Högt BMI hos moder i tidig graviditet – riskfaktor för fetma hos barn och ungdomar?
Project number : 248581
Created by: Lisa Önnestam, 2018-05-18
Last revised by: Lisa Önnestam, 2019-06-10
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Barnfetma är ett växande problem i samhället och det pågår mycket forskning för att förstå orsakerna, för att förebygga och vända trenden. För barnet innebär fetma risk för psykisk ohälsa, sömnproblem, utanförskap och försämrad tandhälsa och på sikt ökad risk för sjukdomar som diabetes typ 2, hjärtinfarkt, stroke och vissa cancerformer. Flera studier har visat samband mellan föräldrarnas, framför allt mammans, body mass index (BMI) före och under graviditet och barnets framtida BMI. Det beror sannolikt på en kombination av arv och miljö.

Ett forskningsprojekt inleddes år 2000 där alla kvinnor inskrivna på mödravårdscentraler (MVC) i Lidköping under 1999 studerades med fokus på BMI vid inskrivningen. Dessa kvinnors barn följdes därefter upp fram till 4 års ålder och man kunde se att sambandet mellan moderns BMI vid inskrivning på MVC och barnets BMI blev starkare vid 4 års ålder jämfört med vid födseln och 1 års ålder. Nu planerar vi att följa upp dessa barn upp till åtminstone 16 års ålder med avseende på deras vikt och BMI för att se om övervikt och fetma i tidig graviditet kan kopplas till övervikt och fetma hos barn och tonåringar.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Fetma hos barn och vuxna är ett av den moderna världens största hälsoproblem [1-2]. Sedan 1970-talet har andelen barn och vuxna med övervikt eller fetma nära tredubblats globalt [1-4] och i de flesta av världens länder dör idag fler personer av fetma än av undervikt [3]. Prevalensen för övervikt och fetma har ökat i såväl höginkomst- som låginkomstländer, och år 2016 var över 650 miljoner av världens vuxna befolkning feta, vilket motsvarar 13%. Motsvarande siffra för övervikt var 39%. Samma år var globalt 192 miljoner barn överviktiga och 124 miljoner barn feta [5]. Flera studier har indikerat att ökningen i prevalens för övervikt och fetma hos barn på senare år har planat av i USA och flera västeuropeiska länder, däribland Sverige [6-7]. I en svensk prevalensstudie från 2016 låg den nationella prevalensen för övervikt, inkluderande fetma, hos 12-åriga barn i Sverige ungefär på samma nivå 2003 och 2011 [7]. Hos pojkar var prevalensen för övervikt 16,0% och hos flickor 12,8%. Hos barn som bodde i större städer samt hos barn vars mödrar var högutbildade var prevalensen lägst [7-8].

Hos barn ökar vikten snabbt under det första levnadsåret med ökad mängd fettvävnad [1,9]. Därefter sjunker andelen fettvävnad samtidigt som längdtillväxten ökar och barn brukar vara som smalast kring 5-6 års åldern. Vid omkring 6 år ökar mängden kroppsfett oftast igen, antalet fettceller ökar både i antal och i storlek. Detta brukar kallas ”adiposity rebound” och det verkar finnas ett samband mellan tidig ”adiposity rebound” och framtida övervikt hos barn. Body mass index (BMI) anger relationen mellan vikt och längd och kan användas för att dela in i olika viktklasser: undervikt (BMI <18,5 kg/m 2), normalvikt (BMI 18,5-24,9 kg/m 2), övervikt (BMI 25,0-29,9 kg/m 2) och fetma (BMI ≥30,0 kg/m 2) [10]. Hos barn varierar BMI naturligt med åldern och därför behövs andra gränser för övervikt och fetma som är relaterade till ålder och kön. I en studie från år 2000 samlades data över tillväxt in från barn i flera olika länder och utgjorde underlag för tillväxtkurvor som delades in i percentiler och kopplades ihop med gränsvärden för övervikt och fetma hos vuxna [11]. Studien resulterade i det som kallas Iso-BMI-kurvor med definitioner för övervikt och fetma hos barn i alla åldrar. Gränsen för övervikt hos barn motsvarar isoBMI 25 och gränsen för fetma hos barn motsvarar isoBMI 30.

