Internetadministrerad behandling av alkoholberoende
Project number : 225661
Created by: Niels Eék, 2017-04-21
Last revised by: Niels Eék, 2018-03-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Internet-managed treatment of alcohol dependence

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Socialstyrelsen kom 2015 med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. I dessa riktlinjer understryker de att det är viktigt att forska mer på internetbehandling kring alkoholberoende, för att de studier som finns visar på att insatsen är effektiv. De få internetadministrerade behandlingsstudier som finns är oftast begränsade till att testa på studenter, dvs de har inte studerat personer som är patienter inom beroendevården.

Få av de med alkoholproblem söker traditionell vård, studier visar på att är ungefär 20 % som söker vård, trots att behandling skulle kunna vara bra för dem. Varför inte det då? Jo, oftast pga rädsla för stigmatisering, skam, en vilja själv att lösa problemet och ovilja att sluta dricka helt. Internetbaserad behandling kan då bli ett alternativ för dessa, då de inte behöver synas på en traditionell beroendemottagning.

ePlus är en internetadministrerad KBT-behandling för personer med alkoholproblem. Deltagarna kommer att få tillgång till en 12 veckor lång behandling, bestående av textbaserat behandlingsprogram och regelbunden kontakt med en legitimerad psykolog minst en gång i veckan via säkra meddelanden på behandlingens plattform. Behandlingen syftar till att lära ut tekniker och strategier som kan användas för att bättre kunna hantera sitt drickande. Bland annat ligger fokus på att bli mer medveten om konsekvenserna av att dricka, öka förmågan att känna igen och hantera risksituationer, och att hitta alternativ till alkoholen.

Rekrytering kommer att ske både inom beroendevården och primärvården. Deltagarna anmäler sitt intresse för att delta i studien via behandlingens hemsida. Ett samarbete är i uppstartsfas mellan forskargruppen och Nordhemskliniken, Beroendekliniken samt från Kungälvs sjukhus och NU-sjukvården. Primära utfallsmått är alkoholkonsumtion enligt formuläret TLFB och alkoholvanor och alkoholrelaterade problem enligt AUDIT.

Mätningarna då patienterna kommer att besvara frågor är vid initial screening, vid diagnosscreening (per telefon), veckomätningar, vid avslut, samt 3 resp. 24 månader efter avslutad behandling. Alla formulär fylls i på plattformen.

Den övergripande målsättningen är att studera nya behandlingsmetoder, genom att studera internetadministrerad behandlingsmetod för personer med alkoholberoende.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården understryker vikten av mer forskning vad gäller internetbehandling kring alkoholberoende då studier indikerar att denna insats är effektiv (1). Få internetadministrerade behandlingsstudier finns och de är oftast begränsade till studentpopulationer, dvs har inte studerats i beroendepopulationer (2).

Få av de med skadligt bruk eller beroende söker traditionell vård (3), oftast pga rädsla för stigmatisering, skam, en vilja själv att lösa problemet och ovilja att sluta dricka helt (4, 5, 6, 7). Internetbaserad behandling kan då bli ett alternativ för dessa.

ePlus är en internetadministrerad KBT-behandling för personer med alkoholproblem. Deltagarna kommer att få tillgång till en 12 veckor lång behandling, bestående av textbaserat behandlingsprogram och regelbunden kontakt med en legitimerad psykolog minst en gång i veckan via säkra meddelanden på behandlingens plattform. Behandlingen syftar till att lära ut tekniker och strategier som kan användas för att bättre kunna hantera sitt drickande. Bland annat ligger fokus på att bli mer medveten om konsekvenserna av att dricka, öka förmågan att känna igen och hantera risksituationer, och att hitta alternativ till alkoholen.

Rekrytering kommer att ske både inom beroendevården och primärvården. Deltagarna anmäler sitt intresse för att delta i studien via behandlingens hemsida. Ett samarbete är i uppstartsfas mellan forskargruppen och Nordhemskliniken, Beroendekliniken samt från Kungälvs sjukhus och NU-sjukvården. Primära utfallsmått är alkoholkonsumtion enligt TLFB och alkoholvanor och alkoholrelaterade problem enligt AUDIT.

Mätningarna kommer att ske vid initial screening, vid diagnosscreening, veckomätningar, vid avslut, samt 3 resp. 24 månader efter avslutad behandling.

