Astma hos småbarn med astma - kartläggning av vården vid två vårdcentraler i Skaraborg
Project number : 224791
Created by: Johanna Bouwmeester, 2017-03-16
Last revised by: Ann Segerblom, 2019-06-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Den största gruppen av kroniskt sjuka barn är de med astma och allergi. Bronkobstruktivitet är ett vanligt symtom, 20-30% av alla förskolebarn drabbas vid minst ett tillfälle före 3 år ålder. Hälften av dessa barn har fortfarande symptom vid 4-5 års ålder. Diagnostik som spirometri är svårt hos småbarn. Svenska barnläkarföreningen har sammanställt kriterier för att underlätta att ställa diagnosen astma. De grundas på ålder, antal episoder med bronkobstruktivitet och tecken på atopi. I den regionala medicinska riktlinjen från Västra Götalandsregionen står kriterierna sammanfattade, samt behandlingsmöjligheter. Dock upplevs det i praktiken inte alltid lätt att ställa diagnosen. I det här projektet kartlagdes därför hur vården för små barn med bronkobstruktivitet ser ut just nu. Vilka diagnoser ställs och vilken behandling fick barnen? Vi kollade på 2 vårdcentraler i Skaraborg, Närhälsan Hjo Vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral i Lidköping. Vi kollade hos barn från 0-3 år som sökte vård på grund av bronkobstruktivitet under år 2016. Det gjordes i en retrospektiv journalstudie genom att leta barnen via diagnoser: akut obstruktiv bronkit (J20.9), allergisk astma (J45.0), infektionsastma (J45.1), blandad astma (J45.8) eller astma ospecificerad (J45.9). 27 barn kom med i studien. I resultatet kom fram att det saknas en del information i journalen för att kunna ställa rätt diagnos, eller för att kunna bedöma allvarlighetsgraden av bronkobstruktviteten. Det fanns en variation i behandling, både vilken behandling de fick på vårdcentralen och vad de fick hemma. Endast hälften av barnen fick rätt diagnos enligt riktlinjen. Bredare kartläggning behövs för att stödja resultaten och undersöka varför barn får olika behandling.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Astma är den mest förekommande kroniska sjukdomen bland barn. Det viktigaste symptomet är bronkobstruktivitet. Man brukar uppskatta att 20-30 % av alla barn haft minst en episod med bronkobstruktivitet före 3 års ålder. Hälften av dessa barn har kvarstående symptom vid fyraårsåldern. Hos små barn baseras astmadiagnosen på kliniska symptom, som bronkobstruktivitet, och frågor till föräldrarna kring riskfaktorer (t ex rökande föräldrar, atopi). Lungfunktionsundersökningar som spirometri går sällan att genomföra på förskolebarn.

Behandlingen av bronkobstruktivitet hos små barn består framför allt av olika inhalationer. Den är ofta pragmatisk och beroende av behandlande läkares erfarenheter. Därför vill vi kartlägga hur vården av småbarn med astma i primärvården ser ut idag.

Metod

Studien var en retrospektiv kvantitativ journalstudie från två vårdcentraler i Skaraborg, Närhälsan Hjo vårdcentral i Hjo samt Närhälsan Guldvingen vårdcentral i Lidköping. Patientpopulationen bestod av barn mellan 0-3 år, som besökte någon av vårdcentralerna under år 2016, och erhöll någon av följande diagnoser akut obstruktiv bronkit (J20.9), allergisk astma (J45.0), infektionsastma (J45.1), blandad astma (J45.8) eller astma ospecificerad (J45.9). Barn med medfödda lungsjukdomar exkluderades. Barnens journaler granskades och anamnestiska uppgifter, eventuell utredning och behandling noterades.

Resultat

I studien inkluderades 27 barn, 16 från Närhälsan Hjo vårdcentral och 11 från Närhälsan Guldvingen vårdcentral. Grupperna hade jämförbar ålder- och könsfördelning. Det saknades uppgifter om atopi hos 10 barn och rökning hos föräldrarna hos 21 av barnen. Sjutton av barnen fick inhalera på vårdcentralen, det var stor skillnad mellan vilka läkemedel de erhöll. Två tredjedelar av barnen fick recept på medicin att inhalera hemma. Ett barn remitterades akut medan fem barn remitterades elektivt för vidare utredning på barnmottagningen.

Då man jämför de symptom som barnen, enligt journalen, sökte med och den diagnos de fick vid besöket fick 51 % av barnen korrekt astmadiagnos enligt de regionala medicinska riktlinjerna.

Konklusion

I studien kartlades barn från 0-3 år med bronkobstruktivitet. Hälften av barnen fick astmadiagnosen korrekt ställd enligt de regionala medicinska riktlinjerna. Det saknas i en del av barnens journaler uppgifter för att kunna bedöma allvarlighetsgraden av barnens sjukdom, vilket gör att det är svårt att avgöra vad som var adekvat behandling. Många olika inhalationsbehandlingar användes, det fanns dock ingen signifikant skillnad i behandlingen mellan vårdcentralerna. Bredare kartläggning behövs för att stödja resultaten och undersöka varför barn inte får korrekt behandling enligt riktlinjerna.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Asthma
A form of bronchial disorder associated with airway obstruction, marked by recurrent attacks of paroxysmal dyspnea, with wheezing due to spasmodic contraction of the bronchi.
Infant
A child between 1 and 23 months of age.
Child, Preschool
A child between the ages of 2 and 5.
Diagnosis
The determination of the nature of a disease or condition, or the distinguishing of one disease or condition from another. Assessment may be made through physical examination, laboratory tests, or the likes. Computerized programs may be used to enhance the decision-making process.
Therapeutics
Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.
Community Health Centers
Facilities which administer the delivery of health care services to people living in a community or neighborhood.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Hjo vårdcentral - Teammottagning Hjo workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V8 - Närhälsan Guldvingen vårdcentral (Lidköping) - Övrigt

