Förekomst och handläggning av patienter med depression, ångest och utmattningssyndrom på Allemanshälsan vårdcentral i Skövde.
Project number : 224801
Created by: Elena Abdi, 2017-03-16
Last revised by: Ann Segerblom, 2019-06-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2017-02-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-06-26
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Depression, ångest och utmattningssyndrom är några av våra vanligaste sjukdomar inom primärvården och förekomsten har ökat. Många som drabbas är i arbetsför ålder och diagnoserna leder ofta till sjukskrivning. Patienter som fått dessa diagnoser behandlas i huvudsak med antidepressiva läkemedel (SSRI) eller olika former av psykologisk behandling. Syftet med denna studie är att undersöka hur många individer med depression, ångest och utmattningssyndrom som handläggs vid Allemanshälsans Vårdcentral i Skövde samt i hur stor utsträckning rekommenderade behandlingsmetoder används.
Metod
Studien är en retrospektiv journalgenomgång av den datoriserade patientjournalen ”ProfDoc Journal III” på Allemanshälsan vårdcentral i Skövde. Patienter med diagnoserna ångest, depression och utmattningssyndrom registrerade under perioden 2013-15 identifierades. Av de 892 identifierade patienterna valdes var fjärde patient (n=223) i arbetsför ålder ut. Deras journaler granskades med avseende på diagnos, behandlingsmetod och kön.
Resultat
Allemanshälsans vårdcentral hade 4253 listade patienter år 2015. Under aktuell tidsperiod har 892 patienter, nästan en fjärdedel av de listade patienterna, fått någon av de aktuella diagnoserna. Av de 223 patienterna som studerades fick 189 patienter (85%) ta del av någon av de rekommenderade behandlingsmetoderna SSRI och/eller KBT. Skillnaden mellan könen var liten med avseende på behandling förutom vid ångest, där kvinnor i högre utsträckning behandlades med SSRI
Konklusion
En stor andel av listade patienter hade fått någon av de aktuella diagnoserna vid Allemanshälsans vårdcentral. En klar majoritet av dessa hade behandlats enligt aktuella rekommendationer. Denna studie bekräftar att detta är en stor patientgrupp inom primärvården men som ändå förefaller behandlas på ett adekvat sätt. Med tanke på gruppens storlek och resursåtgången är det viktigt att även i fortsättningen satsa på denna patientgrupp och fortsätta utvecklingen av behandlingsresurserna.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Det var först på 1950 talet som begreppet depression började användas som medicinskt begrepp, när nya läkemedel mot psykisk sjukdom började användas. Under denna tid räknades depression som en kvinnosjukdom då det främst ”drabbade” starka kvinnor som ville ha kontroll över hela sin tillvaro . Under 1980 talet registrerades i Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-III) som egen diagnos. Depression medför oförmåga att ta del av livet på ett normalt sätt

 Kriterierna för depression finns beskrivna i diagnosmanualerna DSM-IV eller ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision).

Egentlig depression ( enligt DSM-IV)
  1. Nedstämdhet
  2. Påtagligt minskat intresse/glädje
  3. Avsevärd vikt nedgång/uppgång
  4. Sömnlöshet eller hypersomni
  5. Psykomotorisk agitation/hämning
  6. Trötthet/brist på energi
  7. Känslor av värdelöshet/skuldkänslor
  8. Minskad koncentrations – eller – tankeförmåga
  9. Livsleda, suicidtankar eller suicidförsök
Minst fem av symptom under en två – veckorsperiod, minst ett av nr 1 eller nr 2.