Den övergripande målsättningen är att studera nya behandlingsmetoder, genom att studera internetadministrerad behandlingsmetod för personer med alkoholberoende.

Bakgrund

Behandling som bör erbjudas enligt nationella riktlinjer är MET, KBT, CRA, tolvstegbehandling och farmakologisk behandling (bl a disulfiram). Av dessa är det främst tolvstegsbehandling och disulfiram som finns tillgängliga inom vården. I riktlinjerna understryks vikten av mer forskning vad gäller internetbehandling då studier indikerar att denna insats är effektiv vid beroende (1). De internetinterventioner för riskabel alkoholkonsumtion som finns idag kan delas upp i ”Screening” (kort intervention; formulär med direkt personlig återkoppling) och ”Självhjälp” utan behandlarstöd baserat på KBT. De få behandlingsstudier som finns har visat positiva resultat (8, 9), men forskningen är i sin linda (9, 10, 11). Studierna är oftast begränsade till studentpopulationer (2, 12), dvs har inte studerats i beroendepopulationer (13).

Det är endast ca 20 % av de med skadligt bruk eller beroende som söker vård (3). Vanliga orsaker är rädsla för stigmatisering, skam, en vilja själv att lösa problemet och ovilja att sluta dricka helt (4, 5, 6, 7). Det tycks finnas en stor grupp människor med behov av att förändra sin alkoholkonsumtion, men som inte kommer i kontakt med vården. Erfarenheter visar att internetinterventioner når de som har alkoholproblem (14, 15) och de som sällan kommer i kontakt med beroendevården (12).

En samarbetsforskargrupp vid KI har genomfört en pilotstudie där de har erbjudit en självhjälpsintervention via internet, eChange, både med och utan tillägg av behandlarstöd. Preliminära resultat visar att gruppen som fick stöd av en behandlare både använde interventionen i större utsträckning och hade minskat sin alkoholkonsumtion mer efter 10 veckor än de utan behandlarstöd. Då eChange riktar sig till personer med riskbruk är ett nästa viktigt steg att studera hur interventionen fungerar i kliniska sammanhang. För detta ändamål har vi tagit fram den utvidgade modellen ePlus. ePlus riktar sig mot tyngre beroende, och passar därför bra för den specialiserade vården.

Syfte

Syftet med avhandlingsprojektet är att studera internetadministrerade interventioner för alkoholproblem; ePlus för personer med tyngre alkoholproblem. Mer specifikt syftar projektet till att studera om internetadministrerad behandling med minimalt behandlarstöd för personer med alkoholproblem kan vara ett effektivt sätt att minska alkoholkonsumtion för personer med alkoholproblem.

Frågeställning / Hypotes

Förstudie/pilot: Hur upplever de patienter som har sökt sedvanlig behandling på Nordhemskliniken att erhålla internetadministrerad KBT-behandling med minimalt behandlarstöd?

Studie 1: Ger deltagande i internetadministrerad KBT-behandling med minimalt behandlarstöd för personer med tyngre alkoholproblem färre antal konsumerade standardglas med alkohol per dag under en vecka jämfört med dels sedvanlig behandling och dels en obehandlad kontrollgrupp?
Studie 2: Kvarstår effekterna av deltagande i internetadministrerad KBT-behandling med minimalt behandlarstöd för personer med tyngre alkoholproblematik 24 månader efter inklusion?

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning

ePlus är en internetadministrerad KBT-behandling för personer med alkoholproblem. Deltagarna kommer att få tillgång till en 12 veckor lång behandling, bestående av tillgång till ett textbaserat behandlingsprogram och regelbunden kontakt med en legitimerad psykolog minst en gång i veckan via säkra meddelanden på behandlingens plattform. Behandlingen syftar till att lära ut tekniker och strategier som kan användas för att bättre kunna hantera sitt drickande. Bland annat ligger fokus på att bli mer medveten om konsekvenserna av att dricka, öka förmågan att känna igen och hantera risksituationer, och att hitta alternativ till alkoholen. Inklusionskriterier är a) ≥ 18 år b) tillgång till internet c) alkoholproblem definierat som 16 p eller mer för män och 14 p eller mer för kvinnor på AUDIT samt d) alkoholbruksyndrom enligt DSM-5.

