Kartläggning av mångbesökare på Vilans Vårdcentral
Project number : 224851
Created by: Emilie Gerth, 2017-03-16
Last revised by: Emilie Gerth, 2017-10-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Mångbesökare är ett begrepp som beskriver en liten del av befolkningen som konsumerar en proportionellt större del av vården i samhället. Denna grupp på 3-5% konsumerar enligt tidigare studier mellan 15-25% av alla besök till läkare inom primärvåden och har förutom kronisk sjukdom ofta en komplicerad medicinsk, social och psykologisk problematikVilka ingår i denna grupp och av vilken anledning söker de primärvården? 

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Mångbesökare är ett begrepp som beskriver en liten del av befolkningen som konsumerar en proportionellt större del av vården i samhället. Denna grupp på 3-5% konsumerar enligt tidigare studier mellan 15-25% av alla besök till läkare inom primärvåden och har förutom kronisk sjukdom ofta en komplicerad medicinsk, social och psykologisk problematik. Somatisering, psykisk ohälsa och stress är vanligare hos denna grupp och kvinnor är överrepresenterade. Syftet med detta projekt är att kartlägga hur gruppen mångbesökare ser ut på Vilans Vårdcentral för att lägga grunden för ökad förståelse och bättre vård för denna patientgrupp.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Outpatients
Persons who receive ambulatory care at an outpatient department or clinic without room and board being provided.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Health Services
Services for the diagnosis and treatment of disease and the maintenance of health.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Skara - Bräcke diakoni - Vårdcentralen Vilan workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Sofia Dalemo
Distriktsläkare, Med dr, Närhälsan Guldvingen vårdcentral (Lidköping), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

KARTLÄGGNING AV MÅNGBESÖKARE PÅ VILANS VÅRDCENTRAL

INLEDNING

Mångbesökarna är en liten grupp som använder en stor del av de medicinska och sociala resurserna, de beräknas består av 3-5% av befolkningen och använder ca 15-25 % av läkartiderna inom primärvården. De finns fler kvinnor och äldre inom gruppen mångbesökare men detta gäller också om man tittar på det generella sökmönstret. Patienter med kroniska (somatiska) sjukdomar är däremot överrepresenterade, liksom patienter med psykisk sjukdom och med social problematik. Somatisering är vanligt bland mångbesökarna, liksom kombinationer av fysisk, psykisk och social problematik.

Mångbesökare definieras lite olika i olika studier men framför allt har man definierat gruppen utifrån 2 stategier. Dels kan man bestämma en cut off i besöksfrekvensen och det vanliga då är att man tar de 10% som har sökt mest. I andra studier har man valt att välja ett minimum av antal besök under en angiven besöksperiod och beroende på land och vårdorganisation har detta varierat med alltifrån 6 besök/år till 15-20 besök/år.

Det finns flera anledningar till varför denna grupp är intressant att titta närmare på. Vi lever och arbetar i en verklighet där resurserna aldrig verkar motsvarar behovet och att få ner kostnader och "onödiga" besök känns därför tilltalande. Distriktsläkare har beräknat att upp till 20% av besöken är "onödiga". Det är lätt att dra slutsatsen att de som söker ofta, somatiserar och är oroliga tillhör gruppen "onödiga" besök och därmed skulle mångbesökarna i stor utsträckning hamna i denna grupp. De får också mer mediciner förskrivna och blir oftare remitterade vidare. Därmed erhåller mångbesökarna inom primärvården också större resurser inom specialistvården. Samtidigt lider mångbesökarna ofta av multipla kroniska sjukdomar, vilket skulle kunna försvara och förklara att de högre kostnaderna De har också en högre skadefrekvens jämfört med den övriga populationen, som inte kan förklaras av deras kroniska sjukdom. När man har tittat på skador som sökorsak hos just mångbesökare, så bedömdes de av läkare i mycket stor utsträckning som medicinsk adekvata. Om man dessutom ser till att en stor del av mångbesökarna bara är mångbesökare under en kortare period av livet så ställer det höga krav på tidig identifikation och snabba åtgärder om man vill kunna minska resursåtgång och kostnader för dessa temporära mångbesökarna. Endast en av sju mångbesökare under ett år, fortsätter vara mångbesökare efter det året. Så kanske finns det inte så mycket tid och resurser att spara in på denna grupp? Studier har dock visat att de höga kostnaderna som mångbesökarna som grupp bidrar till, inom både primärvård och specialistvård, endast till en liten del kan förklaras av deras kroniska sjuklighet, sociala problematik och den aktuella vårdgivaren.

