Mångbesökarna vid Närhälsan Ågårdsskogens vårdcentral
Project number : 224811
Created by: Lisa Lidholm, 2017-03-16
Last revised by: Ann Segerblom, 2019-06-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Hur ser sökmönstert ut till vårdcentralen? Telefonsamtal, sköterskebesök, läkarbesök? Finns det en särskild grupp som söker extra mycket vård "mångbesökare"? Vilken är den isåfall? Ålder, kön, diagnoser? Konsumerar denna grupp en stor del av vårdcentralens resurser?

Enligt min uppfattning är det många patienter som söker till vårdcentralen och att det finns för lite läkartider i förhållande till efterfrågan. Min hypotes är att en liten grupp listade patienter använder en stor del av vårdcentralens resurser. De tar mycket läkartid i anspråk och bidrar till att läkarna får en pressad arbetssituation. De tenderar också att skapa en frustration och en känsla av otillräcklighet då deras problematik inte alltid är ett medicinskt bekymmer. De är i kontakt med många olika sköterskor i telefon och uppfattas ofta som krävande och svåra. Om man identifierar gruppen mångbesökare och kartlägger eventuella gemensamma drag, kanske man på sikt kan öka förståelsen och förbättra omhändertagandet av denna grupp av patienter. Därför vill jag genomföra denna studie.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Tröskeln för att söka för symtom och upplevd ohälsa är individuellt. En del individer söker dessutom vård mer än andra. Distriktsläkare har uppskattat att ca 20 % av alla besök i primärvården är onödiga. De personer som ofta söker vård har i forskningssammanhang kallats för ”mångsökare”. Fenomenet mångbesökare rapporteras från många delar av värden bla i USA, Australien och Europa. En liten grupp av patienterna står för en oproportionellt stor del av läkarens konsultationer. De använder mycket resurser från mottagningen men erhåller nödvändigtvis inte optimal vård.

Olika siffror har redovisats men ungefär 10 % av de listade patienterna står för 30-50 % av alla kontakter under ett år.

Syftet med studien är att kartlägga sökmönstret hos patienter till Närhälsan Ågårdskogensvårdcentral under 2016, och studera den grupp som söker mest, ”mångbesökarna”. Studien är en tvärsnittsstudie från 2016. Data hämtas från vårdcentralens datajournal Asynja Visp med hjälp av utdataverktyget Medrave. Data rörande listning plockas ur vårdvalsystemet VG region.

Alla patienter över 18 år som varit i kontakt med någon journalförande personalkategori på vårdcentralen under 2016 plockas ut. Därefter delas patienterna in i tre könsspecifika åldersgrupper 18-44år, 45-64år och 65 år och äldre. Totala antalet och vilken typ av kontakt det rör sig om samt vilken yrkeskategori de varit i kontakt med registreras. I dessa grupper plockas sedan de 10 % av patienterna som haft mest kontakt med vårdcentralen under året fram. Totala antalet, vilken typ av kontakt det rör sig och vilken yrkeskategori de varit i kontakt med registrerades i respektive grupp;

Därefter görs ett urval, om ca en sjättedel, där alla patienter som är födda i april och augusti månad ut i respektive grupp. Deras journal studeras under år 2016 för att registrera och kartlägga gemensamma drag. Inhämtad data registreras avidentifierat i Excel. Deskriptiv analys används för att redovisa resultatet.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V8 - Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral (Lidköping) - Övrigt

Tutor

Sofia Dalemo
Distriktsläkare, Med dr, Närhälsan Guldvingen vårdcentral (Lidköping), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.vgregion.se/fouskaraborg/fourapporter

Detaljerad projektbeskrivning

TROW 
TROW 

VGr
Mångbesökarna vid Närhälsan Ågårdsskogens vårdcentral
Författare: Lisa Lidholm, Handledare: Sofia Dalemo
Projektplan 2017

