Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet
Project number : 242761
Created by: Helen Elden, 2018-01-29
Last revised by: Helen Elden, 2018-08-28 Verified: 2019-06-04
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bäckensmärta (BS) drabbar ca 30% av gravida kvinnor och påverkar ofta sömnkvalitet, arbetsförmåga och dagliga aktiviteter och därmed livskvaliteten. Ca 10% har kvarstående BS upp till 11 år efter graviditeten, vilket leder till svårigheter att fungera i vardagen med konsekvenser för familj och ekonomi.  Den behandling som erbjuds idag har begränsad effekt på BS, varför det föreligger behov av nya behandlingsalternativ. En madrass och kudde har utvecklats för att patienter med snarkning och sömnapné skall undvika att sova på rygg och få en bekväm sovställning i sidoläge. Madrassen och kudden består av viskoelastiskt material vilket formar sig efter kroppen. Kudden är separerad från madrassen vilket ger upphov till unik möjlighet för avlastning av axeln och armen när kvinnan ligger på sidan.

I en randomiserad kontrollerad cross-over studie avser vi att undersöka om madrassen och kudden (MK) som tillägg till standardbehandling (S) kan lindra symtom, främst nattlig smärta och därmed minska sjukskrivning relaterad till BS hos gravida kvinnor. Gravida som söker för BS på sin barnmorskemottagning tillfrågas om medverkan i studien. De fyller i bakgrundsinformation och 5-7 dagars basregistrering med smärtintensitet morgon, kväll och natt (Visuell analog skala, VAS), obehag av BS (VAS) samt eventuell sjukskrivning. Vidare registreras funktion (SWE-PGQ), skattad hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, VAS), tankar om smärta (PCS), sömnighet dagtid (ESS) samt subjektiv sovtid.

Efter att diagnosen bekräftats av undersökning, sker randomisering i förhållandet 1/1.  Stratifiering kommer att utföras så att andel sjukskrivna för BS fördelar sig jämnt i grupp 1 och 2.

Alla kvinnor i studien kommer att erhålla, den i Sverige rådande, standardbehandlingen vid BS. Behandlingen innebär information om tillståndet, råd och information om bäckenregim, hållningskorrigering och ett hemträningsprogram med syfte att stärka muskulaturen runt bäckenet. Kryckor kommer att ges vid behov. Kvinnorna får dessutom söka annan behandling för BS men informeras om att helst undvika detta. Eventuell annan behandling kommer att registreras.

Grupp 2 får dessutom låna en speciellt utformad madrass och kudde i 4 veckor då utvärdering av effekter görs. Efter dessa 4 veckor får kvinnor som upplever god effekt av madrassen och kudden bestämma om de vill låna dem graviditeten ut. I annat fall återlämnas madrassen.

Kvinnorna i grupp 1 får hem madrassen och kudden efter att effekter av enbart standardbehandling utvärderts 4 veckor efter randomiseringen.  Efter ytterligare 4 veckor utvärderas effekten av att sova med kudde och madrass och kvinnor som upplever god effekt av dem får bestämma om de vill låna dem graviditeten ut. I annat fall återlämnas madrassen.

På en subgrupp av patienter, tio kvinnor i grupp 1 (startar studien med enbart standardbehandling) och tio kvinnor i grupp 2  (startar studien med madrass och kudde)  utförs sömnregistrering före och vid avslut av behandlingen (studievecka 4). Polysomnografi utförs också på tio kvinnor i grupp 1 innan de får madrass  (studievecka 5) och kudde och efter 4 veckor (studievecka 8). (På patienterna i grupp 1 som genomgår polysomnografi vecka 1 och 4 utförs polysomnografi vecka 8 efter att de sovit på madrassen och kudden i 4 veckor.)

