Kartläggning av ST-läkarens upplevda stress och copingstrategier för att hantera stress.
Project number : 224661
Created by: Said Hashemi, 2017-03-10
Last revised by: Said Hashemi, 2017-06-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

1. Sammanfattning

Bakgrund

Långtidssjukskrivningar bland läkare fortsätter att öka. Från år 2009 till 2014 ökade antalet långtidssjukskrivningar hos läkare från 10,3 per 1 000 till 13,7 per 1000, därav angavs de flesta sjukfallen vara till följd av psykisk ohälsa. Bland hälso- och sjukvårdsspecialister är kvinnor mest utsatta för utmattningssyndrom m.m. och långa sjukskrivningar.

Syfte/frågeställning

Syftet med studien är att kartlägga upplevd stress och copingstrategier hos ST- läkare i Södra Älvsborg.

Frågeställningar:

Hur hög är den upplevda stressen?
Vilka copingstrategier används?
Är det någon skillnad mellan män och kvinnor mellan stress och coping?

Metod

Ett deskriptivt tvärsnitt studiedesign ansågs vara adekvat att utgå ifrån då syftet med studien är kartläggning över stressnivå och coping hos St-läkare med minimalt tolkning och analysering av resultatet. Studiekopulationen kommer att bestå av 100 St-läkare inom vg-regionen som kommer att tillfrågas att delta i studien vid en St-dag. Antal män och kvinnor ska vara jämnt fördelade så att det deltar 50 st av varje kön.

Förväntat resultat

En tydlig och upplysande kartläggning över den genomsnittliga stressnivån hos St-läkare, i Södra älvsborg, som följd av arbetspåfrestning samt dess coping strategier.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

2. Bakgrund

Långtidssjukskrivningar bland läkare fortsätter att öka. Från år 2009 till 2014 ökade antalet sjukfall som medfört mer än 90 dagars sjukskrivning från 10,3 per 1 000 till 13,7 per 1000 [1], därav angavs de flesta sjukfallen vara till följd av psykisk ohälsa[2].

Psykisk ohälsa och stress bland läkare har varit under ihållande iakttagelser under de senaste åren, idag anses stress vara bland de vanligaste orsakerna till sjukskrivning för läkare i Sverige[3]. Så tidigt som för 28 år sedan utfördes en brittisk studie som tydde på att 28 procent av läkare uppfyllde kraven för depression under första yrkesåret[4]. Längre fram utfördes en liknande forskning bland norska AT-läkare, även här tydde resultatet på ökad stress under samma period i karriären[5].

Generellt står psykiska sjukdomar för 40 procent av alla sjukfall. Mellan år 2012 och 2014 har antalet personer med psykisk ohälsa stigit med ca 11 000 [6]. Bland hälso- och sjukvårdsspecialister är kvinnor mest utsatta för utmattningssyndrom m.m. och har därmed fler långa sjukskrivningar[7]. Endast bland kvinnliga läkare har en uppgång av sjukfrånvaro till följd av psykiatrisk ohälsa skett[8], 2,7 per 1 000 kvinnliga läkare var sjukskrivna år 2010, värdet hade ökat till 5,4 per 1 000 insjukna år 2014 och 2015 var siffran 8,6 per 1000 [9].

Tidigare forskning:

En studie som publicerats 2017 utfördes av P4 Östergötland och Sveriges Radio program Kaliber i samarbete med svenska distriktsläkarföreningen visar att en femtedel har varit sjukskrivna på grund av ett för krävande arbete [10]. Av landets 4500 allmänspecialister i primärvården kom 900 svar in. 51 procent av deltagarna påstod att ett allt för påfrestande arbete var orsaken bakom att de deltidsarbetade. 54 procent svarade att arbetsplatsen kräver övertidsarbete flera gånger per vecka. 30 procent har, pga en hög arbetsbelastning, ändrat arbetsplats under de senaste fem åren. Av samma själ har 33 procent funderat att lämna läkaryrket. 19 procent uppgav att orsaken bakom deras sjukskrivning var arbetsrelaterad ohälsa. 51 procent svarade att ett för krävande arbete var anledningen till att de arbetade deltid. [10]

