
Forskningspersonerna får skriftlig och muntlig information om studien av projektledaren inför kontakt med/besök på Närhälsan. Forskningspersonerna ger sitt muntliga tillstånd till att kontaktas av intervjuare, och intervjuaren ringer upp de kvinnor som godkänt detta. Forskningspersonerna får muntlig information, svar på eventuella frågor kring intervjun och ger därefter sitt eventuella muntliga godkännande till att delta i studien. Intervjun spelas in och skrivs ut ordagrant. En semistrukturerad intervjuteknik kommer att användas. Öppningsfrågan för intervju före intervention är ”Du har sökt fysioterapeut/sjukgymnast på grund av besvär från bäcken och/eller rygg under din graviditet. Vad behöver du för att lättare klara din vardag med tanke på dina besvär?”
Öppningsfråga för intervju 4 mån efter förlossning är ”Hur upplever du att behandlingen du fick på Närhälsan Eriksberg under din graviditet uppfyllde dina behov och förväntningar med tanke på dina dåvarande besvär från bäckenet/ryggen?”
För att komma djupare i diskussionen kommer följdfrågor att användas.
Utforskade områden i intervjuerna är kvinnans egna behov och förväntningar på behandling, behandlingen som sådan (relevans, tidsåtgång, individanpassning), behandlingens resultat samt övriga önskemål.

Kvalitativ innehållsanalys kommer att användas för att analysera de transkriberade intervjuerna.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Pregnancy
The status during which female mammals carry their developing young (EMBRYOS or FETUSES) in utero before birth, beginning from FERTILIZATION to BIRTH.
Pelvic Pain
Pain in the pelvic region of genital and non-genital origin and of organic or psychogenic etiology. Frequent causes of pain are distension or contraction of hollow viscera, rapid stretching of the capsule of a solid organ, chemical irritation, tissue ischemia, and neuritis secondary to inflammatory, neoplastic, or fibrotic processes in adjacent organs. (Kase, Weingold & Gershenson: Principles and Practice of Clinical Gynecology, 2d ed, pp479-508)
Physical Therapy Modalities
Therapeutic modalities frequently used by physical therapists or physiotherapists to promote, maintain, or restore the physical and physiological well-being of an individual.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Arbetsterapi och Fysioterapi workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för klinisk neurovetenskap workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R3 - Närhälsan Eriksberg rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Annelie Gutke
Leg Fysioterapeut, Sektionen för hälsa och rehabilitering, Göteborg
Annika Svahn Ekdahl
Med mag, Leg. fysioterapeut, Sektionen för hälsa och rehabilitering

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund
Nedre ryggsmärta från lumbalrygg och bäckenregionen är vanligare hos kvinnor än hos män och 10-20% debuterar vid en graviditet(1, 2). Varje år är ca 100 000 kvinnor gravida i Sverige och av dessa har hälften någon form av nedre ryggsmärta. Nedre ryggsmärta som debuterar vid graviditet kommer oftare från bäckenregionen än från lumbala ryggen (3) och bland gravida kvinnor med nedre ryggsmärta, har 2/3 bäckensmärta (4, 5). Etiologin bakom bäckensmärta i graviditet är okänd. Funktionell instabilitet av bäckenet på grund av nedsatt muskelfunktion, hormoner och bemästringsstrategier har diskuterats som tänkbara orsaker (6, 7). Bäckensmärta har definierats av en internationell expertgrupp som smärta lokaliserad mellan kristakanten och glutealvecken, specifikt i närheten av sakroiliakalederna med eller utan utstrålning ner i benen (7). Så många som var femte kvinna har kvarstående smärta 2-3 år efter graviditet (8, 9). Det är visat att kvinnor som inte blir bra närmaste tiden efter förlossning, har hög risk för långvarig smärta (10) med svårighet att återgå i arbete (6).