Projektet skall drivas som en multicenterstudie där ett sjukhus: SU, tre primärvårdsområden: Göteborg, Södra Älvsborg samt Södra Bohuslän deltar. Datainsamlingen beräknas vara avslutad senast mars 2019.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Cirka 30 % av alla gravida kvinnor drabbas av BS varigenom förmågan stå, gå, stå, sitta och ligga påverkas liksom möjligheten att fungera i vardagen som mamma, partner, socialt och i arbetslivet (1-3). BS är lokaliserad i nedre delen av ryggen/bäckenet, med eller utan smärta i blygdbenet. De flesta kvinnor blir helt bra (4) men vi har nyligen visat att 10% av kvinnor som deltagit i en av tre behandlingsstudier under graviditeten (5-7) har kvarstående BS upp till 11 år efteråt, vilket orsakar stort lidande och minskad arbetsförmåga (8).

En tredjedel av kvinnorna upplever svår smärta.  Många gravida kvinnor med BS på natten har svårt att finna en smärtfri sovställning vilket medför frekventa uppvaknande och trötthet dagtid (7). Den försämrade sömnkvaliteten leder dessutom till att det blir svårare att tolerera BS dagtid. Det finns idag ingen effektiv behandling att erbjuda kvinnor med svår nattlig BS (9). Standardbehandling innebär information om daglig regim och om bäckenbälten och ett hemträningsprogram. Akupunktur och stabilisationsträning kan vara komplement men har måttlig effekt varför det föreligger behov av ytterligare behandlingsalternativ. En madrass och kudde har utvecklats för att individen skall undvika att sova på rygg och den skall ge upphov till bekväm sovställning i sidoläge. Madrassen och kudden består av viskoelastiskt material som formar sig efter kroppen. Kudden är separerad från madrassen vilket ger en avlastning av axeln och armen när patienten ligger på sidan. Madrassen och kudden är validerade på kvinnor och män som lider av snarkning och sömnapné (10, 11). Dessa patienter undviker att sova på rygg och sover bekvämt särskilt i sidoläge. Madrassen och kudden möjliggör en unik möjlighet för kvinnor med BS att ligga på sidan och samtidigt avlasta bäckenet och axeln. Det är angeläget att gravida kvinnor med BS får sova så bra som möjligt för att kunna hantera smärtan och vara utvilade inför sin förlossning. Då gravida kvinnor med BS vill undvika läkemedel skulle denna madrass och kudde kunna vara ett behandlingsalternativ. Studier som utvärderat madrassen och kudden vid BS saknas helt, men den har framgångsrikt prövats på enstaka gravida kvinnor med BS.

Syfte

Syftet med föreliggande studie är att undersöka effekter av en speciellt utformad, nyutvecklad madrass och kudde som tillägg till standardbehandling avseende smärta, funktion, sömnkvalitet, sjukskrivning, livskvalitet, tilltro till egen förmåga och katastroftankar vid graviditetsrelaterad väldefinierad isolerad BS. Madrassen och kudden gör det möjligt att sova på sidan och samtidigt avlasta bäckenet och axeln. Det långsiktiga syftet är att få fram en effektiv behandling för att minska gravida kvinnornas bäckensmärta och lidande. Vidare avser vi att på en subgrupp av kvinnor med BS studera om sömnkvaliteten  kan förbättras med madrassen och kudden

Studiedesign

Kvantitativ experimentell (=interventionsstudie) samt cross-over studie.

Frågeställning/hypotes

Ca 30% av alla gravida kvinnor drabbas av BS, varigenom förmågan att stå, gå, ligga och sitta påverkas och en tredjedel av dessa kvinnor upplever svår smärta. Belägg för om en speciell unik madrass och kudde kan minska BS är viktigt för att dokumentera metodens värde och avgörande för om det är en behandling som bör erbjudas gravida kvinnor med BS i framtiden. Efter halva studietiden får kvinnor i standardbehandlingsgruppen (grupp1) madrassen och kudden. Nollhypotesen är att det inte finns någon signifikant skillnad i smärta mellan gruppen som får först får enbart standardbehandling och interventionsgruppen som får standardbehandling plus en nyutvecklad madrass och kudde efter 4 veckor.

På en subgrupp av kvinnor med BS från båda grupperna avser vi att undersöka om sömnkvaliteten kan förbättras. Kvinnorna i grupp 1 (standardbehandling) och kvinnorna i grupp 2 kommer att genomgå en undersökning med polysomnografi under behandlingsvecka 1 och 4 S· Kvinnorna i grupp 1 kommer att efter 4 veckor erbjudas att få sova på madrassen och kudden. Tio av dessa kvinnor kommer att genomgå en polysomnografiundersökning under behandlingsvecka 8 då de sover med madrassen och kudden.