Tutor

Sofia Dalemo
Distriktsläkare, Med dr, Närhälsan Guldvingen vårdcentral (Lidköping), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.vgregion.se/fouskaraborg/fourapporter

Detaljerad projektbeskrivning

Syfte

Syftet med studien är att kartlägga vården av förskolebarn från 0-3 år med bronkobstruktivitet vid två olika vårdcentraler i Skaraborg. Får barnen den vård som rekommenderas enligt regionala medicinska riktlinjerna?

Frågeställningar

  • Hur många barn mellan 0-3 år sökte vård vid Närhälsan Hjo vårdcentral respektive Närhälsan Guldvingen vårdcentral i Lidköping på grund av bronkobstruktivitet?
  • Hade familjerna sökt vård tidigare på grund av bronkobstruktivitet på vårdcentralen?
  • Vilka diagnoser fick barnen? Stämde diagnoserna med diagnoskriterierna enligt ICD 10?
  • Erhöll de vård enligt regionala medicinska riktlinjer?
  • Finns det skillnader i handläggningen av barn med bronkobstruktivitet mellan olika lärarkategorier som distriktsläkare, ST-, AT-läkare, utländska läkare med provtjänstgöring och inhyrda läkare?
  • Finns det skillnader i dokumenterad anamnes och behandling mellan Närhälsan Hjo Vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral?
  • Hur stor andel av barnen med bronkobstruktivitet erhöll remiss till sjukhusets barnmottagning?

Metod

Studiedesign

Studien är en retrospektiv kvantitativ studie vilken utfördes genom journalgranskning under år 2016. Journalerna granskades i journalsystemet Asynja VISPH.

Urval

Närhälsan Hjo vårdcentral är en liten vårdcentral som hade omkring 5 000 listade år 2016. Hjo kommun är en sommarstad vid Vättern med ungefär 9 000 invånare. Den ligger på landet med 30 km till närmaste sjukhus i Skövde. Vårdcentralen hade under 2016 tre till fyra distriktsläkare samt utbildningsläkare i form av fyra ST- och en till två AT-läkare. Inhyrda läkare fanns bara under sommarperioden.

Närhälsan Guldvingen vårdcentral ligger inne i Lidköping med sjukhuset beläget två kilometer bort. Lidköping hade drygt 39 000 invånare 2016. Vårdcentralen hade år 2016, 14 5000 listade patienter. På vårdcentralen arbetade nio distriktsläkare, två ST-läkare samt två AT-läkare. Det finns på Närhälsan Guldvingen vårdcentral ett utbildningsprogram för nyanlända läkare som kommer från länder utanför Europa i behov av att göra en provtjänstgöring under minst sex månader för att få svensk legitimation. Denna grupp med läkare var under år 2016 fyra till fem stycken. Det fanns inga inhyrda läkare på vårdcentralen under 2016. Vi upplever att vårdcentralerna är representativa för Skaraborg med tanke på skillnader i storlek på vårdcentralerna, geografiskt läge, storlek på samhälle och avstånd till sjukhus.

Datainsamling och analys

Barn mellan 0-3 år sökte vård under året 2016 antingen vid Närhälsan Hjo vårdcentral eller på Närhälsan Guldvingen vårdcentral i Lidköping plockades ut. De diagnoser som selekterades var följande: obstruktiv bronkit (akut) (J20.9), infektionsastma (J45.1), allergisk astma (J45.0), blandad astma (J45.8) samt ospecificerad astma (J45.9).

För alla barn 0-3 år plockades ovanstående diagnoskoder ut från journalsystemen Asynja VISPH med hjälp av utdataverktyget Medrave. Barnens journaler granskades och patientdata som kön och ålder noterades, men även om det fanns uppgifter om till exempel atopi i familjen, och exponering av tobaksrök. Vidare undersöktes om barnen uppfyllde diagnoskriterierna enligt de uppgifter som fanns i journalen, vilken behandling de fick och vilken uppföljning som planerades.

Efter insamling av all data på separata inmatningsprotokoll avidentifierades patientdata med löpnummer. Inmatning skedde därefter digitalt i Excel och en databas skapades som användes för att beskriva resultatet. Det användes mest deskriptiv analys. För jämförelse av rätt diagnostik mellan båda vårdcentralen användes Chi2 test. För att jämföra kön och ålder mellan båda vårdcentralerna användes oparat T-test.

Etiska överväganden

Eftersom studien ingår i en utbildning och dessutom kan ses som ett lokalt kvalitetsarbete har inte ansökan om etisk prövning gjorts. Inga patienter kontaktades eftersom det var en retrospektiv journalgranskningsstudie. Båda vårdcentralcheferna har godkänt dataextraktion från vårdcentralerna. Det kan upplevas obehagligt för enskilda läkare, att deras handläggning av barnen granskades de har därför informerats om studien. För journalgranskning har en ansökan om upprättande av personregistret gjorts.


Astma hos småbarn med astma - kartläggning av vården vid två vårdcentraler i Skaraborg, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224791