Patienters erfarenheter av pREHAB i primärvården, en intervention för att främja arbetsförmåga vid depression och ångest
Project number : 248341
Created by: Kristin Lork, 2018-05-14
Last revised by: Kristin Lork, 2019-06-11
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund: Sjukskrivningarna på grund av depression och ångesttillstånd ökar i Sverige. Det finns kunskapsluckor kring hur hälso-sjukvården på bästa sätt kan bidra till att främja människors förmåga att arbeta vid dessa tillstånd.

Syfte: En idé som prövas i en pågående behandlingsstudie, pREHAB, är att komma in tidigt med rehabilitering, medan personen fortfarande är i arbete, och utforma en personcentrerad plan med hjälp av arbetsterapi och fysioterapi. För att bättre förstå möjligheter och förbättringsområden med en sådan intervention, syftar denna studie till att undersöka deltagarnas erfarenheter av interventionen.

Metod: 14-18 deltagare intervjuas och deras beskrivningar analyseras därefter. Resultatet förväntas ge inblick i betydelsefulla aspekter i arbetsinriktad rehabilitering vid psykisk ohälsa.

Förväntat resultat:  Denna studie kan ge fördjupad förståelse för om, och på vilket sätt, det är av värde att komma in tidigt med personcentrerad arbetsterapi och fysioterapi under det att patienten fortfarande arbetar. Resultaten kan också visa på betydelsefulla och mindre betydelsefulla aspekter i behandlingsprocessen samt ge nya förslag om vad som kan behövas för att hjälpa personer med ångest och depression att vara kvar i arbete.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Sjukskrivningarna på grund av depression och ångesttillstånd ökar i Sverige. Det finns kunskapsluckor kring hur hälso-sjukvården på bästa sätt kan bidra till att främja människors förmåga att arbeta vid dessa tillstånd. En idé som prövas i en pågående behandlingsstudie, pREHAB, är att komma in tidigt med rehabilitering, medan personen fortfarande är i arbete, och utforma en personcentrerad plan med hjälp av arbetsterapi och fysioterapi. För att bättre förstå möjligheter och förbättringsområden med en sådan intervention, syftar denna studie till att undersöka deltagarnas erfarenheter av interventionen. 14-18 deltagare intervjuas och deras beskrivningar analyseras därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet förväntas ge inblick i betydelsefulla aspekter i arbetsinriktad rehabilitering vid psykisk ohälsa.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Rehabilitation, Vocational
Training of the mentally or physically disabled in work skills so they may be returned to regular employment utilizing these skills.
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Qualitative Research
Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).
Anxiety
Feeling or emotion of dread, apprehension, and impending disaster but not disabling as with ANXIETY DISORDERS.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Kristina Holmgren
Professor, leg arbetsterapeut, Sektionen för hälsa och rehabilitering, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

Tutor

Louise Danielsson
Leg. sjukgymnast, Sjukhuskansliet

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Psykiska besvär såsom depression, ångest och utmattning är idag den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige (1,2) och är ett stort problem även ur ett internationellt perspektiv (3,4). Sjukskrivningarna vid dessa tillstånd ökar, främst i gruppen unga kvinnor (2). Även då flera psykoterapiformer och antidepressiv medicinering har visat god effekt på de psykiatriska symtomen (5), finns kunskapsluckor om vad som främjar förmågan att arbeta vid dessa tillstånd (6). Vad gäller rehabilitering i form av arbetsterapi och fysioterapi, finns enstaka studier med lovande resultat (7-9), men evidensgraden är ännu låg.

Senare forskning har föreslagit att insatser för att öka arbetsförmågan behöver vara riktade mot arbetets specifika kontext (10), och gärna ske i samverkan mellan arbetstagare, arbetsgivare och hälso-sjukvård (2). Det har också föreslagits att tidiga insatser, innan personen hamnar i det läget att hen inte längre klarar att arbeta, kan vara av värde att utveckla (11).

I en pågående pilotstudie med randomiserad kontrollerad design (RCT), utvärderar vi effekter av personcentrerad rehabilitering riktad mot att främja arbetsförmågan vid depression och ångest (pREHAB), i ett skede där patienten upplever besvär men är fortfarande i arbete. För att få fördjupad kunskap om interventionen; vilka faktorer som är av betydelse ur deltagarnas perspektiv samt för att bättre förstå interventionens möjligheter och brister; vill vi nu även göra en kvalitativ studie baserad på deltagarnas erfarenheter.

Syfte

Att utforska patienters erfarenheter av interventionen pREHAB, en personcentrerad rehabilitering riktad mot att främja arbetsförmåga vid depression och ångest.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Två teorier utgör grund till interventionen som undersöks kvalitativt. Det personcentrerade förhållningssättet innebär att patienten bemöts som en person i sin specifika livskontext (12, 13). Dialogen mellan patient och behandlare kännetecknas av att båda har expertkunskap och har ett delat ansvar. Behandlingen är ett samskapande utifrån patientens berättelse (12). Person-environment-occupational (PEO)- modellens (14) antaganden att arbetsförmåga är en interaktion mellan personliga, omgivningsmässiga och arbetsmässiga faktorer, är en annan hörnsten i interventionen.
Studiens metodologiska ram är kvalitativ innehållsanalys som är ontologiskt och epistemologiskt obunden (15). Människors erfarenheter uttrycks både i direkt, manifest innehåll och i underliggande, latent innehåll. Ansatsen innefattar därför både beskrivning av det omedelbara, närmre en fenomenologisk kunskapsteoretisk position, och det mer dolda budskapet, som går mot en tolkande, hermeneutisk position.


