Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

16 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i Sverige röker enligt Statens folkhälsoinstitut [Wadman et.al 2008]
Olika undersökningar på svenska tobaksbrukare tyder på att mellan 70 och 84 procent av alla rökare vill sluta, och nästan hälften av snusarna. Det betyder att upp till 800 000 personer i Sverige vill sluta röka och ytterligare 300 000 vill sluta snusa [Wadman et.al 2008].
Det är svårt att motivera rökare till att använda något stöd både i form av läkemedel och personlig hjälp [Hammond et.al 2004]. Information om kostnader och om tobakens skadeverkningar verkar ha en motsatt effekt till rökfrihet [McClure 2001].

Alla som röker skadas av sin rökning och ett 40-tal sjukdomar, varav flera dödliga, har ett direkt samband med rökning. En finsk studie visar att rökarna har lägre livskvalitet än de som aldrig rökt [Heikkinen et.al 2008]. En studie gjord i California visar också att rökaren har lägre livskvalitet än både ickerökare och exrökare [Sarna L et.al 2008].
I Sverige beräknas cirka 6 400 personer dö i förtid per år av sin egen rökning och
ytterligare minst 500 av passiv rökning [Wadman et.al 2008]. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att rökningen kostade det svenska samhället minst 26 miljarder kronor under för Västra götalands län 4408 miljoner kroner [Wadman et al 2008].

Det finns studier gjorda om medicinska undersökningar; som spirometri, utandning av koloxid, genetisk risk för lungcancer och ultraljudsundersökning på halspulsåder/lårartär, påverkar motivationen till att sluta röka, vilket man inte har kunnat fastslå [Bize et.al 2005]. Forskning däremot på att mäta lungålder genom spirometri har i en undersökning visat sig som en motiverande faktor till att sluta röka [Parkes et.al 2008].
Trots att rökavvänjning är en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder bedömmer Statens Folkhälsoinstitut tillgången idag som otillräcklig. Rökavvänjning i grupp har betydligt större effekt än självhjälp och lika effektivt som individuell rökavvänjning [Stead et.al 2005].

Ett förenklat konditionstest som benämns "Hälsospåret" (www.halsosparet.se) som befolkningen kan utföra på egen hand har etablerats i ett flertal kommuner. Det är en uppmätt sträcka som man går eller springer på tid. Metoden är utvecklad av fysiolog Peter Foxdal, Dr.med.sc.
Forskning på konditionstest som motiverande faktor till rökstopp saknas. Även forskning på om spirometri och/eller konditionstest kan vara en motiverande faktor till deltagande i ett rökavvänjningsprogram saknas

Syfte

Huvudsyftet är att studera om spirometri och konditionstest ökar motivationen för rökare till deltagande i ett rökavvänjningsprogram och om det påverkar till rökfrihet efter 14 månader.

Frågeställning / Hypoteser

Kan spirometri vara en motiverande faktor till att delta i ett rökavvänjningsprogram?
Kan ett konditionstest vara en motiverande faktor till deltagande i ett rökavvänjningsprogram?
Ökar motivationen om man både gör ett konditionstest och en spirometri?
Hur påverkar deltagandet i ett rökavvänjningsprogram, respektive spirometri och konditionstest, rökfriheten efter 14 månader?

Metod: Urval

Urvalet är pimärvårdspatienter på tre vårdcentraler i Mittenälvsborg som röker. Receptionisten delar ut ett formulär, var sjätte vardag (måndag vecka ett, tisdag vecka 2 o.s.v.) till de patienter som kommer för inbokat läkarbesök, är över 18 år och behärskar det svenska språket (eftersom all information,frågor och gruppverksamhet sker på svenska).
Räknar med att få 160 st som vill delta i studien.

Metod: Gruppindelning

Delar upp deltagarna slumpvis till en av fyra grupper:
1.konditionstest samt erbjudande att delta i ett rökavvänjningsprogram.
2.spirometri samt erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.
3.både konditionstest och spirometri samt erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.
4.erbjudande till att delta i ett rökavvänjningsprogram.

