Asylsökande i Sverige - diagnoser och symtom vid hälsokontroll
Project number : 224821
Created by: Kajsa Hansson, 2017-03-16
Last revised by: Ann Segerblom, 2019-06-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2017-02-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2018-09-20
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Politiska kriser och krig tvingar miljontals människor på flykt från och inom sina hemländer. Enligt Förenta Nationernas flyktingorgan United Nations High Commissioner for Refugees hade 65.3 miljoner människor i världen tvingats lämna sina hem i slutet av 2015 och var på flykt. Under 2014 sökte 81 301 personer asyl i Sverige, år 2015 var siffran 162 877, majoritet kom från Syrien. Det finns lite litteratur om asylsökandes hälsa. Största delen av den litteratur som specifikt berör asylsökande och flyktingar handlar om deras mentala hälsa. I Västra Götalandsregionen har man nyligen gjort en sammanställning och analyserat asylsökandes vårdkonsumtion mellan år 2011-2016. Sammanställningen visar att asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, ungefär en procent år 2016. Enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera är landstingen skyldiga att erbjuda alla asylsökande en kostnadsfri hälsoundersökning. Syftet med studien är att undersöka vilka sjukdomar som asylsökande har och uppger vid hälsokontroller för nyanlända, samt undersöka hälsostatus i relation till kön och ursprungsland.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Sammanfattning

Bakgrund

År 2015 var 65.3 miljoner människor på flykt i eller utanför sitt hemland, och 162 877 sökte asyl i Sverige. Alla asylsökande erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning för att uppmärksamma ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder samt information om det svenska hälso- och sjukvårdsystemet. Det finns sparsamt med litteratur om flyktingars hälsa, i en del studier av andra migrantgrupper har man funnit en så kallad ”healthy migrant effekt”, det vill säga bättre hälsa hos migranterna än infödda. Därför finns behov av att undersöka gruppen asylsökandes hälsa, vilka sjukdomar de har eller uppger vid hälsokontroller för asylsökande.

Metod

Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie baserad på hälsokontroller för asylsökande i och omkring Skaraborg i Västra Götaland 2015-04-01 – 2016-03-31. Självrapporterade parametrar som registrerades var ursprungsland, kön, ålder, förekomst av hypertoni, diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, psykisk ohälsa, sömnsvårigheter, muskeloskelettala symtom, buksymtom och huruvida personen varit våldsutsatt. Labprover avseende hepatit B och HIV, tuberkulintest registrerades, samt hemoglobin för barn och fertila kvinnor. Av 1355 hälsoundersökningar granskades var femte, det vill säga 270 journaler. Deskriptiv statistik användes. För jämförelser mellan grupper användes Chi2-test. Signifikansgränsen bestämdes till p<0,05.

Resultat

Asylsökande kom från 21 olika länder, flest från Syrien (44,4 %). Medelåldern var 23,2 år och 67,3 % var män. Barn under 18 år utgjorde 41 % (n=111) och 10 % (n=26) var ensamkommande. Bland personer över 20 år var förekomsten av hypertoni 5 % (n=7), ischemisk hjärtsjukdom 1 % (n=2) och diabetes 3 % (n=4). Nio personer (3 %) hade psykiska besvär, 8 barn hade sömnsvårigheter. Muskeloskelettala besvär fanns hos 12 % och buksymtom hos 8 %. Hepatit B fanns hos 5 personer. Ingen i studiegruppen hade HIV. Två individer från Afghanistan hade tuberkulos och 6 personer hade anemi. Någon form av diagnos eller symptom registrerades hos 37 % av deltagarna och 12 % (n=30) hade varit våldsutsatta. Det fanns ingen skillnad i diagnoser och symtom beroende på kön eller ursprungsland. Ensamkommande asylsökande barn hade i högre grad varit utsatta för våld än övriga studiedeltagare, p<0,05. Likaså hade de ensamkommande barnen i högre utsträckning sömnbesvär än övriga studiedeltagare under 19 år p<0,05.

Slutsats

Deltagarna på hälsokontrollerna hade låg sjuklighet, vilket kan förklaras den låga åldern samt möjligen också beroende på ”healthy migrant effect”. Det fanns ingen skillnad i diagnoser och symtom beroende på ursprungsland eller kön.