Metod: Urval

Inklusionskriterier: Kvinnor och män 18-65 år, som uppfyller diagnostiska kriterier för depression och/eller ångestsyndrom, diagnoskoder F32-33, F41, F43 i klassifikationen ICD-10-SE (16) bekräftat genom en diagnostisk intervju genomförd av läkare i RCT:n. Deltagarna ska även vara helt eller delvis i arbete, samt ha deltagit vid minst ett tillfälle i interventionen pREHAB. Genom att inkludera även personer som kan ha avbrutit före uppföljning, ges möjlighet att också ta del av erfarenheter som kan ha lett till avhopp.
Exklusionskriterier: Hög suicidrisk eller pågående missbruk enligt diagnostisk intervju.

Metod: Intervention

Interventionen pREHAB syftar till att med hjälp av arbetsterapi och fysioterapi stärka individens förutsättningar att vara i arbete trots pågående depression och/eller ångest. Grundantagandet är att försöka guida individen till att använda strategier för att hantera vardagen och hitta återhämtning och kraft, innan det har gått så långt att hel sjukskrivning är oundviklig.
pREHAB bygger på teorier om personcentrering samt PEO- modellen, vilka beskrivs under teoretisk referensram (12-15). Praktiskt innebär pREHAB att deltagaren i dialog med behandlare identifierar resurser och problem av betydelse för arbetet och därefter en riktning i rehabiliteringen som upplevs meningsfull för deltagaren. Detta kan innefatta inslag från 1- 2 moduler, en arbetsterapeutisk (beteendemodifiering i aktivitet, revidering av vardagsstruktur) och en fysioterapeutisk (anpassad träning, kroppskännedomsträning). Deltagaren prövar att integrera de strategier som utformas, i sin vardag. Interventionsperioden är 8 veckor och innefattar upp till 16 besök hos behandlare.

Metod: Datainsamling

Deltagare från pREHAB tillfrågas i slutet av interventionsperioden om de vill delta i denna studie. Semistrukturerade, individuella intervjuer genomförs inom två veckor efter avslutad intervention med dem som tackar ja. Intervjuerna utgår från en frågeguide med frågor om hur interventionen har upplevts och om den påverkat arbetsförmågan och hälsan. Frågeguiden används inte statiskt utan som ett stöd till ett samtal där deltagarens beskrivningar ges utrymme och intervjuaren fördjupar dessa genom följdfrågor (17). Intervjuaren antecknar även sina reflektioner under samtalet (memos). Intervjuerna spelas in med digital ljudupptagning och transkriberas ordagrant.
Då RCT:n är en pilotstudie, kommer samtliga deltagare som randomiserats till pREHAB att tillfrågas om medverkan i denna studie. Del av datainsamlingen har redan genomförts i samband med en tidigare interventionsperiod. Då tackade 7 av 10 möjliga deltagare ja och intervjuades. Vi uppskattar därför att pågående interventionsperiod med 11 möjliga deltagare bör ge ytterligare minst lika många deltagare att intervjua, vilket då utgör den datainsamling som sker inom ramen för denna ansökan. Det totala antalet deltagare vars intervjuer kommer utgöra data till analys beräknas till mellan 14 till18 personer.

Metod: Databearbetning

De transkriberade intervjuerna samt memos utgör data till analys. Kvalitativ innehållsanalys kan användas på data av olika karaktär och djup och möjliggör flexibilitet i abstraktions- och tolkningsnivå (12, 18, 19). Detta är den främsta anledningen till metoden, då deltagarnas beskrivningar kan vara mer eller mindre innebördsrika. Analysen startar med genomläsningar av all data för att få en helhetskänsla av materialet (K.L, L.D). Därefter sker en detaljerad analys (K.L) där meningsbärande enheter extraheras och kodas. Koderna grupperas varpå kategorier skapas och eventuellt också teman. Ett mindre antal intervjuer kodas även av L.D för att jämföra kodning mellan författarna. Analysen diskuteras fortlöpande mellan författarna (K.L, K.H, L.D) för att öka studiens validitet. Resultaten återkopplas till deltagarna för så kallad member check samt diskuteras även med en grupp arbetsterapeuter och fysioterapeuter, för att öka studiens trovärdighet, klinisk relevans och överförbarbarhet (20).


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Då sjukskrivning på grund av depression och ångest ökar i befolkningen, ställer detta krav på att primärvården kan anpassa sitt behandlingsutbud med systematiskt utvärderade interventioner för att bättre kunna tillgodose individuella behov. I den mån arbetsterapi och fysioterapi har initierats som behandling vid depression och ångest, har de oftare använts som inslag i rehabilitering vid längre tids sjukskrivning. Denna studie kan ge fördjupad förståelse för om, och på vilket sätt, det är av värde att komma in tidigt med personcentrerad arbetsterapi och fysioterapi under det att patienten fortfarande arbetar. Resultaten kan också visa på betydelsefulla och mindre betydelsefulla aspekter i behandlingsprocessen samt ge nya förslag om vad som kan behövas för att hjälpa målgruppen att vara kvar i arbete.


Patienters erfarenheter av pREHAB i primärvården, en intervention för att främja arbetsförmåga vid depression och ångest, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/248341