Avstår från att dela ut informationsblad ang rökningens skadeverkningar då det kan ha en negativ inverkan på motivationen [McClure 2001].

Metod: Intervention

Interventionen som studeras är den motiverande åtgärden; konditionstest och/eller spirometri.
Spirometrier görs av astmasköterskor på vårdcentral.
Konditionstest görs genom Hälsospåret av hälsopedagog/sjukgymnast

Metod: Datainsamling

Receptionenisten på vårdcentralenran delar ut information med frågor om deltagande till studien, data om ålder, kön, snusning, antal cig och paketår. Receptionisten dokumenterar personnummer på en lista och kopplar ihop det med formulärets individuella kodnummer vid utlämnandet. Den som inte röker besvarar endast första frågan "Är du rökare?". Formuläret inlämnas på anvisad plats eller skickas med bifogat svarskuvert.
Samma frågor om tobaksbruk som vid interventionstillfället skickas hem 14 månader efter interventionen (kan då mäta rökfriheten efter 12 månader [Parkes et.al 2008]) till de som deltagit i studien. Även frågor ang deltagande i erbjudet rökavvänjningsprogram och/eller om de använt sig av annat stöd ex individell rökavvänjning, akupunktur, läkemedel eller annat.

Metod: Databearbetning

Andelen rökare som accepterar deltagande i rökavvänjningsprogram jämförs mellan de olika motivationsgrupperna. Vidare jämförs förändring i rökvanor mellan de olika motivationsgrupperna.

Referenser

Al-Chalabi Lemees, Prasad Neha, Steed Lucy, Stenner Sarah, Aveyard Paul, Beach Jane, Ussher Michael.
A pilot randomised controlled trial of the feasibility of using body scan and isometric exercises for reducing urge to smoke in a smoking cessation clinic.
BMC public health 2008:8:349. DOI länk

Astrand P O.
Quantification of exercise capability and evaluation of physical capacity in man.
Progress in cardiovascular diseases 1976:19(1):51-67.

Bize R, Burnand B, Mueller Y, Cornuz J.
Biomedical risk assessment as an aid for smoking cessation.
Cochrane database of systematic reviews (Online) 2005:(4):CD004705. DOI länk

Hammond D, McDonald P W, Fong G T, Borland R.
Do smokers know how to quit? Knowledge and perceived effectiveness of cessation assistance as predictors of cessation behaviour
Addiction 2004:99(8):1042-8. DOI länk

Heikkinen Hanne, Jallinoja Piia, Saarni Samuli I, Patja Kristiina.
The impact of smoking on health-related and overall quality of life: a general population survey in Finland.
Nicotine Tob Res. 2008:10(7):1199-207. DOI länk

Parkes Gary, Greenhalgh Trisha, Griffin Mark, Dent Richard.
Effect on smoking quit rate of telling patients their lung age: the Step2quit randomised controlled trial.
BMJ 2008:336(7644):598-600. DOI länk

Sarna Linda, Bialous Stella A, Cooley Mary E, Jun Hee-Jin, Feskanich Diane.
Impact of smoking and smoking cessation on health-related quality of life in women in the Nurses' Health Study.
Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation 2008:17(10):1217-27. DOI länk

Spring Bonnie, Pagoto Sherry, Pingitore Regina, Doran Neal, Schneider Kristin, Hedeker Don.
Randomized controlled trial for behavioral smoking and weight control treatment: effect of concurrent versus sequential intervention.
Journal of consulting and clinical psychology 2004:72(5):785-96. DOI länk

Stead L F, Lancaster T.
Group behaviour therapy programmes for smoking cessation.
Cochrane database of systematic reviews (Online) 2005:(2):CD001007. DOI länk

Wadman Cecilia, Ten Berg Hans.
Lägesrapport om livsstilsfrågor. Statens Folkhälsoinstitut.
2008. Folkhälsoinstitutet