5

Om stress

Utifrån en mångfald studier på djur och människor har forskare kommit att definiera begreppet stress som följande: Organismens respons till bristande jämvikt mellan utsatt belastning och dess resurser för att manövrera belastningarna. Med andra ord är det sällan påfrestningar, belastningar eller fara i sig som avgör b.la människans reaktionssätt, utan det är snarast förhållandet mellan belastningen och resurser som människan har för att hantera dessa, som är avgörande för reaktionssättet. Följaktligen kan såväl underskott som ett väsentligt överskott av resurser i förhållande till de påfrestningar som organismen undergår medföra negativ stress. [11]

När människan utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar aktiveras så kallad ”kamp och flykt programmet”. Således triggas den sympatiska nervsystemet att verka, den systematiska nervsystemet är den gren av autonoma nervsystemet som strävar efter att återställa balans mellan resurser och påfrestningen. Systemet består av löpande nervtrådar längs ryggmärgen som är i förbindelse till nästa grupp nervtrådar som i sig är kopplade till alla kroppens inre organ. Signaler i nervbanor från hjärnan utsänds via signalsubstansen acetylkolin och noradrenalin till kommunikationsstationerna utanför ryggmärgen och sedan direkt till inre organen. De hormonproducerande binjurarna är de enda organ som är direkt uppkopplade till hjärnan via blodet. Binjuremärgen utsöndrar stresshormonet adrenalin in i blodbanan som ökar effekter av noradrenalin ytterligare genom simulation av kroppens olika uppvarvningssystem. [12]

Under långvarig stressituation utsöndras en rad katabola, uppbrännande, hormoner däribland glukokortikosteroider eller kortisol som b.la bidrar till reparation av skador för att minska kroppslig obehag. Ytterligare en uppgift som kortisol har är b.la aktivt förstärkning av den energimobilisering av depå- cellerna som adrenalinet åstadkommer. Hormonet kortisol utsöndras i binjurebarken under order av b.la amygdala, reaktionerna innefattar även hypothalamus och hypofysen varför denna stressystem kallas hypothalamus-hypofys-binjurebark- systemet. [13]

Det finns stora risker för allvarliga hälsoproblem då människan hamnar i en permanent tillstånd av ”kamp och flykt” då olika kroppssystem är ständigt i en aktiverings läge. I längden skadas och bryts organismen ned vilket ger upphov till allehanda stressjukdomar. [14]

Spela död-programmet:

6

Denna metod används oftast då hjärnan bedömer att faran är oss övermäktig och visioner om seger över den är väldigt diffus hos drabbade individen. Då strävar individen efter att ”försvinna” [15]. Det är alltså den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet som börjar agerar vid liknande situationer. Systemet utgörs av nervbanor som är direkt kopplade till hjärnan genom vagnsnerven som ju är associerad till kroppens allra flesta inre organ. Signalsubstans acetylkolin som tillhör den delen av nervsystemet finns i alla kroppens kopplingar. Då individer inte är sysselsätta med fysiska aktiviteter dominerar systemet i kroppen. Den parasympatiska delen fungerar sålunda som en broms som, genom att stimulera produktion av anabola hormoner, bl.a strävar efter att spara och dra ner på kroppens energibruk, reparera kroppsliga skador samt renovera vävnader genom apoptos/regenerationsprocesserna. Bland dessa anabola hormoner tillhör insulinet som bidrar till tillvaratagandet av glukos, könshormonerna östrogen och testostron, tillväxthormon, oxytocin samt hormoner som verkar i immunsystemet däribland lymfokiner och cytokiner.[16]