Fetma hos barn och vuxna medför stora samhällskostnader [1]. För det enskilda barnet innebär fetma högre risk för psykisk ohälsa, stigmatisering, utanförskap och sömnbesvär [1, 3, 12]. Det finns också en ökad risk för andningsbesvär och astma. På sikt ökar risken betydligt för diabetes typ 2, hypertoni, hjärtinfarkt, stroke, nedsatt fertilitet, artros och vissa cancerformer [1-3, 12-13]. Globalt ses en ökning i intag av energität mat med hög andel fett och snabba kolhydrater samt sötad dryck [1-3]. Detta i kombination med en ökning av fysisk inaktivitet på grund av mer stillasittande arbeten, ändrade transportsätt och ökad urbanisering. I en del länder har man infört högre beskattning på ohälsosam mat och Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar förbud mot reklam för mat och dryck som riktar sig mot barn [2]. 

Det är av största vikt att försöka kartlägga de bakomliggande mekanismerna för utveckling av barnfetma i syfte att hitta effektiva sätt att förebygga sjukdomen innan den orsakar irreversibla, skadliga effekter på barnets hälsa. Det är sannolikt en kombination mellan arv och miljö som orsakar barnfetma [1, 14]. Tvilling- och adoptionsstudier har visat att BMI ärvs upp till 70%, men samtidigt behövs miljöfaktorer, exempelvis god tillgång på mat, för att utveckla fetma. I tvillingstudier är det visat att den genetiska påverkan på vikten var som lägst i mitten av barndomen och ökade sedan i tonåren. För miljöfaktorer var sambandet omvänt; upp till 13 års ålder sågs ett samband mellan delad miljö och BMI, men i tonåren försvann det sambandet [14]. Det finns en uppsjö av studier som studerat sambandet mellan övervikt eller fetma hos moder och övervikt eller fetma hos deras barn i olika åldrar, där det genomgående finns ett positivt samband mellan BMI hos moder och BMI hos deras barn [4, 12, 15-26]. Via skolhälsovården undersöktes 6311 10-åringar från tre olika kommuner i Västsverige (Göteborg, Borås och Lerum) år 2000-2001 och det fanns ett signifikant, men ganska svagt, samband mellan föräldrarnas och barnens BMI [4]. Den relativa risken för ett barn att utveckla fetma om mamman var överviktig jämfört med normalviktig beräknades till 2,42 (95% CI:1,58-3,70) och ännu högre, 3,37 (95% CI:1,79-6,32), om mamman hade fetma. I en nyligen publicerad studie från USA hade barn till feta mödrar en relativ risk på 4,15 (95% CI: 3,36-5,13) att själva utveckla fetma jämfört med barn till mödrar med normal vikt [23].

Det finns flera studier som visat att korrelationen mellan föräldrars och deras barns BMI är starkare för mammor än för pappor [13, 27-28], vilket skulle tala för att det finns mekanismer under fosterstadiet i livmodern som påverkar barns tillväxt [12, 15-16, 19-20, 28-29]. I en svensk kohortstudie från 2011 med drygt 140 000 värnpliktiga män jämförde man syskon och icke-syskon i ett försök att kartlägga om sambandet mellan högre BMI hos avkomman och hög viktuppgång under graviditet berodde på intrauterina faktorer eller genetik och miljöfaktorer [16]. Man fann att sambandet kunde förklaras av intrauterina mekanismer hos de kvinnor som var feta och överviktiga, men ej hos normalviktiga kvinnor. I en annan studie jämförde man syskon som föddes före respektive efter att mamman genomgått fettreducerande kirurgi och såg att barn som föddes före operationen hade tre gånger så hög risk att utveckla fetma senare i livet jämfört med sina syskon [29]. En förklaring skulle kunna vara att kvinnor som är överviktiga och feta under graviditeten överför högre mängder glukos, aminosyror och fria fettsyror till fostret, vilket kan leda till permanenta förändringar i aptitkontroll, neuroendokrina funktioner och energimetabolism hos det utvecklande fostret och fetma senare i livet. På senare år forskas det dock alltmer inom epigenetiska processer, det vill säga att miljön intrauterint har en påverkan på fostrets gener via exempelvis DNA-metyleringar som kan förändra genuttryck, vävnadsstruktur och organutveckling [12, 20, 28]. Inte att förglömma är dock att barn till stor del även ”ärver” föräldrarnas levnadsvanor och matvanor, vilket gör sambanden ännu svårare att tolka [30-31].