Inledning

Det finns många olika orsaker till varför människor söker sjukvård. Upplevelsen av olika symtom är den vanligaste orsaken till att man kontaktar sjukvården. Beslutet att kontakta sjukvård är inte bara baserat på förekomst av medicinska problem utan grundar sig på en komplex bladning av psykologiska och sociala faktorer. Symtom ifrån kroppen är en del av människans vardag. Olika personer uppfattar dock symtom på olika sätt, och reagerar olika utifrån sin kunskap och bakgrund. Det har också att göra med tillgängligheten till vård och socioekonomiska faktorer (1). När man söker primärvård handlar det ofta om olika symtom från rörelseapparaten eller luftvägarna (2). Akuta infektioner är den vanligaste åkomman som man söker för i Sverige, var sjätte patient på grund av luftvägsinfektion (3).

En anledning till att ta kontakt med sjukvården kan vara oro för allvarlig sjukdom. Vid läkarbesök har var femte patient haft tankar på cancersjukdom (4). Andra faktorer som påverkar om man söker vård kan vara behov av läkarintyg till Försäkringskassan för att t.ex. få sjukpenning eller sjukersättning. Ytterligare anledningar till att vilja träffa läkare kan vara att man tror sig vara i behov av läkemedel som tex antibiotika och behöver då behöver ett läkemedelsrecept (5). Endast om det finns resurser kommer det leda till ett läkarbesök (1). I andra fall kan läkarbesök vara initierade av sjukvården på grund av årlig kontroll av en kronisk sjukdom eller uppföljning av ett medicinskt problem.

Om patienter är i behov av sjukvård i Sverige och i Västra Götalandsregionen (VGR), uppmanas de i första hand att kontakta sin vårdcentral. Alla svenska medborgare är listade till en specifik vårdcentral, de som inte gjort något aktivt val är listad till den vårdcentral som ligger närmast adressen för folkbokföringen (6).

Närhälsan Ågårdsskogensvårdcentral

Närhälsan Ågårdsskogens vårdcentral (ÅVC) ligger i Lidköping. Vårdcentralen servar en stor del av kommunens drygt 39 000 invånare (7). I början av 2016 hade ÅVC 18 182 listade patienter och i december 18 409. En del av de listade patienterna bor även i grannkommuner. Ågårdsskogens vårdcentral har en förhållandevis låg CNI; 1,67, jämfört med VGR i stort 2,39 (8). CNI, Care Need Index är ett hjälpmedel som beskriver vårdcentralens vårdtyngd utifrån socioekonomiska förhållanden och risk för ohälsa och används för att beräkna ersättning till vårdgivare (9).

På vårdcentralen arbetar flera personalkategorier, distriktsläkare, läkare under utbildning, distriktssköterskor, sköterskor, undersköterskor, sekreterare, biomedicinsk analytiker, dietist, psykolog, kurator och rehabkoordinator. Till vårdcentralen hör även en barnavårdcentral. I nära anslutning till vårdcentralen finns också Närhälsan rehabmottagning samt Mödrahälsovård.

För att komma i kontakt med ÅVC finns flera sökvägar, från Närhälsans Ågårdsskogens hemsida ombeds patienten ringa för telefonrådgivning till mottagningen. Det finns också möjlighet till webbokning av tex vaccination. Via 1177 vårdguidens e-tjänster via länk på hemsidan, kan patienten avboka tid, förnya recept eller ställa en fråga till vårdcentralen (10). Det finns också möjlighet för patienter som är akut sjuka att komma direkt till vårdcentralen och få hjälp av mottagningssjuksköterska via receptionen. På ÅVC finns det även ett ambulansintag.

Varje dag ringer många patienter till vårdcentralen för att få medicinska råd, boka en tid till läkare eller annan personalkategori. En del ringer flera gånger per dag. I telefon får den sökande prata med en sjuksköterska. Sjuksköterskan ska sedan prioritera och bedöma behovet av vård. Enligt Krav och kvalitetsboken, det dokument som styr hur vårdcentraler i VGR ska drivas, ska patienten erbjudas besök hos läkare inom högst sju dagar för en bedömning av nya medicinska problem, vid oväntad eller kraftig försämring av tidigare känt hälsoproblem, samt vid utebliven behandlingseffekt efter nyligen insatt behandling (11).