Metod: Urval/Representativitet

Randomiserad kontrollerad multicenterstudie där Projektet skall drivas som en multicenterstudie där ett sjukhus, SU, tre primärvårdsområden och Göteborg, Södra Bohuslän, Södra Älvsborg deltar.

Totalt 60 patienter krävs för att visa en skillnad i smärta (definierat som 25 mm på VAS -skalan) mellan grupperna (bortfall: 20%, signifikansnivå: 0.05, styrka: 0.8, 2-sidigt test) I området sker för närvarande omkring 10 000 förlossningar/år. För att kompensera för bortfall (20%) inkluderas 72 kvinnor,

Inklusionskriterier:
Friska kvinnor utan medicinsk behandling med en förväntad normal singelgraviditet i gestationsvecka 12+0 -30+0.
Diagnostiserad isolerad BS enligt de Europeiska riktlinjerna för diagnos och behandling av BS (1).
Skattad kvällssmärta av medel till svår karaktär (VAS >40 mm).
Goda kunskaper i det svenska språket, vilket krävs för ifyllande av dagbok och för att kvinnorna skall kunna tillgodogöra sig informationen och hemträningsprogrammet.

Exklusionskriterier:

Andra smärttillstånd.

D.v.s. samtliga patienter som söker på mödravårdscentralerna för BS av medel till svår intensitet, där anamnes och fysikalisk undersökning styrker diagnosen, tillfrågas om medverkan i studien under förutsättning att exklusionskriteriet ej föreligger. De som uppfyller inklusionskriterierna och samtycker muntligt och skriftligt inkluderas i studien. Etiskt godkännande kommer att sökas från Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.

I en substudie ingår 20 kvinnor, 10 kvinnor får standardbehandlingen för BS (grupp1) och 10 kvinnor som förutom standardbehandling får sova på den nyutvecklade madrassen och kudden (grupp 2) under fyra veckor. Samtliga dessa 20 kvinnor genomgår ambulatorisk polysomnografi före och vid behandlingens avslutning. Efter 4 veckor får kvinnorna i grupp 1 (de som endast fått standardbehandlingen under studietiden) madrassen och kudden. Tio av dem kommer att genomgå ytterligare en polysomnografiundersökning efter 4 veckors behandling.

Metod: Gruppindelning

En oberoende assistent kommer att använda en datorgenererad tabell för att bestämma vilken ordning kvinnorna skall lottas till de båda behandlingsgrupperna. Grupperna kodas och behandlingsgruppstillhörighet noteras på ett papper som läggs i numrerade slutna ogenomskinliga kuvert. Kuverten levereras till huvudkoordinator, d.v.s. studieansvarig överbarnmorska. Randomisering sker av fysioterapeut efter att samtliga kriterier bedöms vara uppfyllda till standardbehandling plus nyutvecklad madrass och kudde eller till enbart standardbehandling i 4 veckor och därefter standardbehandling plus nyutvecklad madrass och kudde i förhållandet 1:1. Randomiseringen kommer att vara stratifierad så att andel sjukskrivna vid studiestarten fördelar sig lika i båda behandlingsgrupperna.

Metod: Intervention

Alla kvinnor i studien kommer att erhålla, den i Sverige rådande, standardbehandlingen vid BS. Behandlingen innebär information om tillståndet, råd och information om bäckenregim, hållningskorrigering och ett hemträningsprogram med syfte att stärka muskulaturen runt bäckenet. Kryckor kommer att ges vid behov. Kvinnorna får dessutom söka annan behandling för BS men informeras om att helst undvika detta. Eventuell annan behandling kommer att registreras.

Grupp 1 får standardbehandling i 4 veckor. Tio av dessa kvinnor kommer att få genomgå en polysomnografiundersökning i behandlingsvecka 1 och 4. Kvinnorna i grupp 1 erbjuds därefter att få sova med  under ytterligare 4 veckor varefter utvärdering enligt ovan görs på denna grupp. Tio av dessa får genomgå polysomnografi vecka 8.

