Vårdsamordnare psykisk ohälsa – Vad har införandet av funktionen betytt för vårdcentralens inre arbete och dess personal?
Project number : 233601
Created by: Pia Augustsson, 2017-10-23
Last revised by: Pia Augustsson, 2019-03-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Care Manager - What has the implementation of this function meant for the Primary Health care center's internal work and its clinicians?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Forskning och den praktiska tillämpningen av forskningsresultat bör vara nära integrerade inom hälso- och sjukvården. Det är väl känt att införandet och effekten av nya arbetssätt eller insatser varierar utifrån exempelvis i vilken utsträckning tidigare forskningsresultat implementeras så som avsett. Vårdsamordnare psykisk ohälsa (Care manager) är i dagsläget infört på ett stort antal vårdcentraler i VG-regionen utifrån att merparten av dagens patienter som drabbas av depression behandlas inom primärvården, men trots tillgång av effektiva metoder har behandlingsinsatserna visat sig vara otillräckliga. Det finns ett behov i Svensk primärvård, som första linjens vård, att utvecklas så att samverkan med patienten stärks och att koordinering och samverkan både inom och mellan vårdnivåerna utvecklas för att kunna möta varje patients unika behov. Det saknas dock studier inom svensk primärvård om hur vårdsamordnarfunktionen påverkar vårdcentralens inre arbete.

Syftet med denna studie, som en del i projektet ”Care Manager – vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården”, är att erhålla kunskap om implementeringen av vårdsamordnarfunktionen inom primärvård utifrån ett personal- och verksamhetsperspektiv. Resultatet med av kvantitativa och kvalitativa analyser kommer beskrivas i en vetenskaplig tidning.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund:
Merparten av dagens patienter som drabbas av depression behandlas inom primärvården, men trots tillgång av effektiva metoder har behandlingsinsatserna visat sig vara otillräckliga. Svensk primärvård, som första linjens vård, behöver utvecklas så att samverkan med patienten stärks och att koordinering och samverkan både inom och mellan vårdnivåerna utvecklas för att kunna möta varje patients unika behov. Internationella studier visar att när patienter med depression har kontakt med vårdsamordnare psykisk ohälsa (care manager), som har en stödjande och samordnande funktion, ger det positiva effekter på tillfrisknandet.

Inom hälso- och sjukvården bör forskning och den praktiska tillämpningen av forskningsresultat vara nära integrerade. Det är dock väl känt att införandet av nya arbetssätt eller insatser varierar, exempelvis i vilken utsträckning tidigare forskningsresultat implementeras så som avsett. Det kan i sin tur få betydelse vilken effekt ett nytt arbetssätt eller en insats får i den kliniska vardagen. När Care-manager projektet startade 2014 i VG-regionen startades en vetenskaplig utvärdering av insatsens effekter. Denna utvärdering pågår och är ännu inte publicerad. Vårdsamordnare är i dagsläget infört på ett stort antal vårdcentraler i VG-regionen. Det saknas dock studier inom svensk primärvård om hur vårdsamordnarfunktionen påverkar vårdcentralens inre arbete. Föreliggande studie är därför en utvärdering av implementeringsprocessen. Studien är en del i projektet ”Care Manager – vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården”.

Syfte:
Studien syftar till att erhålla kunskap om implementeringen av vårdsamordnarfunktionen inom primärvård utifrån ett personal- och verksamhetsperspektiv.

Frågeställning:
• Vilka möjliggörande respektive hindrande faktorer har inverkat på implementeringen av vårdsamordnarfunktionen?
• Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat användandet av vårdsamordnarfunktionen?
• Vilken inställning har vårdcentralcheferna till metodutvecklingen av funktionen vårdsamordnare?
• I vilken utsträckning har vårdsamordnarfunktion påverkat arbetet med psykisk ohälsa på vårdcentralerna?