Vid ihålligt överhängande fara finns risker för bromssystemen att bli förhärskande i kroppen vilket resulterar i överdimensionerad uppbyggnad av kroppen utan större förbrukningar av besparade resurser. Vid sådana omständigheter ökar tröstbehovet avsevärt, som resultat av det biologiskt drivna behovet av energiintag kan en stor viktuppgång leda till bukfetma. Däri uppstår risk för oordning i insulinsystem samt blodtryckskontroll - en sjukdomstillstånd s.k metabolt syndrom. [17]

Stressreaktionen ”att spela död” orsakar ofta yrsel, muskelsvaghet, trötthet, svimningskänsla och symtom från magen. Symptomen avspeglas i beteendet i form av enormt behov av tröst, vilket ideligen orsakar s.k stress-konsumtion av sötsaker eller fet mat, alkohol samt sömnmedel och/eller lugnande mediciner. Villighet av isolering från omvärlden samt begränsningar av sina sociala kontakter är av sedvanliga beteenden. Rent emotionellt drabbas man av nedstämdhet, sorg, trötthetskänslor och depression. [18]

Coping

Coping innebär tankar och handlingar som människan utövar för att motverka stress situationer. Eftersom olika individer kan uppleva samma stress situation olika, kan de även ha olika sätt att hantera dessa.[19]

De olika coping strategier:
1. Problemfokuserad coping - Metoder som strävar efter en omedelbar lösning

och/eller minering av stressfyllda situationen[19]: 7

• Systematisk problemlösning ; Att göra ett plan för att inträffa efter
• Agera kraftfull; Att visa respekt för andras åseker och stå för sina egna • Söka aktivt socialt stöd

2. Emotionsfokuserad coping - Metoder för att reducera fysiska samt mentala psykiska effekter av stressen[19]

• Avslappning ; övning av avslappningstekniker (ex. mindfullness)

• Motion ; Att genom fysiskt aktivitet reducera negativa effekter av stress

• Förrätta bön till överlägsen makt ; Att hitta spirituella kopplingar med en högre makt

3. Omdefinierande coping - Metoder som används för att demolera upplevelsen av en händelse[19]

• Kognitiv omstrukturering syftar till att omforma negativa tankar eller reducera mest gynnsamma men självverkande reaktionsmönster

• Öka självförtroendet; Att hitta metoder och strategier för att bygga upp tilliten för sig själv

4. Undvikande Copingstrategier - Metoder som distraherar individen[19]

• Att konstant försöka undvika ett problem genom att sysselsätta sig med andra distraktioner

• Flyttbeteende - Metoder till följd av ökad tröstbehov, exempel ökad konsumtion av sötsaker och onyttig mat, rökning, sprit och/eller andra droger.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Pilotstudier (Pilot Projects)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Psychological Phenomena and Processes
Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27 [2004 - ]
FoU-centrum

Tutor

Sandra Weineland
Specialistpsykolog, filosofie doktor, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Närhälsan, Psykologiska institutionen

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Syfte

Syftet med studien är att kartlägga upplevd stress och copingstrategier hos ST- läkare i Södra Älvsborg.

Frågeställningar:

Hur hög är den upplevda stressen? Vilka copingstrategier används?

Är det någon skillnad mellan män och kvinnor mellan stress och coping?

Metod Studiedesign

Eftersom denna studie syftar till att kartlägga upplevd stress och stresshantering hos St-läkare i Södra Älvsborg, ansågs ett deskriptivt tvärsnitt studiedesign mer adekvat att utgå ifrån. Denna metod tillåter insamling / revidering av rådata med minimal tolkning i analysen.

En deskriptiv tvärsnitt forskning används med fördel för att, på ett väl strukturerad sätt, kartlägga de latenta variabler som studeras hos ett stickprov ur St-läkare populationen i regionen.