Bäckensmärta betraktas ofta som en normal konsekvens av graviditet som kvinnan måste uthärda. En fjärdedel av alla gravida kvinnor rapporterar dock svår bäckensmärta som påverkar dagliga aktiviteter, hälsorelaterad livskvalitet och deras arbetsförmåga (11-13). Tidigare forskning visar på vikten av att identifiera de behov den gravida kvinnan med bäckensmärta har, att anpassa behandlingen individuellt och att öka kunskaperna om tillståndet och dess konsekvenser (14, 15). Från både ett individuellt och ett socio-ekonomiskt perspektiv, är det viktigt att förstå vilka faktorer som behöver hanteras vid bäckensmärta och vad som är en adekvat hantering/behandling för bäckensmärta under och efter graviditet. Då detta är ett relativt nytt forskningsområde, behövs fler explorativa studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.

I arbetet med de nationella riktlinjerna för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta som publicerades 2011(16), konstaterades att individualisering saknas i nuvarande behandlingsstrategier och behöver utvecklas. Med avstamp i personcentrerad vård, behöver kvinnor som drabbats av bäckensmärta i graviditet vara med i planerna för och utveckling av interventionen och därmed finns behov av att beforska deras önskemål om intervention.
Personcentrerad vård är ett relativt nytt koncept som bättre ska fånga individers olikheter och därmed behov av individanpassad vård. Personcentrerad vård har visats öka överensstämmelsen mellan vårdgivaren och patienten/personen i behov av vård vad gäller behandlingsplan, förbättrat hälsoutfall samt ökat patientens tillfredsställelse (17).
Syftet med studierna är att 1) utvärdera hur behandling enligt nationella riktlinjer påverkar funktion, hälsorelaterad livskvalitet och smärta hos kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta, 2) studera vilka behov och förväntningar på behandling som kvinnorna har, hur nöjda kvinnorna är med behandling enligt nationella riktlinjer samt 3) att studera hur behandlingen påverkar kvinnans förekomst av graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta i en nästkommande graviditet.

Metod
Forskningspersoner
Detta är en prospektiv longitudinell observationsstudie samt två intervjustudier av patienter som under 2 års tid söker vård i Närhälsan för graviditetsrelaterad rygg-bäckensmärta. För närvarande görs undersökning och intervention enligt nationella riktlinjer för graviditetsrelaterad bäckensmärta av samtliga kvinnor som sökt till Närhälsan Eriksberg, av projektledaren i ordinarie klinisk verksamhet.
Inklusionskriterier:
•Kvinnor som i sin graviditet sökt Närhälsan för graviditets-relaterad rygg-bäckensmärta och fått behandling enligt nationella riktlinjer
•Behärskar svenska i tal och skrift
Exklusionskriterier
•Diagnostiserad med muskuloskeletal systemsjukdom
•Tidigare fraktur, malignitet eller kirurgi i rygg, bäcken eller höft

Design
Syftet kommer att studeras med två ansatser; kvantitativ ansats genom enkät 4 månader samt 3 år efter graviditet och kvalitativ ansats genom intervjustudier före behandling och 4 månader efter graviditet.

Kvantitativ ansats
En enkät kommer att skickas ut 4 månader (enkät 1) respektive 3 år efter graviditet (enkät 2) till kvinnor som sökt vård på Närhälsan Eriksberg för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta och fått behandling enligt nationella riktlinjer.

Kvalitativ ansats
Ett strategiskt urval av gravida kvinnor som söker Närhälsan Eriksberg för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas före behandling om deltagande i intervjustudie 1.

Ett strategiskt urval av kvinnor som sökt och behandlats på Närhälsan Eriksberg för graviditetsrelaterad rygg/bäckensmärta tillfrågas vid enkätutskick 4 månader efter graviditet om deltagande i intervjustudie 2. Intervjuerna genomförs av annan än projektledaren i kvinnans hem eller på projektledarens arbetsplatser; Närhälsan Eriksberg eller Göteborgs Universitet.