Förväntat resultat:
Studiens resultat förväntas att ge kunskap om hur implementering av vårdsamordnarfunktionen inom primärvården VGR har fungerat. En kunskap som framledes kan användas vid annan implementering i VGR och nationellt.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Ingen av ovanstående


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Nursing Staff
Personnel who provide nursing service to patients in an organized facility, institution, or agency.
Nursing Services
A general concept referring to the organization and administration of nursing activities.
Health Care Evaluation Mechanisms
Methods and techniques used in evaluating the quality of health care, its planning, and delivery.
Depressive Disorder
An affective disorder manifested by either a dysphoric mood or loss of interest or pleasure in usual activities. The mood disturbance is prominent and relatively persistent.
Mental Health
The state wherein the person is well adjusted.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V1 - Närhälsan Kungshamn vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Elisabeth Björk Brämberg
Distriktssköterska/Fil Dr, Närhälsan Eriksberg vårdcentral (Göteborg), Institutionen för miljömedicin, Närhälsan Eriksberg vårdcentral (Göteborg), Enheten för Allmänmedicin
Anna Holst
Vårdcentralschef, Specialist i allmänmedicin, Närhälsan Backa vårdcentral (Göteborg), Specialiserad vård

Tutor

Irene Svenningsson
Distriktssköterska, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal

Finansiering

Grants

FoU-rådet Fybodal (VGFOUFBD-709161)
40 000 SEK (applied sum: 97 367 SEK)
Pia Augustsson

2017, Projektledare: Samordning av projekt, databearbetning, analys och artikelskrivning motsvarande 20 % tjänst under 7 mån.\r\n\r\nMedsökande: Irene Svenningsson, Distriktsjuksköterska och handledare motsvarande 5 % tjänst under 7 mån

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Depression är en vanlig diagnos i primärvården och merparten behandlas inom primärvården. Trots tillgången av effektiva metoder har behandlingsinsatserna visat sig vara otillräckliga (1). Svensk primärvård, första linjens vård, behöver utvecklas så att den motsvarar visionen om tillgänglig, jämlik och evidensbaserad vård med hög kvalitet. Det krävs att samverkan med patienten stärks och att koordinering och samverkan både inom och mellan vårdnivåerna utvecklas för att kunna möta varje patients unika behov (2, 3).
SBU:s genomgång av psykiatriska metoder inom primärvården visar på ett internationellt vetenskapligt stöd för att funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa ger snabbare tillfrisknande för patienter med depression (4, 5). I VGR 2014 startades projektet Care Manager – vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården, ett större arbete med syfte att höja vårdkvalitén för personer med psykisk ohälsa genom implementering av vårdsamordnare psykisk ohälsa. En vetenskaplig utvärdering av ovannämnda införande pågår på 19 vårdcentraler. Funktionen vårdsamordnare bygger på samma princip som diabetessköterskefunktionen: hur vård med hög kvalitet kan utvecklas för patienter med kronisk sjukdom.

Inom hälso- och sjukvården bör det kliniska vårdarbetet och forskning vara nära integrerade med varandra, men vid tillämpning av nya metoder framkommer ett glapp dem emellan (4, 6), Detta glapp, tillsammans med verksamhetens olika förutsättningar gör att effekterna av nya metoder kan variera. Tidigare studier visar att framgångsfaktorer vid införande av nya metoder är en stödjande organisation med tydligt ledarskap och ekonomiska förutsättningar (7). Centralt är personalens kompetens, inställning och delaktighet (8) och behov av nya metoder som gynnar patienter och verksamhet (9).

Det saknas dock studier i svensk primärvård om hur införandet av vårdsamordnarfunktionen påverkar vårdcentralens omhändertagande av patienter som har psykisk ohälsa (4). Denna studie ingår i projektet Care Manager. Avsikten är att få kunskap om personalens erfarenheter och det inre arbetet när vårdsamordnarfunktionen implementeras. En kunskap som framledes kan användas vid annan implementering i VGR och nationellt.

Syfte

Studien syftar till att erhålla kunskap om implementeringen av vårdsamordnarfunktionen inom primärvård utifrån ett personal- och verksamhetsperspektiv.