I Sverige har antalet besök till vårdcentralerna i förhållande till befolkningen legat på i stort sett samma nivå sista 15 åren (12). I genomsnitt gör svensken närmare 2,8 läkarbesök per år. Hälften av dessa läkarbesök sker i primärvården (13).EM I ett internationellt perspektiv är detta ett mycket litet antal, snittet i OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) ligger dubbelt så högt (14). De med kronisk diagnos gör 2,1 besök de utan kronisk diagnos gör i snitt 1,2 besök till vårdcentralen (12).

Mångbesökaren

Tröskeln för att söka för symtom och upplevd ohälsa är individuellt. En del individer söker dessutom vård mer än andra. Distriktsläkare har uppskattat att ca 20 % av alla besök i primärvården är onödiga (15). De personer som ofta söker vård har i forskningssammanhang kallats för ”mångsökare”. Fenomenet mångbesökare rapporteras från många delar av värden bla i USA, Australien och Europa. En liten grupp av patienterna står för en oproportionellt stor del av läkarens konsultationer (16). De använder mycket resurser från mottagningen men erhåller nödvändigtvis inte optimal vård (17).

Olika siffror har redovisats men ungefär 10 % av de listade patienterna står för 30-50 % av alla kontakter under ett år (18). Det finns olika definitioner i studier på vad en mångbesökare är. Ibland rör det sig om ett visst antal besök eller som en procentandel av alIa kontakterna med mottagningen under en viss period (16). I studier kan antal besök vara mellan 2-24 och procentandelen 3-25 % under en 2-48 månaders period. I studier där man försökt definiera mångbesökaren är rekommendationen att välja ut dom 10 % med flest kontakter under ett år (19) och för att ytterligare korrekt kunna identifiera mångbesökaren rekommenderar man att dela in patienterna i åtminstone tre könspecifika ålderskategorier (20). Då man funnit att gruppen mångbesökare ser olika ut i olika åldersgrupper (21).

Även om det finns många definitioner och en stor heterogenicitet i gruppen finns det många karaktäristika som är lika bland mångbesökarna. Mångbesökaren är associerad med ökande ålder och kvinnligt kön. Mångbesökare har ofta en kronisk sjukdom, lider av psykologisk stress, har lågt socialt stöd och är i högra grad arbetslösa eller frånskilda (18). De har högre läkemedelanvändning av ffa antibiotika, (21) men även polyfarmaci har rapporterats (22). Invandrare har en högre risk att vara en mångbesökare jämfört med infödda invånare (23). Mångbesökaren söker vård oftare både för kronisk och kortvarig sjukdom (24). Mångbesökargruppen är en högrisk grupp för att bli långtidssjukskrivning eller få sjukersättning. Förutom kronisk sjukdom är en stor livshändelse, så som att bli gravid eller att förlora arbetet, prognostisk ogynnsamt vilket indikerar att mångbesökargruppen är känsliga för stress. Man har sett att dålig copingstrategier vid livshändelser leder till att de upplever mer symtom och sjukdom, vilket i sin tur leder till fler konsultationer (25).

Enligt min uppfattning är det många patienter som söker till vårdcentralen och att det finns för lite läkartider i förhållande till efterfrågan. Min hypotes är att en liten grupp listade patienter använder en stor del av vårdcentralens resurser. De tar mycket läkartid i anspråk och bidrar till att läkarna får en pressad arbetssituation. De tenderar också att skapa en frustration och en känsla av otillräcklighet då deras problematik inte alltid är ett medicinskt bekymmer. De är i kontakt med många olika sköterskor i telefon och uppfattas ofta som krävande och svåra. Om man identifierar gruppen mångbesökare och kartlägger eventuella gemensamma drag, kanske man på sikt kan öka förståelsen och förbättra omhändertagandet av denna grupp av patienter. Därför vill jag genomföra denna studie.

Syfte

Att kartlägga sökmönstret hos patienter till Närhälsan Ågårdskogensvårdcentral under 2016 och studera den grupp som söker mest, ”mångbesökarna”.