Nyckelord

Asylsökande, flykting, ursprungsland, hälsokontroll, sjuklighet

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Refugees
Persons fleeing to a place of safety, especially those who flee to a foreign country or power to escape danger or persecution in their own country or habitual residence because of race, religion, or political belief. (Webster, 3d ed)
Vulnerable Populations
Groups of persons whose range of options is severely limited, who are frequently subjected to COERCION in their DECISION MAKING, or who may be compromised in their ability to give INFORMED CONSENT.
Physical Examination
Systematic and thorough inspection of the patient for physical signs of disease or abnormality.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Skara - Bräcke diakoni - Vårdcentralen Vilan workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Paolina Weidinger
Apotekare, Med Lic, FoU-handledare, Närhälsan FoU primärvård
Kristina Bengtsson Boström
Distriktsläkare, Närhälsan Billingen vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg, Sahlgrenska akademin

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.vgregion.se/fouskaraborg/fourapporter

Detaljerad projektbeskrivning

Projektplan

Diagnoser och sjuklighet vid hälsokontroller för asylsökande

Författare: Kajsa Hansson

Handledare: Paolina Weidinger, Kristina Bengtsson Boström

Inledning
 

Flyktingsituationen i omvärlden

Politiska kriser och krig tvingar miljontals människor på flykt från och inom sina hemländer. Enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingorgan United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) hade 65.3 miljoner människor i världen tvingats lämna sina hem i slutet av 2015 och var på flykt antingen i sitt hemland eller i andra länder, så kallade forcibly displaced people (UNHCR. UNHCR Global trends 2015 report). Under 2015 mer än fyrdubblades antalet flyktingar som kom via båt till Europa då det kom en miljon människor den vägen jämfört med 216 000 år 2014. Till Europa kom 4,4 miljoner flyktingar under 2015, de allra flesta, 58 %, kom till Turkiet på flykt från Syrien och Irak (UNHCR. UNHCR Global trends 2015 report).

Under 2014 sökte 81 301 personer asyl i Sverige. År 2015 var siffran 162 877 (Migrationsverket Statistik. [uppdaterad 2017-04-10; citerad 2017-04-14]). Då kom den största gruppen av asylsökande från Syrien, 32 %, näst största gruppen var från Afghanistan, 26 % (Statistiska centralbyrån. [uppdaterad 16-06-10; citerad 2017-07-13])
 

Begrepp och definitioner

Begreppen flykting, asylsökande och nyanländ förekommer i olika sammanhang med olika definitioner. Benämningen flykting kan vara problematisk då den dels har en strikt juridisk betydelse som enbart innefattar personer som beviljats uppehållstillstånd eller skydd i enlighet med Genèvekonventionen, medan i folkmun och media benämner man ofta alla personer som är eller har varit på flykt som flyktingar (Tinghög et al 2016). I den här rapporten används begreppet i dess vidare form, som en beteckning på människor som har flytt sitt hem på grund av förföljelse, krig eller konflikt.

Asylsökande definieras som utländska medborgare eller statslösa personer som tagit sig till Sverige och begärt skydd men ännu inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol (Migrationsverket. Ordförklaringar. [senast uppdaterad 2015-09-03; citerat 2017-07-13]).

Nyanländ är ytterligare ett begrepp som börjat användas för att beteckna individer som fått uppehållstillstånd och som folkbokförts i en kommun (Tinghög et al 2016).
 

Asylsökandes hälsa

Det finns relativt lite litteratur om just asylsökandes hälsa. Det finns däremot en del studier på migranters hälsa, i begreppet migranter inkluderas då migranter av alla de slag, inklusive asylsökande (här behövs några referenser på sådana studier). Man har talat om ”healthy migrant effect”, vilket innebär att migranterna har bättre hälsa än befolkningen i stort i det land de kommer till (Rechel et al 2013). Man har dock sett att även om migranter har bättre hälsa initialt är det något som förändras med tiden (Kearns et al 2016). Det finns dock en del motsägelsefull information, särskilt när man börjar bryta ut grupper och titta på socioekonomisk status, kön, ålder och olika typer av migration, såsom asylsökande. (Rechel et al 2013).