Exklusionskriterier är a) otillräckliga kunskaper i svenska b) läs- och/eller skrivsvårigheter i den mån det försvårar behandling c) har annan pågående psykologisk behandling med ett innehåll som liknar det i den aktuella studien d) suicidrisk definierat som mer än 4 poäng på MADRS-S fråga 9 om livslust eller utifrån den strukturerade telefonbedömningen e) svår depression definierad som MADRS-S över 30 poäng f) har somatiska eller psykiatriska sjukdomar som är direkt kontraindicerande för behandlingen eller allvarligt försvårar genomförandet av den (t ex psykossjukdomar och bipolär sjukdom i aktivt skov, PTSD) samt g) har under de senaste 3 veckorna påbörjat medicinering för alkoholproblem eller annan psykiatrisk problematik. Samtliga deltagare följs upp 24 månader efter avslutad behandling.

Randomisering till de tre studiegrupperna kommer att göras med hjälp av internettjänsten Random.org som använder sig av atmosfäriskt brus för att skapa slumpmässiga fördelningar. Randomiseringen kommer att utföras av en från studien oberoende anställd på ePsykiatrienheten, där huvudsökande arbetar. Vid randomiseringen fördelas deltagarna till de tre grupperna. Deltagare som randomiseras till obehandlad kontrollgrupp kommer att erbjudas ePlus efter det att behandlingsgrupperna avslutat sin behandling (12 veckor).

Vår powerberäkning visar att vi kommer att behöva 72 deltagare till ePlus, 72 deltagare till sedvanlig behandling och 25 deltagare till obehandlad kontrollgrupp för att kunna hitta en skillnad i effektstorlek på 0.5 mellan de två aktiva behandlingarna. Sammanlagt kommer således minst 169 personer att rekryteras. I den statistiska bearbetningen kommer vi att använda lämpliga statistiska analysmetoder.

I pilotstudien kommer vi rekrytera minst 20 deltagare från Nordhemskliniken, där alla erhåller ePlus.

Metod: Datainsamling

Rekrytering kommer att ske både inom beroendevården och primärvården. Deltagarna gör egna intresseanmälningar för att delta i studien via behandlingens plattform. Deltagarna kommer i kontakt med studien genom att de har fått information antingen av behandlare i beroendevården eller primärvården som forskargruppen samarbetar med eller genom annonser/informationsblad som kommer att tillhandahållas på mottagningar. Deltagarna anmäler sitt intresse för att delta i studien via behandlingens hemsida. Ett samarbete är i uppstartsfas mellan forskargruppen och Nordhemskliniken, Beroendekliniken samt med Kungälvs sjukhus och Närhälsan Eriksbergs VC, NU-sjukvården.

Primära utfallsmått är alkoholkonsumtion enligt TLFB och alkoholvanor och alkoholrelaterade problem enligt AUDIT. Sekundära mått är övriga frågor om depression, livskvalitet, self efficacy, sug efter alkohol samt motivation att förändra alkoholvanor. Mätningarna kommer att ske vid initial screening, vid diagnosscreening, veckomätningar, vid avslut, samt 3, 12 respektive 24 månader efter avslutad behandling.

Bedömningsformulären beräknas ta ca 30 minuter att svara på. De potentiella deltagarna ombeds därefter att lämna namn och telefonnummer samt informeras om att de kommer att ringas upp av forskargruppen för en intervju om de utifrån svar på självskattningarna bedöms vara aktuella för studien. Deltagare som exkluderas i detta skede kommer att ringas upp för att informeras om att de inte tillhör målgruppen och kommer att erhålla sedvanlig vård från den vårdinrättning som de rekryterats från om detta är indikerat utifrån deltagarens mående och hälsa.

En leg psykolog avtalar tid för en diagnostisk telefonintervju med de som utifrån screening bedöms vara aktuella för studien. Syftet med telefonintervjun är att ytterligare kartlägga studiedeltagarens alkoholproblem och psykiska mående med hjälp av en strukturerad intervju. Här ges även möjlighet till den potentielle studiedeltagaren att ställa frågor om behandlingen och studien. Telefonintervjun innehåller följande moment:
• Mini-International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I) (exklusive frågor om alkohol och droger).
• Diagnosticering av alkoholbruksyndrom enligt Structured Clinical Interview for Mental Disorders (SCID), anpassad efter kriterier i DSM-5.
• Strukturerad bedömning av suicidrisk om deltagaren skattat högre än 4 på fråga 9 om livslust i MADRS-S vid screening.
• Frågor om livstidsproblematik med alkohol samt tidigare eller pågående behandlingar för alkoholproblem.
• Frågor om aktuell medicinering.

