Tal- och språkförmåga hos internationellt adopterade barn med unilateral läpp-käk-gomspalt
Project number : 228161
Created by: AnnaKarin Larsson, 2017-06-12
Last revised by: AnnaKarin Larsson, 2019-04-03
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Speech and language in internationally adopted children born with unilateral cleft lip and palate

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Det övergripande syftet med doktorandprojektet är att  studera internationellt adopterade barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKG) avseende deras tal- och språkutveckling på svenska. Barnens talproduktion (framförallt artikulationsförmåga och gomfunktion) och språkförmåga (framförallt språkförståelse, grammatisk förmåga och ordförråd) kommer att studeras och jämföras med barn födda i Sverige med och utan LKG samt med adopterade barn utan LKG.

Vi planerar att studera hur utvecklingen av talproduktionen i ett longitudinellt perspektiv ser ut hos de adopterade barnen med LKG jämfört med svenskfödda barn med samma typ av LKG samt om några samband finns mellan tal- och språkförmåga och tid för språkbyte respektive operationsålder hos de adopterade barnen.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Under de senaste 10 åren har en stor grupp internationellt adopterade barn födda med läpp-käk-gomspalt (LKG) kommit till Sverige. Majoriteten av barnen adopterades från Kina, strax innan 2 års ålder och sjuttiosju procent av dessa barn hade en oopererad gom vid ankomsten. Det innebär att en stor del av de adopterade barnen fortfarande har en oopererad gom vid den tidpunkt när majoriteten av de svenskfödda barnen redan hade en sluten gom. Barn som föds i Sverige och övriga länder med god tillgång till hälso- och sjukvård får tidigt tillgång till behandling inom multidisciplinära LKG-team. Operation av gommen kan genomföras vid olika tidpunkter och med olika kirurgiska metoder men vanligtvis är hela gommen sluten runt två års ålder. Förutom en stor livsomställning ska också de adopterade barnen byta språk och genomgå kirurgi när de kommer till sin nya familj. Utvecklingen av deras förstaspråk får oftast ett abrupt slut då den nya familjen och dess omgivning inte kan barnets förstaspråk. Förlusten av barnets förstaspråk är därför oftast snabb och barnet ska istället tillägna sig ett nytt ”förstaspråk”.
Det finns en risk att barn födda med LKG som opereras sent får påtagliga talproblem, både med artikulation och gomfunktion, och att internationellt adopterade barn löper större risk att få kirurgiska komplikationer och otillräcklig gomfunktion och därför har ett större behov av talförbättrande kirurgi. Internationellt adopterade barn opereras ofta senare än svenskfödda barn. Hypotesen är därför att de internationellt adopterade barnen födda med LKG har större talavvikelser än barn födda med LKG i Sverige. En högre förekomst av kirurgiska komplikationer skulle också kunna påverka talet negativt. Det finns också studier som tyder på att barn med LKG har högre förekomst av språkliga avvikelser än barn utan spalt. Även om internationellt adopterade barn utan spalt ofta hämtar in den språkliga förmågan inom ett par år är det möjligt att internationellt adopterade barn med LKG är extra sårbara i sin språkutveckling då de förutom språkbytet också ofta haft en sen talutveckling på grund av sin spalt. Vår hypotes är därför att de internationellt adopterade barnen också har större språkliga svårigheter än de svenskfödda barnen. Dessa tal- och språksvårigheter kan leda till en avsevärd funktionsnedsättning av kommunikativ förmåga.

Syfte

Det övergripande målet med doktorandprojektet är att studera tal- och språkutvecklingen hos internationellt adopterade barn med unilateral läpp-,käk- och gomspalt (ULKG).
Barnens talproduktion (framförallt artikulationsförmåga och gomfunktion) och språkförmåga (framförallt språkförståelse, grammatisk förmåga och ordförråd) kommer att studeras och jämföras med barn födda i Sverige med ULKG samt med adopterade barn utan ULKG. Vi vill beskriva hur utvecklingen av talproduktionen i ett longitudinellt perspektiv ser ut hos de adopterade barnen med ULKG.