En annan aspekt är mångbesökarnas upplevelse av sin egen hälsa och erhållen vård. Ett viktigt mål för vården är väl att människor ska må bra? Det är ju också människans subjektiva snarare än den eventuellt föreliggande sjukdomen, som styr om han/hon söker vård och om människor uppfattar sig sjuka så söker de vård. Mångbesökare rapporterar en upplevd lägre fysisk och mental hälsa., vilket kan vara en del i förklaringen till varför de söker vård i större utsträckning. Det faktum att somatisering är vanligare bland mångbesökarna innebär att de ofta söker med symtom där man inte finner någon fysisk bakomliggande sjukdom, vilket tenderar skapa frustration och stress hos patient och ställer höga krav på behandlaren både i fråga om tidsåtgång och pedagogiska förmåga. Risken är stor att det leder till onödiga utredningar för att "lugna" patienten, vilket istället förstärker känslan hos patienten att denne är sjuk. Den upplevda hälsa blir då lägre, känslan av oro och sjukdom högre, vilket leder till att man söker mer vård trots många utredningar och läkarbesök.

Mångbesökarnas komplicerade och mångfacetterade problematik innebär också att de är en grupp som av vårdpersonal tenderar uppfattas som svåra och krävande. Deras problematik kräver att man inte bara fokuserar på symtomen och eventuell sjukdom, utan också att man lyssnar på patientens historia och förstår deras sammanhang. Detta kräver tid och ligger ibland också utanför den kunskapssfär, där man som läkare känner sig trygg. Ofta upplever man som vårdgivaren frustration och känslor av otillräcklighet kring dessa patienter; att man inte når fram eller att man "misslyckas" med sitt behandlingsmål. Detta gäller kanske särskilt när patienten själv inte alltid ser kopplingarna mellan symtom, psykiskt mående och socialt sammanhang. Det är också lätt att känna sig ensam som läkare i sitt arbete med dessa patienter, eftersom deras problematik är så komplex och ofta kräver kompetenser utanför läkarens område.

SYFTE

Syftet med detta arbete är att definiera, identifiera och kartlägga mångbesökarna på Vilans Vårdcentral under perioden, för att se hur denna skiljer sig från vårdcentralens besökare i allmänhet, för att på sikt kunna använda den kunskapen för att öka förståelsen och förbättra omhändertagandet av dessa patienter.

FRÅGESTÄLLNINGAR

1. Hur stor del av den totala sökande befolkningen är mångbesökare på Vilans VC och hur stor del av läkartiderna konsumerar de?

Hypotes: Mångbesökarna är 3-5 % och konsumerar 15-20% vård.

2. Hur ser fördelningen ut vad gäller kön och ålder hos mångbesökarna jämfört med alla som sökt under den aktuella perioden?

Hypotes: Det finns hög andel kvinnor och äldre inom gruppen mångbesökare men att detta också är sant för den sökande populationen som helhet.

3.Vilka diagnoser har dessa patienter och hur skiljer sig detta från den jämförande gruppen?

Hypotes: Det finns högre andel kroniskt sjuka patienter i gruppen mångbesökare samt patienter med psykisk sjukdom än i den jämförande gruppen. Smärtproblematik torde också vara överrepresenterat.

4. Hur ser förskrivningen ut bland mångbesökare, särskilt vad gäller antibiotika och beroendeframkallande mediciner och skiljer detta sig på något sätt från den jämförande gruppen?

Hypotes: Att förskrivningen är högre bland mångbesökarna, generellt men också vad gäller antibiotika och beroendeframkallande mediciner än den jämförande populationen.