Grupp 2 får standardbehandling i 4 veckor plus nyutvecklad madrass och kudde under vecka 1 till 4. Tio av dessa kvinnor kommer att få genomgå en polysomnografiundersökning i behandlingsvecka 1 och 4.

Metod: Datainsamling

Medsökande läkare och barnmorskor kommer att rekrytera patienter, lämna ut information, utföra smärtprovokationstestning och följa upp patienterna vid sina enheter. De kommer också att introducera studien till övriga läkare och barnmorskor på enheterna så att de görs uppmärksamma på vilka patienter som kan rekryteras.

Deltagarna fyller i en tidigare validerad enkät (5-7) innehållande bakgrundsinformation och de för dagbok för registrering av sjukskrivning och smärta i bäckenet: morgon, kväll och natt och när de vänder sig om i sängen (Visuell analog skala, VAS), skattning av affektiva komponenter av smärtan (verbal skala) och sjukskrivning under en veckas tid före screeningbesöket. De kommer att instrueras att undvika någon form av behandling under baslinjeregistreringen.

Vid screeningbesöket kommer de att fylla i en smärtteckning för beskrivning av lokalisation och typ av smärta,  The Swedish version of the Pelvic Girdle Questionnaire (PGQ) (12) som är ett särskilt framtaget mätinstrument för graviditetsrelaterad bäckensmärtaryggsmärta. De fyller i "Euroqol" som mäter upplevelse av hälsa och (13), och ’’Pain catastrophing scale, PCS som mäter katastroftankar vid smärta (14). Vidare skall deltagarna fylla i Epworth sleepiness scale (ESS) (15) och ange subjektiv sovtid (antal timmar). Den särskilt tränade sjukgymnasten kommer att utföra en detaljerad fysikalisk undersökning innehållande smärtprovokationstesten Posterior Pelvic Pain Provocation test (16) , Patrics test , Symfys pubis pressure test, ett modifierat Trendelenburg test och MAT-test (17) för bedömning av svårighetsgraden av BS före inklusion (18). Testen har visat sig ha god sensitivitet och specificitet och är rekommenderade för diagnosticering av BS (4, 18). Dessutom kommer ett funktionellt test, Active Straight leg test att användas (19). Samma undersökning och ifyllande av smärtteckning och mätinstrument sker efter 4 veckor och 8 veckor i.e. behandlingens avslutning

Madrassen levereras till kvinnan som randomiserats till interventionsgruppen. Hon instrueras om att försöka sova på den minst 4 timmar per natt, under 4 veckor. Om patienten önskar fortsätta sova på madrassen får hon behålla den under hela graviditeten. Detta för att det är oetiskt att ta bort ett hjälpmedel som minskar symptomen av BS. Om patienten inte önskar fortsätta sova på madrassen och kudden kommer den att hämtas. Kvinnorna i grupp 2 får madrass plus kudde levererad till sig vid start av behandlingsvecka 5 och sover med dem i 4 veckor. Tio av dessa kvinnor kommer också att få genomgå en ny polysomnografi-undersökning efter fyra veckor.

Under behandlingstiden kommer kvinnorna att föra dagbok. De kommer då att få skatta sin smärta förmiddag, kväll och natt med visuell analog skala (VAS) från 0-100, där 0-värdet beskriver ingen smärta alls och värdet 100 betyder värsta tänkbara smärta. Kvinnorna ombeds att markera den punkt på linjen som bäst motsvarar smärtupplevelsen. Instrumentet har visat sig ha hög reliabilitet vid bedömning av smärta (20). Sammanfattningsvis sker utvärdering av behandling efter 4 veckor (innan cross-over) och efter 8 veckor med bedömning av fysioterapeut och ifyllande av mätinstrument. Patienten för dagbok för registrering av smärta och sjukskrivning vecka 0 (baseline), vecka 4 och vecka 8 och tar med sig dagboken till besöket hos fysioterapeuten.