Frågeställning / Hypotes: (vanlig rubrik vid projekt med kvantitativ ansats)

• Vilka faktorer har möjliggjort respektive hindrat implementeringen av vårdsamordnare?
• Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat användandet av vårdsamordnarfunktionen?
• Vilken inställning har vårdcentralcheferna till metodutvecklingen av funktionen vårdsamordnare?
• I vilken utsträckning har vårdsamordnarfunktion påverkat arbetet med psykisk ohälsa på vårdcentralerna?

Metod: (all metodbeskrivning utom statistiska metoder)

Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning:
Inom VG primärvård har ca 100 vårdcentraler, privata och offentliga infört funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa. Genom ett strategiskt urval har 40 vårdcentraler valts ut baserat på VG primärvårds områdesindelning, privata och offentliga, stad och landsort.

Enkäterna vänder sig till all personal på vårdcentralen; vårdcentralchef, arbetsterapeut, distriktssköterska, läkare, psykolog, rehabsamordnare/rehabkoordinator, sjukgymnast, sjuksköterska, socionom/kurator, undersköterska samt annan yrkeskategori. Personal som har vårdsamordnarfunktionen är exkluderad i studien. Har denna person någon av ovan nämnda yrkestitlar eller funktion, exkluderas denna.

Representativiteten i form av högt deltagande har förstärkts genom personlig kontakt via mail samt personlig kännedom. Information gällande studien till vårdcentralerna har skett genom nyhetsbrev samt erbjudande om information på plats, via telefon och mail.
Det finns även ett fungerande samarbete med projektledningen som utbildar och ger stöd till Vårdsamordnare psykisk ohälsa i VG - regionen. Detta sammantaget ger förutsättningar för ett högt deltagande.

Datainsamling:
Datainsamlingen har skett genom två webbaserade enkäter (bifogas som bilagor): en riktad till vårdcentralchefer och en riktad till personal, med undantag av vårdsamordnaren på vårdcentralen.

Enkäterna som använts i studien har utvecklats och tidigare använts i en nationell utvärdering av rehabiliteringsgarantin (10). Utvärderingen har genomförts i fem regioner/landsting: Västra Götalandsregionen, region Skåne, Jönköpings, Västernorrlands och Stockholms län, enkäterna har alltså testats inom samma kontext.

De webbaserade enkäterna har föregåtts av en mailkontakt med aktuella verksamhetschefer, där information lämnats om studien samtidigt efterfrågades personalens mailadresser. Dessa sedan skickades via mail till studiens ansvariga. De webbaserade enkäterna har skickats som länk i ett personligt mail till respektive medarbetare och vårdcentralchef. I mailet bifogades även ett informationsbrev gällande studien.

Data har samlats in med hjälp av en webbaserad enkät i programmet Esmaker (11). Programmet har möjliggjort att slutna publikationer med anonyma mottagare har skickats ut. Efter avslutad insamling sker sammanställningen av enkätsvaren inom programmet. Insamlingen har pågått sedan november 2016 och beräknas avslutas april 2017. Det har utgått påminnelsemail vid olika tillfällen över tid samt även kontakt med verksamhetschef inför varje flertalet av de kommande utskicken av påminnelser som är gjorda genom EsMaker.

Studien har föregåtts av en pilotstudie som vände sig till de 10 vårdcentraler som ingick i den vetenskapliga studien med ca 150 anställda och 7 verksamhetschefer.

Databearbetning:
Frågor som har öppna svarsalternativ analyseras i fyra steg med systematisk textkondensering enligt Malterud (12).
1.Genomläsning av textmaterialet för att få en helhetsbild och teman utifrån studiens syfte.
2.Urskilja meningsbärande enheter som systematiseras och kodas.
3.Kondensera och abstrahera kodgrupper, vilka sorteras i subgrupper och sammanställs med ett konstgjort citat.
4.Rekontextualisera, kunskapen sammanfattas i en beskrivning för varje enskild kodgrupp (12).