Frågeställningar

  • Hur många kontakter med vårdcentralen har patienterna på ÅVC under 2016? Vilka typer av kontakter rör det sig om?
  • Hur fördelar sig kontakterna i respektive köns och åldersgrupp? Vilka typer av kontakter rör det sig om?
  • Hur många kontakter med vårdcentralen har de 10 % (mångbesökarna) som har flest kontakter (i respektive köns och åldersgrupp)?
  • Vilka typer av kontakter rör det sig om? Hur stor andel av kontakterna står de för?
  • Kartläggning av patienterna i respektive köns- och åldersgrupp genom att beskriva gemensamma drag, liknade diagnoser, samsjuklighet och läkemedelsförskrivning.
  • Stämmer Närhälsan Ågårdskogens mångbesökare överens med det man vet om gruppen i tidigare studier?

Förväntad betydelse

Genom att identifiera gruppen med mångsökare på vårdcentralen kan man förhoppningsvis i förlängningen jobba annorlunda med dessa personer. Det är viktigt att kartlägga dessa patienter för att få en ökad förståelse, och om möjligt optimera handläggningen av dem så att de tar mindre resurser i anspråk. På så vis kan man förhoppningsvis på sikt frigöra fler läkartider till andra patienter.

Metod

Detta är en tvärsnittsstudie från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral under 2016. Data hämtas från vårdcentralens datajournal Asynja Visp med hjälp av utdataverktyget Medrave. Data rörande listning plockas ur vårdvalsystemet VG region.

Urval

Alla patienter över 18 år som varit i kontakt med någon journalförande personalkategori på vårdcentralen under 2016 plockas ut. Därefter delas patienterna in i tre könsspecifika åldersgrupper 18-44år, 45-64år och 65 år och äldre. Totala antalet och vilken typ av kontakt det rör sig om registreras; telefon, planerat- eller akutbesök, indirekt kontakt (journalnotat). Typ av yrkeskategori; läkare, sköterska eller kontakt med psykisk hälsa noteras. I dessa grupper plockas sedan de 10 % av patienterna som haft mest kontakt med vårdcentralen under året fram. Totala antalet och vilken typ av kontakt det rör sig om registrerades i respektive grupp; telefon, planerat- eller akutbesök, indirekt kontakt. Typ av yrkeskategori; läkare, sköterska eller kontakt med psykisk hälsa noteras.

Därefter görs ett urval, om ca en sjättedel, där alla patienter som är födda i april och augusti månad ut i respektive grupp. Deras journal studeras under år 2016 för att registrera och kartlägga totala antalet kontakter och läkarbesök, sökorsaker och diagnoskoder enligt ICD10, läkemedelsförskrivning motsvarande ATC-koder (Anatomical Therapeutic Chemical classification) N02A, N05BA, N05CD och N05CF. Antal antibiotikarecept motsvarande ATC-kod J01. Sjukskrivning i någon grad från ÅVC eller förekomst av sjukersättning och antal olika journalförande personal som patienten varit i kontakt med. Inhämtad data registreras avidentifierat i Excel. Deskriptiv analys används för att redovisa resultatet.

Etik

Inga patienter kommer att kontaktas inom studien, som är ett studentarbete, varför ingen etisk ansökan behöver lämnas in. Vad gäller etiska övervägande kan man fundera kring om gruppen som studeras blir en särskild utpekad grupp? Kan den gruppen uppfattas som ”svagare” och särskilt utsatt? Eftersom studien kräver tillgång till enskilda patienters journaler kan det upplevas som ett integritetsintrång av patienter. Därför skyddas patienternas integritet genom att personnummer tas bort efter datainsamlingen. Studien innebar även en inblick i enskilda kollegors handläggning, vilket medför att de kan känna sig granskade. Studien kommer därför att diskuteras av läkargruppen.

Tidsplan

Start våren 2017 och beräknas färdigt under hösten 2017.

Kostnader

Inga särskilda kostnader, förutom arbetstiden som ingår i ST-tjänsten.