Största delen av den litteratur som specifikt berör asylsökande och flyktingar handlar om deras mentala hälsa (Tinghög P et al 2016, Marquardt L et al 2016). En svensk rapport från Röda Korset avseende nyanlända och asylsökandes psykiska hälsa visar bland annat på att en tredjedel av asylsökande och nyanlända från Syrien har påtaglig depression- eller ångestproblematik, samtidigt som 30 % uppger symtom som stämmer in på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (Tinghög et al 2016). Det finns också en del internationella studier som kommit fram till att de dominerande hälsoproblemen hos vuxna asylsökande är olika psykiska eller psykosomatiska sjukdomar som härrör till traumatisk stress innan och under asylprocessen (Porter M et al 2005, Essink-Bot M-L et al 2013). I Storbritannien har man funnit att det basala sjukvårdsbehovet hos asylsökande och flyktingar i stort sett liknar invånarna i mottagarlandets behov, men tidigare dålig tillgång till hälsovård kan påverka behoven (Burnett et al 2001). Många asylsökande hade svårt att uttrycka sitt behov av vård och ta del av den vård som finns (Burnett et al 2001). Enligt en rapport baserad på 11 artiklar har 1 av 6 asylsökande somatiska hälsoproblem, av vilka de vanligaste var skador, infektioner, hjärtkärlsjukdom såsom hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, diabetes och muskuloskeletala problem såsom ryggvärk och generaliserad smärta (Khan F et al 2017).

I Västra Götalandsregionen har man nyligen gjort en sammanställning och analyserat asylsökandes vårdkonsumtion mellan år 2011-2016 (Västra Götalandsregionen. Kjellström et al 2017). Sammanställningen visar att asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, ungefär en procent år 2016. Sett över hela tidsperioden fick asylsökande mindre vård jämfört med regionens övriga befolkning. År 2016 erhöll vuxna asylsökande lika mycket primärvård som befolkningen i regionen i genomsnitt, men övriga år var siffran lägre. Typ av vård asylsökande konsumerade skiljer sig också åt jämfört med regionens övriga befolkning. De asylsökande erhöll mindre specialistvård, även psykiatrisk specialistvård, detta trots att man i studier sett att den psykiska ohälsan är hög. Man ser också att asylsökande oftare söker akutmottagningar och har fler slutenvårdstillfällen. Avseende asylsökande barn erhöll de mindre primärvård, men generellt mer vård än barn i regionen, den stora skillnaden låg inom psykiatrin, där asylsökande barn hade fler kontakter i både öppen- och slutenvård (Västra Götalandsregionen. Kjellström et al 2017).

Hälsoundersökning av asylsökande

I Sverige är landstingen enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera skyldiga att erbjuda följande åt asylsökande:
1.) Hälso-och sjukvård till personer som är under 18 år i samma omfattning som barn folkbokförda i landstinget.
2.) Akut sjukvård och tandvård, sjukvård som inte kan anstå, förlossningsvård, mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning och vård och åtgärder enligt Smittskyddslagen åt personer som är över 18 år.
3.) En kostnadsfri hälsoundersökning (Socialstyrelsen. Vilken vård ska ett landsting erbjuda asylsökande och papperslösa? [uppdaterad: ej tillgängligt datum; citerad 2017-07-13]).

 All asylsökande skall därmed erbjudas en hälsoundersökning av landstinget, vilken erbjuds för att uppmärksamma ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om hur man kan ta del av hälso- och sjukvård och tandvård i Sverige. Hälsoundersökningen är frivillig och vid behov ska tolk användas. Framkommer behov av ytterligare behandling eller utredning vid hälsoundersökningen ska personen skickas vidare till rätt instans inom sjukvården. I hälsoundersökningen ska det ingå hälsosamtal, kroppsundersökning och provtagning (Socialstyrelsen. Vård och omsorg för asylsökande. Hälsoundersökning. [uppdaterad: framgår ej av sidan; citerad 2017-04-14]). Enligt Sveriges kommuner och landstings rapport för år 2015 genomgick 39 % av de asylsökande som kom till Sverige under året en hälsoundersökning, det ska dock sättas i relation till att många kom under årets sista månader, vilket medförde att en del av de asylsökande genomgick hälsoundersökning under 2016, vilket kan bidra till den låga frekvensen för året (Sveriges Kommuner och Landsting. Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2015. [uppdaterad 2016-08-25, citerad 2017-04-15]). Två studier kring hälsolitteracitet belyser även strukturella brister och dålig kommunikation som orsaker bakom det låga deltagandet snarare än ovilja hos de asylsökande att delta samt pekar ut brister i kommunikationen under själva hälsoundersökningen (Jonzon R et al 2015, Wångdahl J. 2014).

