Upplevd hälsa efter kostförändringar vid endometrios. En kvalitativ intervjustudie
Project number : 225301
Created by: Jenny Vennberg Karlsson, 2017-04-03
Last revised by: Jenny Vennberg Karlsson, 2019-03-29
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Experienced health after dietary changes in endometriosis. A qualitative interview study.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Endometrios är ett tillstånd som drabbar cirka 10 % av alla personer med kvinnliga könsorgan. Det dominerande symtomet är smärta i samband med menstruation, andra symtom är djup samlagssmärta, smärta från urinblåsa och smärta vid tarmtömning. Infertilitet är också vanligt. I detta arbete kommer ett neutralt genusperspektiv att användas och därför refereras till ”personer med endometrios” och ”personer med kvinnliga könsorgan” med mera för att även trans- och queerpersoner skall känna sig inkluderade i forskningen. Smärtan vid endometrios påverkar hälsan genom att inverka på både fysiska och psykiska aspekter i det dagliga livet. Personer med endometrios använder sig förutom av konventionell behandling också av komplementära eller alternativa metoder såsom livsstilsförändringar som bland annat kan innefatta träning och kost. Det finns idag studier som uppvisar samband mellan kost och risken för att få diagnosen endometrios. Forskning kring studier som visar att egna kostförändringar kan påverka upplevelsen av hälsa och livskvalitet hos personer med endometrios är begränsad. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av hälsa efter kostförändringar hos personer med endometrios. Tematisk analys kommer att användas i studien för att analysera och identifiera mönster i insamlad data. Utgångspunkten för studien är att det finns en kunskapslucka avseende hur personer med endometrios upplever sin hälsa efter egna kostförändringar. Det finns flera studier som visar att personer med endometrios använder sig av komplementära metoder, men det finns få studier kring hur den komplementära metoden med egna kostförändringar påverkar upplevelsen av hälsa hos personer med endometrios.