Det finns olika grad av ångest. Ängslan och oro är de lättare att komma över, medan skräck, panik och dödsångest är svårare att komma förbi. Förutom känslorna av att vara i fara så finns det också skuldkänslor och samvetsförebråelser som är känslor av att ha gjort fel, skamkänslor är att ha gjort bort sig inför andra. Ångesten kan komma i attacker antingen vid speciella situationer eller spontant och kan vara en panikattack som definieras enligt DSM-IV

DSM IV kriterier för generaliserad ångest och panikångest:
  1. Hjärtklappning, bultande hjärta eller hästig puls
  2. Svettningar
  3. Darrning eller skakningar
  4. Känsla av att tappa andan
  5. kvävningskänsla
  6. smärta eller obehag i bröstet
  7. Illamående eller obehag i magen
  8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
  9. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
  10. Derealisations eller depersonalisationskänslor
  11. Dödsskräck
  12. Parestesier
  13. Frossa eller värmevallningar
En begränsad episod där minst 4 av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter.

Ångest kan förekomma när som helst och det går inte att ha kontroll över, den leder ofta till att man upplever obehagliga känslor som hjärtklappning, andnöd, kramper, man kan också känna sig spänd, otålig och retlig, känsla av att tappa andan, kvävningskänsla, frossa eller värmevallningar, darrning eller skakning, svindel, ostadighetskänslor eller matthet. Känslan av inre spänning och oro kopplad till ångest liknar också upplevelser eller reaktioner på stress.

När man känner sig både fysisk och psykisk trött efter långvarigt stress-påslag, klassificeras det som utmattningssyndrom enligt primärvårdsversionen av klassifikationen ICD 10. Denna diagnos var inte allmänt accepterad förrän 2005. Den finns med i Försäkringskassans medicinska beslutsstöd från Socialstyrelsen från 2007. I denna framkommer ett förslag om att utmatningssyndrom bör noteras som en tilläggsspecifikation till diagnoser som överlappar med utmattning som egentlig depression, dystymi och generaliserat ångestsyndrom. I framgår de kriterier som måste uppfyllas för att kunna ställa diagnosen.

Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom enligt DSM IV

Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas.

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtnings tid i samband med psykisk belastning.

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning

2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress

3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet

4) Sömnstörning

5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet

6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Syfte

Att undersöka hur stor antal individer med depression, ångest och utmattningssyndrom som handläggs vid Allemanshälsans vårdcentral i Skövde.

Dessutom att kartlägga hur handläggningen ser ut och om den följer aktuella rekommendationer.

Frågeställningar

  1. Har andelen patienter ökat med tiden?
  2. Vilken behandlingsmetoder har patienterna fått?
  3. Skiljer detta mellan män och kvinnor?
  4. Skilja detta mellan olika åldrar?
  5. Hur stor andel av patienter har fått ta del av rekommenderat behandling?

Metod

Studiedesign

Studien är en retrospektiv journalgenomgång av den datoriserade patientjournalen ”ProfDoc Journal III” på Allemanshälsan vårdcentral i Skövde.

Urval

Av Allemanshälsans vårdcentrals 4600 listade patienter har cirka 700 patienter någon av dessa diagnoser. Urvalet utgörs av fjärde patienter i arbetsför ålder (18-65) år på Allemanshälsan vårdcentral i Skövde som från 2010 till och med 2015 fått diagnos depression, ångest och utmattningssyndrom (F329; F320; F321; F419; F438; F332 enligt primärvårdsversionen av klassifikationen ICD 10). Dessa selekteras från datajournalen med hjälp av analysverktyget Medrave4.

Datainsamling och analys

För de selekterade patienterna kommer via ur datajournalen ProfDoc Journal III att hämta följande data vid en manuell journalgranskning:

  • kön
  • födelseår
  • bruk av antidepressiva
  • förekomst av KBT- behandling
  • annan samtalsbehandnling
  • arbetsförhållanden (yrke, arbetslöshet)
  • sjukskrivningslängd
  • datum för första registrering av diagnos
Data matades in i Excel.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Anxiety
Feeling or emotion of dread, apprehension, and impending disaster but not disabling as with ANXIETY DISORDERS.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Skövde - Allemanshälsan Aleroz AB - Allemanshälsans Skövde workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Per Hjerpe
Distriktsläkare, FoU-Chef, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.vgregion.se/fouskaraborg/fourapporter

Förekomst och handläggning av patienter med depression, ångest och utmattningssyndrom på Allemanshälsan vårdcentral i Skövde., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224801