Erfarenheter och upplevelser av ett multimodalt rehabiliteringsprogram bland individer med whiplash relaterade besvär - en kvalitativ studie
Project number : 228341
Created by: Lina Bunketorp Käll, 2017-06-13
Last revised by: Lina Bunketorp Käll, 2019-01-31
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Experiences of a multimodal rehabilitation program among individuals with whiplash related disorders - a qualitative study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Whiplash Associated Disorders (WAD) innebär många gånger ett stort lidande för individen och är ett stort samhällsekonomiskt problem. Individer med långvarig WAD har ofta en samsjuklighet i depression, oro och andra somatiska tillstånd. Multimodal rehabilitering (MMR) har visats ha evidens för omhändertagande av långvarigt smärttillstånd inkluderat WAD, men forskning om ämnet har mestadels utförts inom slutenvården och med kvantitativ ansats. MMR erbjuds även som behandlingsform inom primärvården i de flesta av Sveriges landsting, med bättre tillgänglighet jämfört med slutenvården. Förutom att utvärdera effekten av MMR objektivt genom olika bedömningsinstrument är det viktigt att genom kvalitativ forskning belysa de enskilda individernas upplevelse av deltagandet, samt vad det inneburit för deras livssituation.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser individerna har erhållit efter att ha deltagit i ett primärvårdsbaserat MMR program. Ett strategiskt urval av ca 20 personer med WAD rekryteras och semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide kommer att genomföras. För att möta syftet med den aktuella studien används kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Studien förväntas ge en ökad förståelse för individers egna upplevelser och värderingar av MMR och kan på så sätt bidra till ett underlag för förnyelse och utveckling av rehabiliteringens innehåll och tidsförlopp kring individens besvärsbild. Kvalitativa intervjuer ger en annan och djupare kunskap om betydelsen av MMR i ett större och djupare perspektiv än vad traditionella mätmetoder ger möjlighet till, samt ökar kunskapen om specifika delar av MMR som bidrar till enskilda individers förändringsprocesser och förhållningssätt till lidande för kunna att gå vidare i livet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Whiplash Associated Disorders (WAD) är ett samlingsbegrepp av besvär som kan utvecklas efter en skada på halsryggens kotpelare och mjukdelar i samband med framför allt bilolyckor. Förutom långvarig värk och stelhet i nacke, skuldror och bröstrygg förekommer huvudvärk, sömnstörning, minnes- och koncentrationsstörning samt neurologiska symtom [1]. Individer med långvarig smärta har dessutom ofta en samsjuklighet i depression, oro och andra somatiska tillstånd [2]. Forskning har påvisat att individer rapporterat nackbesvär så sent som 17 år efter skadan [3]. Långvariga smärttillstånd som t.ex. WAD föranleder många gånger omfattande medicinska och försäkringsmedicinska utredningar samt insatser av olika vårdgivare, vilket föranleder en kostsam rehabilitering [4,5,6].

Komplexiteten kring WAD är mångfacetterad, och multimodal rehabilitering (MMR) har visats ha evidens för omhändertagande av individer med långvarigt smärttillstånd [6], inkluderat WAD [9]. Sedan 2015 ingår ”sena besvär efter whiplash trauma” som en huvuddiagnos och indikation för multimodal rehabilitering enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om rehabiliteringsgarantin [10]. I en tidigare kvalitativ studie inom svensk slutenvård angav individer med WAD att de upplevde det kaotiskt att leva med sina långvariga besvär. Dock fick de med MMR verktyg att hantera sin smärta och återgå till arbete [11]. MMR erbjuds som behandlingsform inom primärvården i de flesta av Sveriges landsting. Tillgängligheten till denna är oftast god jämfört med slutenvården, och individer som deltar har långvarig smärtproblematik av varierande genes och lokalisation.

Det skulle vara av intresse att undersöka hur individer med WAD upplever deltagande i ett primärvårdsbaserat MMR program. Förutom att utvärdera effekten av MMR objektivt är det viktigt att genom kvalitativ forskning belysa de enskilda individernas upplevelse av deltagandet, samt vad det inneburit för deras livssituation.

Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser individerna har erhållit efter att ha deltagit i ett primärvårdsbaserat MMR program.

Teoretisk referensram

För att möta syftet med den aktuella studien används kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman [12]. Metoden har sitt ursprung i beteendevetenskap och media/kommunikation men blir allt vanligare inom hälsovetenskaperna [13]. Krippendorff [13] beskriver kvalitativ innehållsanalys som en empiriskt grundad metod som inbegriper en explorativ process i syfte att kunna dra slutsatser eller för att kunna göra förutsägningar. Metoden innebär systematisk läsning och analys av insamlad data för att förstå dess mening för människor – ett fenomen som inte går att observera. Dess syfte är att få nya insikter och öka förståelsen för ett fenomen genom att beskriva och också tolka det latenta innehållet [14]. Enligt Graneheim och Lundman innehåller en text alltid flera innebörder och forskarens tolkning av texten påverkar också resultatet [12].

METOD

Studispopulation

Ett strategiskt urval av ca 20 personer med WAD rekryteras via multimodala team inom Västra Götalandsregionen (VGR) för att genomföra intervjuer om individuella erfarenheter och upplevelser av att ha deltagit i ett primärvårdsbaserat MMR program. Inklusionskriterier: Förekomst av WAD, ≥ 18 år, deltagit i MMR inom primärvård samt svensktalande. Efter en muntlig förfrågan om att delta får de tillfrågade informanterna ett brev med information om studien. Tid och plats för intervjun bestäms via telefon. Innan intervjun startar får informanten möjlighet att ställa frågor samt fyller i ett formulär för skriftligt samtycke. Informanten får också information om att hen när som helst kan dra sig ur studien och utan att det har några konsekvenser för framtida behandling.

Datainsamling

Semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide kommer att genomföras. Informanterna uppmanas att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av att ha deltagit i multimodal rehabilitering inom primärvården. Den första öppna frågan (”Vad har multimodal rehabilitering betytt för dig?”) kan sedan följas upp av följdfrågor för att få rikare berättelser. Intervjuerna spelas in och transkriberas sedan ordagrant.

Databearbetning

Analysenheten omfattas av texten i de transkriberade intervjuerna. Varje intervju läses flera gånger, med tanke på syftet med studien, för att få en känsla av innehållet. Ett induktivt tillvägagångssätt antas i analysen. Texten analyseras systematiskt för meningsenheter, som därefter kondenseras och sedan kodas [12]. I dessa stadier håller sig analysen textnära till data [12, 14]. När hela materialet är kodat startar kategoriseringen. Underkategorier bildas genom att en grupp av koder med innehåll som delar innebörd identifieras. Underkategorierna sorteras sedan och abstraheras vidare i kategorier. Slutligen kan en eventuell underliggande mening, det så kallade latenta innehållet i kategorierna formuleras till ett tema. Programvaran NVivo 10 (QSR International Pty Ltd) används för att analysera intervjuer och citat och bearbeta data i underkategorier och kategorier. Författarna kodar samma 3-4 intervjuer separat och jämför sedan kodningar för att uppnå samstämmighet. Alla författarna läser utskrifter av intervjuer och jämförelser för samstämmighet i såväl koder och kategorier kontrolleras. Kategorier och eventuellt tema analyseras och diskuteras till konsensus uppnås. Exempel på meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier, kategorier ett eventuellt tema kommer också att redovisas i en tabell.

Förväntat resultat / Betydelse

Studien väntas ge en ökad förståelse för individers erfarenheter och upplevelser av att ha deltagit i ett primärvårdsbaserat MMR program och kan på så sätt bidra till ett underlag för förnyelse och utveckling av rehabiliteringens innehåll och tidsförlopp i förhållande till patienternas besvärsbild. Kvalitativa intervjuer ger en annan och djupare kunskap om betydelsen av MMR i ett större och djupare perspektiv än vad traditionella mätmetoder ger möjlighet till samt ökar kunskapen om specifika delar av MMR som bidragit till individens förändringsprocess.