Frågeställningar
-Finns det skillnader i talproduktion (dvs artikulationsförmågan och gomfunktion) mellan adopterade barn och barn
födda i Sverige med unilateral läpp-käk-gomspalt (ULKG) vid 3 års ålder?  (delstudie I)

-Finns det skillnader i talproduktion (dvs artikulationsförmågan och gomfunktion) mellan adopterade barn och barn
födda i Sverige med unilateral läpp-käk-gomspalt (ULKG) vid 5 års ålder ? (delstudie II)

-Hur utvecklas talet i ett longitudinellt perspektiv avseende artikulation och gomfunktion hos adopterade barn med
LKG? Kan talförmåga i 3 och 5 års ålder predicera barnens språkförmåga vid 7-8 års ålder? (delstudie III)

-Finns det skillnader i språkförmåga (dvs språkförståelse, grammatisk förmåga, ordförråd och berättarförmåga) samt kommunikativ förmåga mellan
adopterade barn med ULKG och adopterade barn utan LKG? (delstudie IV)

Metod

Alla deltagare är födda 2006-2010.De adopterade barnen med ULKG adopterades från Kina under åren 2007-2012. Deltagare har framförallt rekryterats via LKG-teamet vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. Deltagare har även rekryterats via LKG-teamet vid Skånes universitetssjukhus samt adoptionsorganisationer. Samtliga adopterade barn utan LKG (delstudie IV) har rekryterats via adoptionsorganisationer. 

Vid tre och fem års ålder (delstudie I och II) kommer standardiserade audioinspelningar av taltestet SVANTE (Svenskt Artikulations- och Nasalitetstest) som gjorts av barnen vid rutinkontroller hos LKG-teamet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset att användas. Bedömning avseende artikulation, gomfunktion görs utifrån inspelningarna. Bedömningarna kompletteras med audiogram (hörselbedömning) och journaluppgifter. Vid sju års ålder tillfrågas barn och föräldrar om de vill delta i en prospektiv studie (delstudie III och IV) av tal och språk. För att delta i denna del av studien ska barnen ha vistats i Sverige minst två år. Ett större testbatteri kommer då att genomföras för att förutom att undersöka artikulation och gomfunktion också studera  språkliga aspekter som; språkförståelse, grammatisk förmåga, ordförråd, berättarförmåga, fonologisk/ljudmässig förmåga och vardaglig kommunikationsförmåga. Barnens ickespråkliga kognitiva förmåga kommer även att bedömas.

Resultat

Resultat från delstudie I visar att de adopterade barnen skiljer sig signifikant från svenskfödda barn vid 3 års ålder, bl a när det gäller antal korrekta konsonanter. När det gäller symptom på otillräcklig gomfunktion förekom det även i signifikant högre grad hos de adopterade barnen. Resultaten publicerades januari 2017 i International Journal of Language and Communication Disorders. 

Preliminära resultat från delstudie 2 visar att femåriga adopterade barn med ULKG fortfarande skiljer sig signifikant åt från icke-adopterade barn med samma typ av spalt när det gäller artikulationsförmåga och gomfunktion. Manus för delstudie 2 är submittade till vetenskaplig tidskrift. 

Betydelse

Det finns i nuläget få vetenskapligt publicerade studier där tal- och språkutvecklingen hos internationellt adopterade barn med LKG undersökts. Det finns också mycket begränsade kunskaper om likheter och skillnader i artikulation och språkljudssystem, gomfunktion och språklig förmåga hos internationellt adopterade barn i jämförelse med svenskfödda barn och/eller adopterade barn utan LKG. De resultat som framkommer i denna studie kommer förhoppningsvis att tjäna som underlag när man utreder och planerar behandlingsinsatser för adopterade barn med LKG samt ge underlag för den information om behandlingsresultat som blivande adoptivföräldrar till internationellt adopterade barn med LKG efterfrågar.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)
checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Cleft Palate
Congenital fissure of the soft and/or hard palate, due to faulty fusion.
Speech Disorders
Acquired or developmental conditions marked by an impaired ability to comprehend or generate spoken forms of language.
Child Language
The language and sounds expressed by a child at a particular maturational stage in development.
Language Development
The gradual expansion in complexity and meaning of symbols and sounds as perceived and interpreted by the individual through a maturational and learning process. Stages in development include babbling, cooing, word imitation with cognition, and use of short sentences.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Hälso- och specialistvård för barn och unga - Central Barnhälsovård i Västra Götaland - Central Barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för hälsa och rehabilitering workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Öron-, näs- och halssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Plastikkirurgi workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Region Skåne - Specialiserad vård - Universitetssjukhuset MAS

Coworker

Hans Mark
ÖL, Docent, Su/Sahlgrenska Plastikkirurgiska kliniken
Radi Jönsson
Överläkare, Öron-, näs- och halssjukvård
Kristina Klintö
Logoped, Alla områden, Annan

Tutor

Christina Persson
Logoped, Sektionen för hälsa och rehabilitering, Öron-, näs- och halssjukvård
Carmela Miniscalco
Leg logoped, Sektionen för klinisk neurovetenskap

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt


Tal- och språkförmåga hos internationellt adopterade barn med unilateral läpp-käk-gomspalt, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/228161