Power/Urval
Eftersom enkäten utgör en observationsstudie, görs ingen powerberäkning. Däremot kommer variabler som studeras relateras till klinisk relevant nivåer och förändring ex av funktionsbegränsningar.
Regressionsanalys planeras med bla utfall kvarstående bäckensmärta Ja/Nej som beroende variabel. Statistiskt sett önskas en jämn fördelning i den beroende variabelns två grupper. Utifrån flera tidigare studier är det känt att runt 30% av studerade kvinnor har kvarstående bäckensmärta 3 månader efter graviditet(18). Då vi önskar kunna analysera och använda studerade oberoende variabler i regressionmodellen, planerar vi för att regressionsmodellen kan göras tillräckligt robust och därmed få 100 kvinnor /grupp i analysen vilket rimligtvis kan inkluderas på knappt 2 år med nuvarande flöde.
Vid Närhälsan Eriksberg där inklusion ska ske, bokas i genomsnitt 4 kvinnor/vecka för undersökning och behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta. Detta skulle ge underlag för cirka 4 kvinnor*45 v= 180 möjliga kvinnor att inkludera på ett år dvs 360 på 2år.

Gällande intervju görs ett strategiskt urval om cirka 20 personer och datainsamlingen avslutas då mättnad (19) uppnåtts, i den aktuella studien då tre konsekutiva intervjuer inte tillför ny kunskap (20).

Enkät
Utvärderingsinstrument i enkät
Funktion bedöms med Pelvic Girdle Questionnaire (PGQ) (21, 22). Funktion enligt PGQ är primärt utfallsmått. Sekundära utfallsmått är följande:
Hälsorelaterad livskvalitet mäts med EuroQol 5 dimension (EQ5D) (23) där frågan om nuvarande hälsotillstånd som besvaras på en lodrät visuell analog skala (VAS) används. Instrumentet har bedömts ha god reliabilitet och validitet (24).
Smärtintensitet mäts med VAS.
Nöjdhet med behandlingseffekt mäts med global perceived effect scale (25)
Arbetsförmåga mäts med en utvärderad och rekommenderad fråga från instrumentet Work Ability Index (26)
Socioekonomi mäts med en fråga om hur väl man klarar sig ekonomiskt
Fysisk aktivitet och träning mäts med vardera en fråga (27)

Därtill adderas frågor kring vårdkonsumtion som antal besök inom vården, till vilken yrkeskategori, samt sjukskrivning för rygg-bäckensmärta.
Statistik
Deskriptiv statistik kommer att användas för samtliga insamlade variabler, med median, kvartiler och 95 % konfidensintervall för ordinaldata och kategoridata. Medel, max-och minimivärde med standarddeviation kommer att redovisas för ålder, antal barn samt BMI.
Spearmans korrelationstest kommer att användas för att bedöma korrelation mellan PGQ, EQ5D, smärtintensitet VAS. Regressionsanalys kommer också att utföras med nöjdhet som beroende variabel och PGQ, EQ5D, smärtintensitet VAS, arbetsförmåga, sjukskrivning, socioekonomi, vårdkonsumtion och fysisk aktivitet och som icke-beroende variabel. Likaså kommer en regressionsmodell med beroende variabel kvarstående bäckensmärta J/N göras.