En magisteruppsats har påbörjats med sex intervjuer och arbetet är fortfarande under bearbetning. För att få ett rikligt material till en Master avses att intervjua ytterligare minst fyra personer för att bygga upp en förståelse kring egna kostförändringars betydelse för hälsan hos personer med endometrios. Forskningsfrågan är komplex och ytterligare intervjuer anses behövas för att belysa och stärka resultatet. Målet är en Masterexamen samt att publicera en artikel i en vetenskaplig tidskrift.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Endometrios är ett tillstånd då endometriet växer på annan plats än i livmodern. Endometrios kan växa i eller på peritoneum samt ge upphov till cystor på äggstockarna, så kallat ovarialendometriom eller chokladcystor. Endometrioshärdarna kan också växa djupt och infiltrera till exempel tarm, vagina, septum rectovaginale eller urinblåsan. Adenomyos är en annan form där endometrioshärdarna ligger i livmoderns muskulatur. Man har även funnit endometrios i extragenitala organ. Endometrios drabbar 5-10 % av personer med kvinnliga könsorgan. I detta arbete kommer ett neutralt genusperspektiv att användas och därför refereras till ”personer med endometrios” och ”personer med kvinnliga könsorgan” med mera för att även trans- och queerpersoner skall känna sig inkluderade i forskningen. Symtomen kan variera från inga symtom alls till svåra symtom. Det dominerande symtomet är smärta i samband med menstruation (dysmenorré), andra symtom är bäckensmärta utan menstruation, djup samlagssmärta (dyspareuni), smärta från urinblåsan (dysuri) och smärta vid tarmtömning (dyschezi). Många har också besvär som av irritable bowel syndrome (IBS) där magen är orolig med mycket gaser vilket innebär problem med tarmen och detta förvärrar även övriga smärtor. Symtomen vid endometrios kan påverka flera aspekter av det dagliga livet såsom, livskvalitet, arbetsförmåga, sociala relationer och sexuell funktion (Janson & Landgren, 2015). Infertilitet är också vanligt och personer med endometrios är ofta subfertila eller infertila och ungefär 40% av alla som genomgår en infertilitetsutredning har endometrios (Bixo & Bäckström, 2014). Smärtan vid endometrios påverkar hälsan genom att inverka på både fysiska och psykiska aspekter i det dagliga livet (Gottlieb, Schoultz, Bergqvist, Gegerfelt, & Wilhelmsson, 2004; Janson & Landgren, 2015). Dagens behandling vid endometrios inriktar sig på att undertrycka symtomen och är inte botande vilket leder till att om behandlingen avslutas så återkommer ofta symtomen (Streuli et al., 2013). Endometrios kan behandlas med analgetika, hormonell och kirurgisk behandling. Smärtlindrande behandling består ofta av paracetamol och icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i kombination eller var för sig. Som komplement till analgetika ges också smärtbehandling i form av antidepressiv behandling till exempel selektiva serotoninåterupptagshämare (SSRI), tricykliska antidepressiva eller antiepileptikum till exempel gabapentin, pregabalin. Vid hormonell behandling är målet att undertrycka ovulationen och åstadkomma amenorré. P-piller och gestagener används vid misstanke på endometrios och GnRh-agonister används vid fastställd diagnos. Kirurgisk behandling används om smärtlindring kombinerat med hormonell behandling inte ger effekt eller när endometriosen växer infiltrativt. Vid operation är målet att avlägsna all endometrios och endometriosrelaterad fibros (Janson & Landgren, 2015). För personer med endometrios har forskning visat att undertryckande av menstruationscykeln med GnRh-agonister, levonorgestrelspiral och danazol (en androgen) är fördelaktig behandling vid endometrios. Även kirurgisk behandling förbättrar smärtan vid endometrios (Brown & Farquhar, 2014). När p-pillerbehandling jämförs med behandling med GnRH-agonister så ses ingen signifikant skillnad vid menstruationssmärta och sex månader efter avslutad behandling återfår alla patienterna symtom (Davis, Kennedy, Moore, & Prentice, 2007). Personer med endometrios använder sig förutom av konventionell behandling också av komplementära eller alternativa metoder såsom livsstilsförändringar som bland annat kan innefatta träning och kost (Huntington & Gilmour, 2005a; Moradi, Parker, Sneddon, Lopez, & Ellwood, 2014). Det finns idag studier som uppvisar samband mellan kost och risken för att få diagnosen endometrios (Parazzini, Vigano, Candiani, & Fedele, 2013; Trabert, Peters, De Roos, Scholes, & Holt, 2011). Kosten och dess sammansättning har betydelse för hälsan och kan både främja god hälsa och förebygga sjukdomar. Ny forskning tyder på att mat har hälsobringande effekter, till exempel personer som äter mycket frukt och grönsaker har lägre risk att drabbas av bland annat cancer och hjärtinfarkt (Socialdepartementet, 2000). Det finns misstankar om att kosten kan ha betydelse vid sjukdomar som innebär kronisk inflammation, så även vid endometrios (Gottlieb et al., 2004). Forskning kring studier som visar att kostförändringar kan påverka upplevelsen av hälsa och livskvalitet hos personer med endometrios är begränsad. Det finns kvantitativa studier som visar att kostförändringar kan ha en gynnsam påverkan på livskvaliteten hos personer med endometrios (Marziali et al., 2012; Sesti et al., 2007). Det finns ett flertal studier som visar att personer med endometrios använder sig av kostförändringar som komplementär metod (Cox, Henderson, Wood, & Cagliarini, 2003; Gilmour, Huntington, & Wilson, 2008; Huntington & Gilmour, 2005b; Moradi et al., 2014). Användning av alternativa metoder beskrivs som ett sätt att ta kontroll över smärtan (Haglund, 1993). Det kunskapsgap som denna studie vill fokusera på är hur kostförändringar kan påverka upplevelsen av hälsa hos personer med endometrios.

Syfte

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av hälsa efter kostförändringar hos personer med endometrios

Teoretisk referensram

Metod

Urval/Deltagare

Intervjupersonerna har rekryterats från tre endometriosforum på Facebook, två forum med en koppling till kost och en regional koppling. Inklusionskriterier: Svensktalande personer mellan 18-45 år som har en av läkare fastställd endoemtriosdiagnos och som genomfört egna kostförändringar. Exklusionskriterier: Om diagnosen diabetes, celiaki eller inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom, Utcerös kolit) förekommer i kombination med endometriosdiagnosen exkluderas deltagaren ur studien.