METOD

Design

Projektet kommer att genomföras som en tvärsnittstudie.

Urval

Projektet kommer titta på de patienter som sökt vård på Vilans Vårdcentral i Skara mellan maj 2015 till och med april 2016, i form av besök till läkare. Besök till läkare inkluderar alla typer av besök. I patientgruppen har alla patienter över 18 år inkluderats/alla åldrar inkluderats. Mångbesökare kommer i detta arbete att definieras som de 10% som söker mest, vilket motsvarar ungefär 5 läkarbesök/år.

Vid den aktuella perioden hade vårdcentralen drygt 8000 listade

Definitioner

Kronisk sjukdom inkluderar ICD-10 koder för hypertoni, diabetes mellitus, hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, demens och KOL.

Psykisk sjukdom inkluderar alla diagnoser inom ICD-10-SE kapitel F.

Medicinförskrivningen kommer titta på ATC koder motsvarande J01 (antibiotika), N02A (opioder), N05BA, N05CD och N05CF (benzodiazepinderivat och benzodiazepinbesläktade läkemedel).

Datainsamling och statistisk analys

Datainsamlingen planeras ske genom att ställa samman ett så kallat perlscript2 som läser in datafilerna (dbf) från journalsystemet och utifrån detta ställer samman information som resulterar i en fil med listor uppdelat på unika avidentifierad patient-ID med typ av besök/kontakt, ålder, kön och datum för besök, diagnoser (ICD-10) samt medicinförskrivning utifrån ATC kod.

Dessa filer kommer sedan läsas in i Exel eller annat lämpligt statistikverktyg för att få fram den deskriptiva statistiken.

  • Utifrån detta bör det sedan gå att besvara frågeställningarna ovan.
    •  

TIDSPLAN

Den 2:a maj ska denna projektplan vara färdigställd för att inlämning och för detta har jag utöver kurstillfällena avsatt en vecka för att läsa in mig i ämnet och skriva projektplanen. Den rättade och slutgiltiga projektplanen skall lämnas in den 21:a augusti. Under hösten kommer jag sätta av 6 veckor för att samla underlag, göra de statistiska beräkningarna samt färdigställa det skrivna och muntliga arbetet. Den muntliga presentationen ska vara klar den 8:e november och det skriftliga arbetet ska vara inlämnat för bedömning hos handledaren under november månad. FOU projektet beräknas vara färdigställt i sin helhet i december 2017.

ETIK

Om projektet inte kommer innebära journalgranskning kommer alla rådata vara avindentifierade. Det kommer då inte föreligga någon etisk konflikt.

KOSTNADER

Detta projekt kommer inte innebära några särskilda kostnader utöver arbetstid.

Referenser

1. Carachterisktics of frequent attenders in different age and sex groups in primary health care. Bergh H, Marklund B. u.o. : Scand J Prim Health Care, 2003, Vol. 21, ss. 171-177.

2. Frequent attenders in a Finnish health centre; Morbidity and reasosn for encounter. Jyvasjarvi S, Keninanen-Kiukaanniemi S, Vaisanen E, Larivaara P, Kivela SL. u.o. : Scand J Prim Health Care, 1998, Vol. 16, ss. 141-148.

3. An assessment of the attributes of frequent attenders to general practice. Heywood PL, Blackie GC, Cameron IH, Dowell AC. u.o. : Fam Pract, 1998, Vol. 15, ss. 198-204.

4. Physical, mental and social faxtors associated with frequent attendance in Danish General Pracitce. A population-based corss-sectional study. Vedsted P, Fink P, Toft Sörensen H, Olesen F. 58, 2004, Social Science and Medicine, ss. 813-823.

5. Life events, social support and sense of coherence among frequent attenders i primary health care. Berg H, Baigi A, Fridlund B, Marklund B. 2006, Pub Health , Vol. 120, ss. 229-236.