Intervju
Forskningspersonerna får skriftlig och muntlig information om studien av projektledaren inför kontakt med/besök på Närhälsan. Forskningspersonerna ger sitt muntliga tillstånd till att kontaktas av intervjuare, och intervjuaren ringer upp de kvinnor som godkänt detta. Forskningspersonerna får muntlig information, svar på eventuella frågor kring intervjun och ger därefter sitt eventuella muntliga godkännande till att delta i studien. Intervjun genomförs i kvinnans hem eller på projektledarens arbetsplatser; Närhälsan Eriksberg eller Göteborgs Universitet. Vid intervjutillfället ger kvinnorna skriftligt godkännande. Intervjun spelas in och skrivs ut ordagrant. En semistrukturerad intervjuteknik kommer att användas (20, 28). Öppningsfrågan för intervju före intervention är ”Du har sökt fysioterapeut/sjukgymnast på grund av besvär från bäcken och/eller rygg under din graviditet. Vad behöver du för att lättare klara din vardag med tanke på dina besvär?”
Öppningsfråga för intervju 4 mån efter förlossning är ”Hur upplever du att behandlingen du fick på Närhälsan Eriksberg under din graviditet uppfyllde dina behov och förväntningar med tanke på dina dåvarande besvär från bäckenet/ryggen?”
För att komma djupare i diskussionen kommer följdfrågor att användas (20).
Utforskade områden i intervjuerna är kvinnans egna behov och förväntningar på behandling, behandlingen som sådan (relevans, tidsåtgång, individanpassning), behandlingens resultat samt övriga önskemål.

Analys av intervjuer
Kvalitativ innehållsanalys (29) kommer att användas för att analysera de transkriberade intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys är en metod ofta använd inom vårdvetenskap och utbildning och som syftar till att beskriva likheter och skillnader i upplevelser av ett fenomen, i detta fall förväntningar och behov inför intervention samt erfarenheter av intervention riktad mot graviditetsrelaterad bäckensmärta. Analysen ger en beskrivning av det manifesta innehållet i insamlad data, det som texten säger, samt det latenta innehållet som innebär en tolkning av det som texten egentligen handlar om, den underliggande meningen (29).