Datainsamling

Samtliga administratörer kontaktades via Facebook och har efter information skriftligen godkänt annonsering på Facebookforumen. Intervjupersonerna rekryterades via en annons i forumet. Rekryteringen skedde dels genom en allmän annonsering och dels genom en riktad inbjudan via Messenger till 50 personer aktiva i en av Facebookgrupperna efter förslag från Facebook administratören. Datainsamling genomfördes mellan 2016-11-24 till 2017-01-02 med sex personer med diagnosen endometrios som genomfört någon form av egen kostförändring för att lindra sina besvär. Intervjuerna genomfördes i intervjupersonens hem, via Skype utifrån långa geografiska avstånd samt via telefon. Intervjuerna tog mellan 32-64 minuter. Intervjuerna var semistrukturerade och inleddes med en öppen fråga: Kan du berätta för mig hur du upplever din hälsa efter den kostförändring som du har gjort? Genom att be om en berättelse så ges intervjupersonen möjlighet att själv berätta och lyfta fram det som personen själv anser vara relevant i situationen (Henricson, 2012). En intervjuguide med frågeområden fanns också som stöd för intervjuaren. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades ordagrant.

Databearbetning

Dataanalysen genomfördes med tematisk analys. Det var samma person som intervjuade, transkriberade och analyserade data. I första fasen där syftet är att lära känna data tog projektledaren del av materialet genom att intervjua och transkribera. Genom att själv transkribera var detta ett första steg för att lära känna data. Därefter genomlästes texten i varje intervju flera gånger för att få en känsla för dess bredd och djup. I fas två identifierades de första initiala koderna från materialet. Första intervjun analyserades tillsammans med handledaren och därefter analyserades resterande fem av projektledaren själv. Koderna sorterades i potentiella teman och förhållandet mellan koderna jämfördes, en tematisk karta genererades. Sedan förfinades de teman som hittats och jämfördes med de initiala koderna samt materialet som helhet. Slutligen omarbetades arbetsnamnen för varje tema för att temats namn ska vara kortfattat och ge läsaren en omedelbar känsla för vad temat handlar om. Genom att samla in ytterligare data kan man stärka de teman som går att beskriva i de sex första intervjuerna samt definiera eventuella ytterligare teman.

Referenser

Bixo, M., & Bäckström, T. (2014). Problemorienterad gynekologi och obstetrik (Vol. 1. uppl.). Stockholm: Liber.

Brown, J., & Farquhar, C. (2014). Endometriosis: an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev(3), Cd009590. doi:10.1002/14651858.CD009590.pub2

Cox, H., Henderson, L., Wood, R., & Cagliarini, G. (2003). Learning to take charge: women's experiences of living with endometriosis. Complement Ther Nurs Midwifery, 9(2), 62-68. doi:10.1016/s1353-6117(02)00138-5

Davis, L., Kennedy, S. S., Moore, J., & Prentice, A. (2007). Oral contraceptives for pain associated with endometriosis. Cochrane Database Syst Rev(3), Cd001019. doi:10.1002/14651858.CD001019.pub2

Gilmour, J. A., Huntington, A., & Wilson, H. V. (2008). The impact of endometriosis on work and social participation. Int J Nurs Pract, 14(6), 443-448. doi:10.1111/j.1440-172X.2008.00718.x

Gottlieb, C., Schoultz, B. v., Bergqvist, A., Gegerfelt, P. v., & Wilhelmsson, J. (2004). Öppenvårdsgynekologi (Vol. 2., [omarb.] uppl.). Stockholm: Liber.