Metod: Databearbetning

Primära effektmått: Sänkt smärta efter 4 respektive 8 veckors behandling och minskning av frekvens och duration av sjukskrivning 8 veckor efter randomisering.

Sekundära effektmått: Förbättring av:

  1. svårighetsgrad av symtomen efter behandling enligt oberoende bedömare
  2. upplevd affektiv smärta (VRS),
  3. förmåga att utföra specificerade dagliga aktiviteter (SWE-PGQI),
  4. skattad hälsoupplevelse (Euroqol).
  5. Katastroftankar vid smärta (PCS)
  6. Smärta vid vändning i sängen (VAS)
  7. Förbättrad sömnkvalitet med färre arousal (gäller subgrupperna).

En poweranalys har genomförts och med en skillnad mellan grupperna på 15 mm (Kontrollgrupp- smärta mätt med VAS 50 mm och interventionsgrupp- 35 mm) med en standarddeviation på 20 mm, power på 0,8 och alfavärde på 0,05 krävs 28 individer per grupp. För att kompensera för bortfall beräknas 35 inkluderas.

Analys skall ske enligt ’’intention to treat’’ och per-protokoll principen. Effekt på smärtan och obehag av smärtan (VAS) beskrivs i medianskillnader och tillhörande 95% konfidensintervall (KI). Effekt på sjukskrivning beskrivs med medelvärdes skillnader och tillhörande 95% KI. För livskvalitetsformulären m.fl.  används också medelvärdesskillnader och tillhörande 95% KI. Vid analys av resultaten av testningen av den oberoende undersökningen kommer Chi 2 testet att användas.

Förväntade resultat / Betydelse

En bevisad effektiv av behandling av BS under graviditet kan medföra minskat lidande för gravida kvinnor och sänkta sjukskrivningskostnader för samhället. Då vi använder delvis samma mätinstrument vid denna studie som vid de tre tidigare genomförda behandlingsstudierna kommer jämförelser att vara möjliga.

Referenser

1.                   Elden H, Lundgren I, Robertson E. Life's pregnant pause of pain: pregnant women's experiences of pelvic girdle pain related to daily life: a Swedish interview study. Sex Reprod Healthc. 2013;4(1):29-34.

2.                   Vermani E, Mittal R, Weeks A. Pelvic girdle pain and low back pain in pregnancy: a review. Pain Pract. 2010;10(1):60-71.

3.                   Kanakaris NK, Roberts CS, Giannoudis PV. Pregnancy-related pelvic girdle pain: an update. BMC Med. 2011;9:15.

4.                   Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. European guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. Eur Spine J. 2008;17(6):794-819.

5.                   Elden H, Ladfors L, Olsen MF, Ostgaard HC, Hagberg H. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial. BMJ. 2005;330(7494):761.

6.                   Elden H, Ostgaard HC, Glantz A, Marciniak P, Linner AC, Olsen MF. Effects of craniosacral therapy as adjunct to standard treatment for pelvic girdle pain in pregnant women: a multicenter, single blind, randomized controlled trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2013;92(7):775-82.

7.                   Elden H, Fagevik-Olsen M, Ostgaard HC, Stener-Victorin E, Hagberg H. Acupuncture as an adjunct to standard treatment for pelvic girdle pain in pregnant women: randomised double-blinded controlled trial comparing acupuncture with non-penetrating sham acupuncture. BJOG. 2008;115(13):1655-68.

8.                   Elden H, Gutke A, Kjellby-Wendt G, Fagevik-Olsen M, Ostgaard HC. Predictors and consequences of long-term pregnancy-related pelvic girdle pain: a longitudinal follow-up study. BMC Musculoskelet Disord. 2016;17:276.

9.                   Pennick V, Liddle SD. Interventions for preventing and treating pelvic and back pain in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2013(8):CD001139.

10.                 Bidarian-Moniri A, Nilsson M, Attia J, Ejnell H. Mattress and pillow for prone positioning for treatment of obstructive sleep apnoea. Acta Otolaryngol. 2015;135(3):271-6.

11.                 Bidarian-Moniri A, Nilsson M, Rasmusson L, Attia J, Ejnell H. The effect of the prone sleeping position on obstructive sleep apnoea. Acta Otolaryngol. 2015;135(1):79-84.