1.Biering-Sorensen F. Low back trouble in a general population of 30-, 40-, 50-, and 60-year-old men and women. Study design, representativeness and basic results. Dan Med Bull. 1982;29(6):289-99.
2.Svensson HO, Andersson GB, Hagstad A, Jansson PO. The relationship of low-back pain to pregnancy and gynecologic factors. Spine. 1990;15(5):371-5.
3.Kristiansson P, Svardsudd K. Discriminatory power of tests applied in back pain during pregnancy. Spine. 1996;21(20):2337-43; discussion 43-4.
4.Ostgaard HC, Zetherstrom G, Roos-Hansson E, Svanberg B. Reduction of back and posterior pelvic pain in pregnancy. Spine. 1994;19(8):894-900.
5.Gutke A, Ostgaard HC, Oberg B. Pelvic girdle pain and lumbar pain in pregnancy: a cohort study of the consequences in terms of health and functioning. Spine (Phila Pa 1976). 2006;31(5):E149-55.
6.Hansen A, Jensen DV, Larsen EC, Wilken-Jensen C, Kaae BE, Frolich S, et al. Postpartum pelvic pain--the "pelvic joint syndrome": a follow-up study with special reference to diagnostic methods. Acta Obstet Gynecol Scand. 2005;84(2):170-6.
7.Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J. 2008;17(6):794-819.
8.Noren L, Ostgaard S, Johansson G, Ostgaard HC. Lumbar back and posterior pelvic pain during pregnancy: a 3-year follow-up. Eur Spine J. 2002;11(3):267-71.
9.To WW, Wong MW. Factors associated with back pain symptoms in pregnancy and the persistence of pain 2 years after pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand. 2003;82(12):1086-91.
10.Ostgaard HC, Zetherstrom G, Roos-Hansson E. Back pain in relation to pregnancy: a 6-year follow-up. Spine. 1997;22(24):2945-50.
11.Sydsjo A, Sydsjo G, Kjessler B. Sick leave and social benefits during pregnancy--a Swedish-Norwegian comparison. Acta Obstet Gynecol Scand. 1997;76(8):748-54.
12.Ostgaard HC, Andersson GB, Karlsson K. Prevalence of back pain in pregnancy. Spine. 1991;16(5):549-52.
13.Kristiansson P, Svardsudd K, von Schoultz B. Back pain during pregnancy: a prospective study. Spine. 1996;21(6):702-9.
14.Engeset J, Stuge B, Fegran L. Pelvic girdle pain affects the whole life-a qualitative interview study in Norway on women's experiences with pelvic girdle pain after delivery. BMC research notes. 2014;7:686.
15.Elden H, Lundgren I, Robertson E. Life's pregnant pause of pain: pregnant women's experiences of pelvic girdle pain related to daily life: a Swedish interview study. Sex Reprod Healthc.4(1):29-34.
16.Gutke A, Betten C, Degerskär K, Fagevik Olsén M, Pousette S. Riktlinjer för behandling av patienter med graviditetsrelaterad ländryggs-och bäckensmärta. Nationella Riktlinjer. Stockholm: LSR; 2011.
17.Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, et al. Person-centered care--ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing : journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology. 2011;10(4):248-51.
18.Gutke A, Lundberg M, Ostgaard HC, Oberg B. Impact of postpartum lumbopelvic pain on disability, pain intensity, health-related quality of life, activity level, kinesiophobia, and depressive symptoms. Eur Spine J. 2010;20(3):440-8.
19.O'Reilly M, Parker N. Unsatisfactory Saturation: a critical exploration of the notion of saturated sample sizes in qualitative research. Qualitative Research. 2012;13(8):190-7.
20.Kvale S, Brinkman S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur; 2014.
21.Stuge B, Garratt A, Krogstad Jenssen H, Grotle M. The pelvic girdle questionnaire: a condition-specific instrument for assessing activity limitations and symptoms in people with pelvic girdle pain. Phys Ther. 2011;91(7):1096-108.
22.Grotle M, Garratt AM, Krogstad Jenssen H, Stuge B. Reliability and construct validity of self-report questionnaires for patients with pelvic girdle pain. Phys Ther. 2011;92(1):111-23.
23.Rabin R, de Charro F. EQ-5D: a measure of health status from the EuroQol Group. Ann Med. 2001;33(5):337-43.
24.Hurst NP, Kind P, Ruta D, Hunter M, Stubbings A. Measuring health-related quality of life in rheumatoid arthritis: validity, responsiveness and reliability of EuroQol (EQ-5D). British journal of rheumatology. 1997;36(5):551-9.
25.Kamper SJ, Ostelo RW, Knol DL, Maher CG, de Vet HC, Hancock MJ. Global Perceived Effect scales provided reliable assessments of health transition in people with musculoskeletal disorders, but ratings are strongly influenced by current status. J Clin Epidemiol. 2010;63(7):760-6 e1.
26.Ahlstrom L, Grimby-Ekman A, Hagberg M, Dellve L. The work ability index and single-item question: associations with sick leave, symptoms, and health--a prospective study of women on long-term sick leave. Scand J Work Environ Health. 2010;36(5):404-12.
27.van den Berg MH, Ronday HK, Peeters AJ, le Cessie S, van der Giesen FJ, Breedveld FC, et al. Using internet technology to deliver a home-based physical activity intervention for patients with rheumatoid arthritis: A randomized controlled trial. Arthritis Rheum. 2006;55(6):935-45.
28.Dahlberg K, Dahlberg H, Nyström M. Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur; 2008.
29.Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004;24(2):105-12.
30.Brynhildsen J, Hansson A, Persson A, Hammar M. Follow-up of patients with low back pain during pregnancy. Obstetrics and gynecology. 1998;91(2):182-6.
31.Anderson G, Kronvall T. Barns uppfattning om sin och föräldrarnas fysiska aktivitet och barns uppfattning om sin och föräldrarnas inställning till ämnet idrott och hälsa http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:230384: Kristianstads högskola; 2006.


Hur uppfyller behandling enligt nationella riktlinjer för graviditetsrelaterad bäckensmärta kvinnors behov för önskad funktion i dagliga aktiviteter och arbete?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/220091