Referenslista

  1. Cambell SM, Roland MO. Why do people consult the doctor? Family Practice 1996 13: 75-83.
  2. Rosendal M, Halles Carlsen A, Troellund Rask M et al. Symptoms as the main problem in primary care: A cross-sectional study of frequency and characteristics. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2015; 33:91-99.
  3. Engström S, Mölstad S, Nilsson G et al. Data from electronic patient records are suitable for surveillance of antibiotic prescriptions for respiratory tract infections in primary health care. Scand J Infect Dis. 2004;36(2):139-43.
  4. Larsen J-H, Hedberg C. Konsultationsprocessen augusti 2012 s.3.
  5. Bergh H, Frequent attenders in Primary Health Care- a vulnerable patient group seen from biopsychosocial perspective. Göteborg University ISBN 91-628-6622-2 Göteborg 2005, s.15.
  6. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Patientlagen/Min-region/Valja-vardcentral-i-VastHYPERLINK "https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Patientlagen/Min-region/Valja-vardcentral-i-Vastra-Gotaland/"ra-Gotaland/ U 160405
  7. http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/
  8. Statestik från munin. http://munin/ 160407
  9. http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/_Dokument/CNI-produktblad_webb%20.pdf 160407
  10. https://www.narhalsan.se/agardsskogenvardcentral 160405
  11. Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård. Förfrågningsunderlag enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem(LOV). Med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom VG Primärvård. Gällande från och med 1 januari 2016.
  12. wwHYPERLINK "http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4w.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SHYPERLINK "http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/01/SOU-2016_2_Hela4.pdf"OU-2016_2 Hela4.pdf U sid. 91 160405
  13. Statistik om verksamhet inom sjukhusvården http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9352/2007-46-5_2007HYPERLINK "http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9352/2007-46-5_2007_46_5.pdf"_46_5.pdf U sid. 39 160407
  14. https://www.slf.se/upload/Lakarforbundet/primarvardenskostnaderapril2014.pdf sid. 18 160419
  15. Sihvonen M, Kekki P. Unnecessary visits to health centres as perceived by the staff. Scandinavian Journal of Primary Health Care 1990; 8:4, 233-239.
  16. Gill D, Sharpe M, Frequent consulters in general practice: A systematic review of studies of prevalence, associations and outcome, Journal of Psychosomatic Research 1999; Vol. 47, No 2, pp115-130.
  17. Spence D. Frequent attenders are getteng pore care. BMJ 2014; 348: g208.
  18. Vedsted P, Christensen MB. Frequent attenders in general practice care: A literature review with special reference to methodological considerations. Public Health 2005 119, 118-137.
  19. Luciano JV, Fernandez A, Pinto-Meza A, et al. Frequent attendance in primary care: Comparison and implications of different definitions. British Journal of General Practice feb 2010; 60(571):49-55.
  20. Smits F, Mohrs J, Beem E et al. Defining frequent attendance in general practice. BMC Family Practice 2008, 9:21.
  21. Bergh H, Marklund B, Characteristics of frequent attenders in different age and sex groups in primary health care. Scandinavian Journal of Primary Health Care 2003 Sep;21(3):171-7.
  22. Dedsted P, Sorensen HT, Mortensen JT. Drug prescription for adult frequent attender in Danish general practice: A population-based stadyEM[. ]Pharmacoepidemiol Drug Saf 2004;13:717-24.
  23. Esperanza D, Gimeno-Feliu G, Caderón-Larranaga A et al, Frequent attenders in general practice and immigrant status in Norway: A nationwide cross-sectional study. Scandinavia Journal of Primary Health Care 2014; 32: 232-240.
  24. Smitts FT, Brouwer HJ, Schene AH et al. Is frequent attendence of longer duration reladed to less transient episodes of care? A retrospective analysis of transient and chronic episodes of care, BMJ Open 2016:6:e012563.
  25. Bergh H, Baigi A, Fridlund B et al. Life events, social support and sense of coherence among frequent attenders in primary health care. Public Health 2006 Mar; 120(3):229-36.


Mångbesökarna vid Närhälsan Ågårdsskogens vårdcentral, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224811