Metod statistik: (obligatorisk vid projekt med kvantitativ ansats)

För de slutna svarsalternativen används deskriptiv analys som presenteras i form av frekvenser, typvärden och medelvärden. Gruppskillnader avseende kön och ålder, yrkestitel, ledningsansvar (chef), offentligt eller privat driven vårdcentral analyseras med jämförande statistik, företrädesvis icke parametrisk metodik. Regressionsanalyser kommer också att användas.

Kort beskrivning av eventuella bilagor: (tabeller, figurer, enkäter, etc) som skickas in i pappersformat

Datainsamlingen har skett genom två webbaserade enkäter. I båda enkäterna efterfrågas kön, ålder, vårdcentralsnamn, offentlig eller privat arbetsgivare och yrkestitel. Efterföljande frågor är konstruerade med huvudfrågor som har underliggande frågor, se nedan.

I enkäten riktad till verksamhetschefen efterfrågas hens upplevelse av:
* Utvärdering av funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården:
Tydligt utformad, skriftliga krav; effekt av införandet på vårdcentralen; faktorer har fram till idag underlättat och faktorer har fram till idag försvårat
* Uppfattning om metodutveckling av vårdsamordnarfunktionen:
din inställning till metodutvecklingen, kollegors och medarbetares inställning, prioritet och organiserat arbetet

I enkäten riktad till vårdcentralspersonalen efterfrågas hens upplevelse av:
* Frågor om införandet av funktionen vårdsamordnare:
Deltagit, rutiner, riktlinjer, målsättning, uppfattning av evidens gällande tillgänglighet, uppdrag, samarbete, motivation, förändringar, kunskap om funktionen, påverkan, inställning och hinder
* Följande faktorer upplever jag underlättar mitt samarbete med vårdsamordnaren:
Information, överensstämmer med mål, nya arbetsmetoder, prioritering stöd
* Följande faktorer upplever jag försvårar mitt samarbete med vårdsamordnare:
Målen överensstämmer inte, konflikt med rutiner, låg kännedom, svår att använda, otydlighet, låg prioritet och otydlig ansvarsfördelning.

Referens

(1)Wittchen HU, Holsboer F, Jacobi F. Met and unmet needs in the management of depressive disorder in the community and primary care: the size and breadth of the problem. The Journal of clinical psychiatry. 2001;62 Suppl 26:23-8.

(2)Statens offentliga utredningar. Effektiv vård. Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso och sjukvården. 2015. Sou 2016:2

(3)Hunkeler EM, Meresman JF, Hargreaves WA, Fireman B, Berman WH, Kirsch AJ, Groebe J, et al. Efficacy of nurse telehealth care and peer support in augmenting treatment of depression in primary care. Arch fam med. 2000;(9)700-708.

(4)SBU. Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012. SBU-rapport nr 211. ISBN 978-91-85413–51-5.

(5)Coventry P, Lovell K, Dickens C, Bower P, Chew-Graham C, McElvenny D, et al. Integrated primary care for patients with mental and physical multimorbidity: cluster randomised controlled trial of collaborative care for patients with depression comorbid with diabetes or cardiovascular disease. Bmj. 2015;350: h638.

(6)Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen. 2011. Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

(7) Solberg LI, Crain AL, Jaeckels N, Ohnsorg KA, Margolis KL, Beck A, et al. The DIAMOND initiative: implementing collaborative care for depression in 75 primary care clinics. IS.2013: 8, (135).

(8) Carlfjord S, Lindberg M, Bendtsen P, Nilsen P, Andersson A. Key factors influencing adoption of an innovation in primary health care: a qualitative study based on implementation theory. BMC Family Practice 2010; 11:(60).

(9) Killop Crisp J, Walsh K. Practice guidelines need to adress the ”how” and the ”what” of implementation. Primary Health Care Research & Development. 2012; 13(01):48-59.

(10) Björk Brämberg E, Jensen IB, Hagberg J, Bonnevier H, Kwak L. Kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport. Stockholm: Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, 2015.

(11) Entergate. Esmaker [Internet]. Halmstad: 2016-10-10 http://entergate.se/

(12) Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2009


Vårdsamordnare psykisk ohälsa – Vad har införandet av funktionen betytt för vårdcentralens inre arbete och dess personal?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/233601