Telefonintervjun beräknas ta ca 30-40 minuter att genomföra. Om studiedeltagaren inkluderas får han/hon också göra en förmätning genom att återigen svara på två utfallsmått (TLFB och MADRS-S) via studiens digitala plattform. När förmätningen genomförts sker randomisering till en av tre grupper. Exklusion i samband med intervjun kan ske på grund av följande exklusionskriterier: ej alkoholbruksyndrom / har somatiska eller psykiatriska sjukdomar som är direkt kontraindicerade för behandlingen eller allvarligt försvårar genomförandet av den / hög suicidrisk enligt bedömning. De som exkluderas i detta skede kommer att hänvisas till den vårdinrättning som de rekryterats från eller annan lämplig vård om detta är indikerat utifrån deltagarens mående och hälsa.

Vid datainsamling 24 månader efter avslutad behandling kommer deltagarna att kontaktas av forskningspersonal. Datainsamling sker genom den säkra behandlingsplattformen, brevledes eller telefonintervju.

Om våra resurser tillåter kommer vi att genomföra diagnostiska intervjuer vid 24-månadersuppföljningen. Eftersom diagnostisk långtidsuppföljning är sällsynt på detta område, är denna möjlighet värdefull ur vetenskaplig synpunkt.

Metod: Databearbetning

Utfallsanalys kommer att beräknas med hjälp av ANOVA för upprepade mätningar enligt principen ITT, det vill säga att deltagarnas data kommer att analyseras oavsett om de genomför hela behandlingen eller ej. I de fall deltagare ej fyller i eftermätning, så kommer last observation carried forward att tillämpas, det vill säga att senast mätta värden kommer att flyttas fram, i syfte att minimera risken för att endast räkna på de aktiva deltagarna och därmed skapa falskt positiva resultat. En sekundär analys genomförs också där en "completer" definieras som en deltagare som genomfört minst 9 av 12 moduler.

Pilotstudien kommer att analyseras kvalitativt.

Förväntat resultat / Betydelse

Det finns i dag brist av fungerande behandlingsmodeller inom hälso- och sjukvården för personer med beroendediagnos, särskilt vad gäller internetadministrerad behandling. Vi vet att internetadministrerad behandling är verksam för andra tillstånd, men för alkohol behöver vi studera mer. Min forskning kommer att bidra med att utröna om sådan behandling är verksam för denna patientgrupp, och även om innehållet i behandlingen behöver anpassas ytterligare för denna målgrupp. På så vis bidrar mitt avhandlingsarbete till både teorier och terapier som rör KBT. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård från 2014 efterfrågar dessutom internetadministrerad behandling av alkohol. Att bredda behandlingsutbudet för personer med alkoholproblem genom att erbjuda internetadministrerad behandling skulle komplettera den befintliga vården. Tillgängliggörandet av internetadministrerad behandling kan således skapa förutsättningar för att hjälpa fler i samhället med alkoholproblem och kanske även få en del att söka hjälp tidigare innan en reell beroendeproblematik utvecklats.

Referenser

1. Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014. Hämtat från www.socialstyrelsen.se

2. Rooke, S., Thorsteinsson, E., Karpin, A., Copeland, J., & Allsop, D. (2010). Computer-delivered interventions for alcohol and tobacco use: A meta-analysis. Addiction. doi:10.1111/j.1360- 0443.2010.02975.x

3. Cunningham, J. A., & Breslin, F. C. (2004). Only one in three people with alcohol abuse or dependence ever seek treatment. Addictive Behaviors, 29(1), 221–223. doi:10.1016/S0306- 4603(03)00077-7

4. Cunningham, J. A., Sobell, L., & Sobell, M. (1993). Barriers to treatment: Why alcohol and drug abusers delay or never seek treatment. Addictive Behaviors, 18(3), 347–353