Haglund, O. (1993). Effects of fish oil on risk factors for cardiovascular disease. (428), Univ, Stockholm;Uppsala;. Retrieved from http://gothenburg.summon.serialssolutions.com/2.0.0/link/0/eLvHCXMwY2AwNtIz0EUrE5JTTE1Tk4GVaZqFSRpodsgsySgx1SI5MSXJ3NjEPJU6m9QMzIxMjI3MmRmYzc0s4VfygU5AB234NjCHHLgD5xtgOWQAXEq6CTLwuCBNhwsxMKXmiTDYQQ4ULlbIT1NIyyzOUMjPzFHIz1MALQJXgF6PowBsaiokoywlVYBOtYgyqLu5hjh76CLsjIeO0cSjuN9IjIEF2PdPlWBQAJ02lmhimpxilmhpkmiQnJhsDJrnszAxNUw2MrdIlGRQIGSaFGEl0gxckHV8oJEFGQbWNGDKT5VFDhwAreKG5w

Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (Vol. 1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Huntington, A., & Gilmour, J. A. (2005a). A life shaped by pain: women and endometriosis. J Clin Nurs, 14(9), 1124-1132. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01231.x

Huntington, A., & Gilmour, J. A. (2005b). A life shaped by pain: Women and endometriosis. Journal of Clinical Nursing, 14(9), 1124-1132. doi:10.1111/j.1365-2702.2005.01231.x

Janson, P. O., & Landgren, B.-M. (2015). Gynekologi (Vol. 2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Marziali, M., Venza, M., Lazzaro, S., Lazzaro, A., Micossi, C., & Stolfi, V. M. (2012). Gluten-free diet: a new strategy for management of painful endometriosis related symptoms? Minerva Chir, 67(6), 499-504.

Moradi, M., Parker, M., Sneddon, A., Lopez, V., & Ellwood, D. (2014). Impact of endometriosis on women's lives: a qualitative study. BMC Womens Health, 14, 123. doi:10.1186/1472-6874-14-123.

Parazzini, F., Vigano, P., Candiani, M., & Fedele, L. (2013). Diet and endometriosis risk: a literature review. Reprod Biomed Online, 26(4), 323-336. doi:10.1016/j.rbmo.2012.12.011

Sesti, F., Pietropolli, A., Capozzolo, T., Broccoli, P., Pierangeli, S., Bollea, M. R., & Piccione, E. (2007). Hormonal suppression treatment or dietary therapy versus placebo in the control of painful symptoms after conservative surgery for endometriosis stage III-IV. A randomized comparative trial. Fertil Steril, 88(6), 1541-1547. doi:10.1016/j.fertnstert.2007.01.053

Socialdepartementet. (2000). Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91. Retrieved from http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2000/12/sou-200091/

Streuli, I., de Ziegler, D., Santulli, P., Marcellin, L., Borghese, B., Batteux, F., & Chapron, C. (2013). An update on the pharmacological management of endometriosis. Expert Opin Pharmacother, 14(3), 291-305. doi:10.1517/14656566.2013.767334

Trabert, B., Peters, U., De Roos, A. J., Scholes, D., & Holt, V. L. (2011). Diet and risk of endometriosis in a population-based case-control study. British Journal of Nutrition, 105(3/4), 459-467 459p. doi:10.1017/S0007114510003661

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Endometriosis
A condition in which functional endometrial tissue is present outside the UTERUS. It is often confined to the PELVIS involving the OVARY, the ligaments, cul-de-sac, and the uterovesical peritoneum.
Health
The state of the organism when it functions optimally without evidence of disease.
Diet
Regular course of eating and drinking adopted by a person or animal. This does not include DIET THERAPY, a specific diet prescribed in the treatment of a disease.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Master
checked D-uppsats / Magisterexamen


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för vårdvetenskap och hälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M1 - Närhälsan Lilla Edet barnmorskemottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Åsa Premberg
FoU-ledare, Universitetslektor, Barnmorska, Sahlgrenska akademin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

Finansiering

Grants

FoU råder Fyrbodal (VGFOUFBD)
40 000 SEK (applied sum: 60 421 SEK)
Jenny Vennberg Karlsson

2017, Lön till barnmorska under Masterutbildning

FoU rådet Fyrbodal (VGFOUFBD-612311)
20 000 SEK (applied sum: 59 155 SEK)
Jenny Vennberg Karlsson

2016, Erhållit beviljade medel för att tillsammans med disputerande handledare förbättra ansökan till ansökningsomgången 2017.

FoU rådet Fyrbodal (VGFOUFBD-648151)
5 000 SEK (applied sum: 7 000 SEK)
Jenny Vennberg Karlsson

2016, Medel till etikprövningsnämnden.


Upplevd hälsa efter kostförändringar vid endometrios. En kvalitativ intervjustudie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/225301