Då tidigare internationella studier har visat motsägelsefull information kring hälsan hos migranter och asylsökande, samt få av studierna har fokuserat på gruppen asylsökande så finns det utrymme för att söka mer information kring denna grupp. Västra Götalandsregionen har gjort en sammanställning över hur asylsökandes söker vård, men det finns inga studier som har undersökt vad de asylsökande själva uppger för sjuklighet.  Det av betydelse att undersöka detta för att skapa ett underlag inför framtida vårdbehov hos dessa individer.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka sjukdomar som asylsökande har och uppger vid hälsokontroller för nyanlända, samt undersöka hälsostatus i relation till kön och ursprungsland.

Frågeställningar

Varifrån kom de asylsökande som genomgick hälsoundersökningarna?

Vilka åldrar bestod gruppen av? Hur såg könsfördelningen ut?

Vilka sjukdomar och symtom uppgav de asylsökande i samband med hälsokontrollerna?

Skiljde sig sjukdomspanoramat åt beroende på ursprungsländer?

Skiljde sig sjukdomspanoramat åt beroende på ålder och kön?

Metod
Design

En kvantitativ retrospektiv journalstudie.

Urval

För att nå fram till asylsökande med vård har Bräcke Diakoni ett mobilt asylteam som utför hälsoundersökningar samt har läkarmottagning och BVC på asylboenden i och omkring Skaraborg i Västra Götaland. Teamet består av läkare och sjuksköterskor. De har kontakt med föreståndare för de olika asylboendena och identifierar på så vis nyanlända som inte genomgått hälsoundersökning. Tillsammans med en tolk på plats eller via telefon som talar de asylsökandes språk genomförs hälsoundersökningen. De asylsökande upplyses om att undersökningen är frivillig. Ett formulär med frågor gås igenom med påföljande provtagning och vid behov kroppsundersökning. I de fall det gäller barn är läkare tillgänglig vid hälsoundersökningen. I samband med hälsoundersökningen upprättas en patientjournal.

Studien baserar sig på de hälsoundersökningar som Bräckes asylteam genomförde på asylboenden i och omkring Skaraborg under perioden 2015-04-01 – 2016-03-31. Under perioden täckte teamet in 80-85% av alla de asylsökande som då bodde på boenden där teamet var aktivt, och gjorde totalt 1355 hälsoundersökningar.

Datainsamling/Procedur

Vid hälsokontrollerna registreras ålder, kön och ursprungsland. Självrapporterade diagnoser och symtom som registreras är hypertoni, diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, psykisk sjukdom samt sömnsvårigheter och huruvida personen varit våldsutsatt. Labprover avseende infektionssjukdomarna hepatit B, HIV samt PPD för tuberkulos registreras för alla, blodvärde registreras för barn och fertila kvinnor. Se Bilaga 1 och 2 för formulär för hälsoundersökning. Materialet kommer att analyseras utifrån angivna frågeställningar i studien. Deskriptiv analys kommer att användas. För jämförelser mellan grupper kommer Chi2-test, ANOVA eller students T-test att användas. Signifikansgränsen kommer att vara p<0,05.
 

Etiska överväganden

Data som registreras kommer vara avidentifierad, men det handlar ändå om patientjournaler med uppgifter som kan vara känsliga. Då individer som söker asyl befinner sig i ett utsatt läge kan det upplevas extra känsligt att journalerna granskas, även om det i realiteten inte skiljer sig från granskning av andra patientjournaler. Inget etiskt tillstånd kommer inhämtas då det är ett studentarbete och verksamhetsuppföljning.


Asylsökande i Sverige - diagnoser och symtom vid hälsokontroll, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224821