6. Clinicla characteristics of persistent frequent attenders in primary care: case-control study. Patel S, Kai J, Atha, C, Avery S, Guo B, James M, Malins S, Sampson C, Stubley, Morriss R. 6, 2015, Fam Prac, Vol. 32, ss. 626-630.

7. Frequent consulters in general practice: a systematic review of studies of prevalence associations and outcome. . Gill D, Sharpe M. 2, 1999, J Psychosom Res , Vol. 47, ss. 115-130.

8. Fequent attenders in general practice: an attempt to reuce attendence. Jiwa M. 2000, Fam Prac, Vol. 17, ss. 248-251.

9. Frequent attenders profiles: different clinical subgroups among frequent attender patients in primary care. Karlsson H, Joukamaa M, Lahti I, Lehtinen V, Kokki-Saarinen T. 1997, J Psychosom Res, Vol. 42, ss. 157-166.

10. Unnecessary visist to health centres as perceived by the staff. . Sihvonen M. 1990, Scand J Prim Health, Vol. 28, ss. 233-239.

11. Frequency of patients´consulting in general pracice and workload generated by frequent attenders: comparisons between praticeses. . Neal PD, Heywood PL, Morley S, Clayden AD, Dowell AC. 426, 1998, British J of Gen Prac, ss. 895-898.

12. Morbidity and doctor characteristics only partly explain the substantial healthcare expenditures of frequent attneders: a record linkage study between patient data and reimbursements data. Smits FT, Brouwer HJ, Zwinderman AH, Mohrs J, Smeets HM, Bosmans JE, Schene, AH, Van Weert HC, ter Riet G. 138, 2013, BMC Fam Prac, Vol. 14.

13. Consultations for injuries by frequent attenders are found to be medically appropriate from general practitioners´ perspective. Bergh H, Baigi A, Marklund B. 2005, Scand J Publ Health, Vol. 33, ss. 228-232.

14. Is frequent attendance a persistent characteristic of a patient? Repeat studies of attendance pattern at the family practitioner. . Andersson SO, Lynoe N, Hallgren CG, Nilsson M,. 2004, Scand J Prim Health Care, ss. 91-94.

15. Epidermioogy of frequent attenders: a 3-year historic cohort study comparing attendance, morbidity and presciptions of one-year and persistent frequent attenders. . Smits FT, Brouwer HJ, ter Riet G, Van Weert HC. 36, 2009, BMC Pub Health , Vol. 9.

16. Symtom experience and health action. Banks FR, Keller MD. 1971, Med Care, Vol. 9, ss. 498-502.

17. Perception of health and use of health care services in a Swedish primary care district. A ten year´s perspective. Krakau I. 1991, Scand J Prim Health , Vol. 9, ss. 103-108.

18. Perceived health and high consumers of care: a study of mental health problems in a Swedish primary health care district. Borgquist L, Hansson L, Nettelblad P, Nordström G and Lindelöw G. 3, 1993, Psych Med, Vol. 23, ss. 763-770.

19. A short-term intervention in a multidisciplinary referral clinic for primary care frequent attenders: description of the model, patient characteristics and thieir use of medical resources. . Matalon A, Nahmani T, Rabin S, Maoz B, Hart J. 3, 2002, Fam Prac, Vol. 19, ss. 251-256.

20. Struggling on my own: a cognitive perspective on frequent attenders´ conception of life and their interation with the health care system. Wiklund-Gustin L. 2013, Psychiatry J.

21. Frequent attendance in family practice and common mental disorders in an open access health care system. Norton J, David M, Guilhem de Roquefeuil, Boulenger JP, Car J, Ritchie K, Man A. 21012, J Psychsom Res, Vol. 72, ss. 412-418.

22. A framework for understanding visits by frequent attenders in family practice. Smucker DR, Zink T, Susman JL, Crabtree BF. 10, J Fam Pract 2001, , Vol. 50, ss. 847-852.

23. Sense of coherence, sociaoeconomic conditions and health. Larsson G, Kallenberg KO. 1996, Eur J Public Health, Vol. 6, ss. 175-180.


Kartläggning av mångbesökare på Vilans Vårdcentral, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/224851