5. Fortney, J., Mukherjee, S., Curran, G., Fortney, S., Han, X., & Booth, B. M. (2004). Factors associated with perceived stigma for alcohol use and treatment among at-risk drinkers. The Journal of Behavioral Health Services & Research, 31(4), 418–29

6. Grant, B. F. (1997). Barriers to alcoholism treatment: reasons for not seeking treatment in a general population sample. Journal of Studies on Alcohol, 58(4), 365–71

7. Wallhed Finn, S., Bakshi, A.-S., & Andréasson, S. (2014). Alcohol Consumption, Dependence, and Treatment Barriers: Perceptions Among Nontreatment Seekers with Alcohol Dependence. Substance Use & Misuse, 49, 762–769. doi:10.3109/10826084.2014.891616

8. Blankers, M., Koeter, M. W. J., & Schippers, G. M. (2011). Internet therapy versus internet self- help versus no treatment for problematic alcohol use: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 79, 330–341. doi:10.1037/a0023498

9. Postel, M. G., de Haan, H. A., ter Huurne, E. D., van der Palen, J., Becker, E. S., & de Jong, C. A. J. (2011). Attrition in web-based treatment for problem drinkers. Journal of Medical Internet Research, 13. doi:10.2196/jmir.1811

10. Cunningham, J. a., & Van Mierlo, T. (2009). Methodological issues in the evaluation of Internet- based interventions for problem drinking. Drug and Alcohol Review, 28(January 2008), 12–17. doi:10.1111/j.1465-3362.2008.00001.x

11. Murray, E., Khadjesari, Z., White, I. R., Kalaitzaki, E., Godfrey, C., McCambridge, J., ... Wallace, P. (2009). Methodological challenges in online trials. Journal of Medical Internet Research, 11(2). doi:10.2196/jmir.1052

12. White, A., Kavanagh, D., Stallman, H., Klein, B., Kay-Lambkin, F., Proudfoot, J., ... Young, R. (2010). Online alcohol interventions: A systematic review. Journal of Medical Internet Research. doi:10.2196/jmir.1479

13. Khadjesari, Z., Murray, E., Hewitt, C., Hartley, S., & Godfrey, C. (2011). Can stand-alone computer-based interventions reduce alcohol consumption? A systematic review. Addiction. doi:10.1111/j.1360-0443.2010.03214.x

14. Sjölund, T. (2007). Effektutvärdering av Alkoholprofilen – ett internetbaserat bedömningsinstrument med personlig återkoppling. Stockholm.

15. Vernon, M. L. (2010). A review of computer-based alcohol problem services designedfor the general public. Journal of Substance Abuse Treatment, 38(3), 203–211. doi:10.1016/j.jsat.2009.11.001

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
checked Pilotstudier (Pilot Projects)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Alcohol-Related Disorders
Disorders related to or resulting from abuse or mis-use of alcohol.
Behavior Therapy
The application of modern theories of learning and conditioning in the treatment of behavior disorders.
Internet
A loose confederation of computer communication networks around the world. The networks that make up the Internet are connected through several backbone networks. The Internet grew out of the US Government ARPAnet project and was designed to facilitate information exchange.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
checked Specialistutbildning psykolog


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 2 - Beroendevård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Kungälvs sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Eriksberg vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Samhällsvetenskapliga fakulteten - Psykologiska institutionen [1954 - ]

Coworker

Kristina Berglund
Lektor, Psykologiska institutionen
Ulf Berggren
Docent, överläkare, Kungälvs sjukhus
Mikael Trüschel
Läkare, Närhälsan Eriksberg vårdcentral (Göteborg)
Anna Trüschel
Leg Psykolog, Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus
Mikael Mide
Leg. Psykolog, Beroendevård
Josefin Kadesjö Banck
Psykolog, Beroendevård

Tutor

Claudia Fahlke
Professor, leg psykolog, Beroendevård, Psykologiska institutionen

Finansiering

Grants

Västra Götalandsregionen (VGFOUREG-662371)
192 000 SEK (applied sum: 493 000 SEK)
Niels Eék

2016, Att testa och utvärdera internetadministrerade alkoholbehandlingsprogrammet ePlus i klinisk setting

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.eplusstudie.se

Internetadministrerad behandling av alkoholberoende, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/225661