Referenser

1. Seroussi R, Singh V, Fry A. Chronic whiplash pain. Physical medicine and rehabilitation clinics of North America. 2015;26(2):359-73.

2. Olaya- contreras P. Bio-psychosocial analyses of acute and chronic pain, especially in the spine - the effect of distress on pain intensity and disability. Göteborgs Universitet. Sahlgrensaka Akademin. 2011. ISBN: 978-91-628-8276-1.

3. Bunketorp L, Nordholm L, Carlsson J. A descriptive analysis of disorders in patients 17 years following motor vehicle accidents. Eur Spine J. 2002;11(3):227-34.

4.Styrke J, Stålnacke B.M, Bylund P.O, Sojka P, Björnstig U. Neck Injury after Whiplash Trauma in a Defined Population in Northern Sweden- Long-Term Sick Leave and Costs of Low Productivity. Epidemiology: Open access 2014 Vol.4No.4pp.170ref.38.

5. Carroll LJ1, Holm LW, Hogg-Johnson S, Côté P, Cassidy JD, Haldeman S, Nordin M, Hurwitz EL, Carragee EJ, van der Velde G, Peloso PM, Guzman J; Bone and Joint Decade 2000-2010. Task Force on Neck Pain and Its Associated Disorders. Course and prognostic factors for neck pain in whiplash-associated disorders (WAD): results of the Bone and Joint Decade 2000-2010 Task Force on Neck Painand Its Associated Disorders. Spine (Phila Pa 1976). 2008 Feb 15;33(4 Suppl):S83-92. doi: 10.1097/BRS.0b013e3181643eb8.

6. Lundberg D, Axelsson S, Boivie J, Eckerlund I, Gerdle B, Gullacksen A-C, et al. Metoder för behandling av långvarig smärta: en systematisk litteraturöversikt. 2006.

7. Rosenfeld M, Gunnarsson R, Borenstein P. Early intervention in whiplash-associated disorders: a comparison of two treatment protocols. Spine (Phila Pa 1976). 2000 Jul 15;25(14):1782-7.

8. Landén Ludvigsson M. Neck-specific exercise with or without a behavioural approach, or prescription of physical activity in chronic whiplash associated disorders. Linköping University Medical Dissertations No 1509, ORCID-id: 0000-0002-3259-3133.

9. Goldgrub R. Is multimodal care effective for the management of patients with soft tissue injuries of the shoulder? A systematic review of the literature: University of Ontario Institute of Technology; 2015.

10. Regeringskansliet. Socialdepartementet. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti 2015.

http://www.regeringen.se/contentassets/9e5b0ef9fc1a414eafb2ddd72bc3a13d/godkannande-av-en-overenskommelse-om-rehabiliteringsgaranti-for-2015-s2012749sf/hämtad 2014-11-16.

11. Rydstad M, Schult ML, Löfgren M. Whiplash patients' experience of a multimodal rehabilitation programme and its usefulness one year later. Disabil Rehabil.2010;32(22):1810-8. doi: 10.3109/09638281003734425.

12. Graneheim UH, Lundman B: Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004, 24(2):105-112.

13. Krippendorff K. Content analysis: an introduction to its methodology. 2. ed. Thousand Oaks, Calif:Sage;2004.

14. Sandelowski M: Whatever happened to qualitative description? Research in Nursing and Health 2000, 23(4):334-340.

15. Patton MQ: Qualitative research & evaluation methods, 3. edn. London: SAGE; 2002.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (C.A.R.E) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R11 - Multimodala rehabteamet nivå 2 (MMR2) och Grön Rehab workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Yvonne Severinsson
Leg fysioterapeut, Multimodala rehabteamet nivå 2 (MMR2) och Grön Rehab, Närhälsan Älvängen vårdcentral
Maria Larsson
Leg. sjukgymnast, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Sektionen för hälsa och rehabilitering

Erfarenheter och upplevelser av ett multimodalt rehabiliteringsprogram bland individer med whiplash relaterade besvär - en kvalitativ studie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/228341