12.                 Stuge B, Garratt A, Krogstad Jenssen H, Grotle M. The pelvic girdle questionnaire: a condition-specific instrument for assessing activity limitations and symptoms in people with pelvic girdle pain. Phys Ther. 2011;91(7):1096-108.

13.                 Rabin R, de Charro F. EQ-5D: a measure of health status from the EuroQol Group. Ann Med. 2001;33(5):337-43.

14.                 Osman A, Barrios FX, Kopper BA, Hauptmann W, Jones J, O'Neill E. Factor structure, reliability, and validity of the Pain Catastrophizing Scale. J Behav Med. 1997;20(6):589-605.

15.                 Johns MW. A new method for measuring daytime sleepiness: the Epworth sleepiness scale. Sleep. 1991;14(6):540-5.

16.                 Ostgaard HC, Zetherstrom G, Roos-Hansson E. The posterior pelvic pain provocation test in pregnant women. Eur Spine J. 1994;3(5):258-60.

17.                 Fagevik Olsen M, Elden H, Gutke A. Evaluation of self-administered tests for pelvic girdle pain in pregnancy. BMC Musculoskelet Disord. 2014;15:138.

18.                 Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Evaluation of clinical tests used in classification procedures in pregnancy-related pelvic joint pain. Eur Spine J. 2000;9(2):161-6.

19.                 Mens JM, Vleeming A, Snijders CJ, Koes BW, Stam HJ. Validity of the active straight leg raise test for measuring disease severity in patients with posterior pelvic pain after pregnancy. Spine (Phila Pa 1976). 2002;27(2):196-200.

20.                 Huskinsson E. Measurement of pain. Lancet. 1974;2(7889):1127–31

21.                 Elden H, Hagberg H, Wessberg A, Sengpiel V, Herbst A, Bullarbo M, et al. Study protocol of SWEPIS a Swedish multicentre register based randomised controlled trial to compare induction of labour at 41 completed gestational weeks versus expectant management and induction at 42 completed gestational weeks. BMC Pregnancy Childbirth. 2016;16:49.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Pelvic Pain
Pain in the pelvic region of genital and non-genital origin and of organic or psychogenic etiology. Frequent causes of pain are distension or contraction of hollow viscera, rapid stretching of the capsule of a solid organ, chemical irritation, tissue ischemia, and neuritis secondary to inflammatory, neoplastic, or fibrotic processes in adjacent organs. (Kase, Weingold & Gershenson: Principles and Practice of Clinical Gynecology, 2d ed, pp479-508)
Sleep
A readily reversible suspension of sensorimotor interaction with the environment, usually associated with recumbency and immobility.
Randomized Controlled Trial
Work consisting of a clinical trial that involves at least one test treatment and one control treatment, concurrent enrollment and follow-up of the test- and control-treated groups, and in which the treatments to be administered are selected by a random process, such as the use of a random-numbers table.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Arbetsterapi och Fysioterapi workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Öron-, näs- och halssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Kommun - Enskilda kommuner - Partille
Familjecentralen, Kyrktorget 13
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M2 - Närhälsan Gråbo barnmorskemottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Hasse Ejnell
Docent, läkare, Öron-, näs- och halssjukvård
Monika Fagevik Olsén
Specialistsjukgymnast, Arbetsterapi och Fysioterapi
Caroline Feldthusen
Fysioterapeut, Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, Arbetsterapi och Fysioterapi
Armin Bidarian Moniri
Specialistläkare, Öron-, näs- och halssjukvård
Ann-Charlott Linnér
Barnmorska, Närhälsan Barnmorskemottagningen Partille
Anna Glantz
mödrahälsovårdsöverläkare, Närhälsan Mödra- och barnhälsovårdsteamet
Michael Ullman
Överläkare, Ortopedi
Rebekka Birgirsdotter Satejeff
Barnmorska, Närhälsan Gråbo barnmorskemottagning
Joy Ellis
mödrahälsovårdsöverläkare, MHV-enheten, Närhälsan, Västra Götaland
Antje Johannsmeyer
läkare, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)

Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/242761