Urval

Strategiskt urval (snöbollsurval). Studie-populationen kommer att bestå av 90 ST- läkare inom Södra Älvsborg som kommer att tillfrågas att delta i studien vid en St-dag. Kön tas hänsyn till i undersökningen. Dessutom för att hålla studien på en tillförlitlig nivå undersöks endast St-läkare inom åldrarna 27 - 60 år.

Inklusionskriterier:

• ST- läkare på Södra Älvsborg • Ålder: 27 - 65 år
• Kön
Exklusionskriterier:

  • I studien tas det inte hänsyn till deltagarnas bakgrund / etnisk bakgrund / arbetserfarenhet och kunskapsnivå
  • Sidoplaceringar
  • Ålder > 65 och Ålder < 27
  • Läns område
  • Läkar bemanning

• Förhållande status (äktenskap, sambo, romantisk partner)

Datainsamling

En egen utformad utformad enkät samt KEDS enkät ska behandlas anonymt och bortser därmed från personernas identitet och etnisk bakgrund. Den förväntade tiden för läkarna att besvara enkätfrågorna är ca 15-20 minuter. Författaren skall befinna sig i närheten för att besvara på frågor samt samla tillbaka materialet då de är ifyllda. Deltagarna skall även få ett ett kuvert för att hålla det så anonymt som möjligt. Data insamlingen sker en vecka efter enkätren ifyllts av ST-läkarna. Utifrån närvarolistan exkluderas antal ST- läkare som inte deltagit i undersökningen. Därefter med tips från KEDS , PSS-14 och utformade enkäten skall den råa informationen som passade inklusion- och exklusionskriterier upplysas i tabellform och demografi.

Enkäter

1-Karolinska scale KEDS (21+ bilaga1)
2-Egen utformad skala för coping? (22) 3-Demografiska variabler och tabeller. (bilaga 2)

Analys

Deskriptiv tvärsnitt. Presentation av resultatet utförs genom en deskriptiv statistik. Alla tabeller och kategorier görs i Exel. Gruppen jämförs med cut-off som finns för KEDS för utmattning.T-test för att utvärdera skillnader

Stickprovsberäkning

Undersökningen sker via ett strategiskt urval s.k snöbollsurval. Det är ett icke slumpmässigt urval av redan vada individer bland vilka man väljer individer att ha med i undersökningen. Studie-populationen kommer att bestå av 100 antal St- läkare inom Södra Älvsborg och kommer att tillfrågas att delta i studien vid en St- dag.

Tänkbar nytta av projektet

En tydlig och upplysande kartläggning över den genomsnittliga stressnivån i arbetsmiljön samt coping strategier för läkare i Södra Älvsborg, förväntas bli bra grunder för vidare forskning.

Etisk reflektion

Under undersökningens lopp strävas det efter att uppfylla de etiska riktlinjer som finns samt respektera autonomiprincipen. Personernas beslut till att inte medverka i studien respekteras. Enkäterna behandlas anonymt och bortser därmed från personernas identitet och etnisk bakgrund, dessutom har undersökningen inte känsliga exklusionskriterier. Därför är risken att bli utsatta för etisk brott minimalt för deltagarna. Enligt allmän information om ST-läkarna på ST forum exkluderas inte någon deltagare avseende exklusionskraven. Dock ifall fem eller mindre antal deltagare blir uteslutna kommer en etisk provning att utföras.

Tidsplan

Om det i fortsättningen behövs etisk provnings ansökan kommer den att skickas in i början av hösten. Blankett formuleringen och enkätfrågor avseende inklusion och exklusion kriterier kommer att diskuteras med studiehandledare under projektets gång. Enkätundersökningen kommer att ske under en St-dag under hösten. Då ska antal St-läkare granskas i förväg och därmed den dag då maximalt antal läkare deltar väljas som undersökningsdag. För etikansökan skall det sökas lokala foU-medel.


Kartläggning av ST-läkarens upplevda stress och copingstrategier för att hantera stress., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224661