I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor gratis hälsovård och övervakning via mödravårdscentral (MVC) under graviditeten. Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri barnhälsovård på barnavårdscentral (BVC) då bland annat barnets tillväxt följs upp till 6 års ålder. Därefter följs barnens tillväxt av skolhälsovården med regelbundna hälsobesök i olika årskurser ända upp till gymnasieskolan. Den här studien är en fortsättning på det arbete som påbörjades år 2000 då BMI på samtliga kvinnor som skrevs in på MVC i Lidköping under år 1999 registrerades [32]. Dessa kvinnors barn följdes sedan upp fram till 4 års ålder och man kunde se att sambandet mellan moderns BMI vid inskrivning på MVC och barnets BMI blev starkare vid 4 års ålder jämfört med vid födseln och 1 års ålder [33]. I den här longitudinella kohortstudien kommer samma barn att följas upp till 16 års ålder med avseende på vikt, BMI och korrelation till deras mammors BMI.

Syfte

Syftet med studien är att uppskatta förekomsten av övervikt och fetma hos barn födda 1999-2000 i Lidköpings kommun samt att undersöka om det finns ett samband mellan kvinnors BMI i tidig graviditet och deras barns BMI upp till 16 års ålder för att kunna identifiera en riskfaktor för barn- och ungdomsfetma.

Frågeställningar

  1. Överensstämmer prevalensen för övervikt och fetma hos barn och tonåringar i Lidköpings kommun med motsvarande siffror från andra svenska studier?
  2. Hur har sambandet mellan moders BMI och barnets BMI utvecklats från 4 års ålder fram till 16 års ålder? Har det blivit starkare eller svagare?
  3. Går det att bekräfta vad flera tidigare studier kommit fram? Är högt BMI hos moder i tidig graviditet en riskfaktor för att barnet utvecklar övervikt och/eller fetma under barndomen och tonåren?
  4. Är barnets eget BMI vid 10 års ålder en riskfaktor för utvecklandet av övervikt och fetma, oberoende av moderns BMI i tidig graviditet?

Metod

Material och mätning

Den här kohortstudien utgår från det projektarbete dr Åsa Jolesjö påbörjade 2000 då hon studerade de kvinnor som blev inskrivna på MVC i Lidköpings kommun år 1999 med fokus på BMI [32]. Sammanlagt studerades 371 MVC-journaler och kvinnans ålder, inskrivningsvecka, paritet, längd, vikt, BMI och pågående rökning registrerades. Dr Jenny Sandegård fortsatte ovanstående projektarbete genom att följa upp 312 barn till kvinnorna i den tidigare studien och registrerade födelsedatum, kön, graviditetslängd, födelselängd, födelsevikt, längd och vikt vid 1- respektive 4-årskontrollerna på BVC samt antal månader som barnet ammades [33]. 59 barn kunde ej återfinnas i BVC-journal.

Data från de tidigare studierna har sammanförts till ett register för att kunna koppla samman mor och barn. Data avkodades innan analys och nyckeln till identifiering finns förvarad i journalarkiv. I den aktuella studien kommer nyckeln användas för att med hjälp av personnummer spåra dessa barn i folkbokföringsregister i journalsystemet Asynja VISPH och för att söka information i skolhälsovårdsjournaler. Innan insamling av data sker kommer ett informationsbrev skickas ut till skolsköterskorna på de aktuella skolorna (se bilaga). Från skolhälsovårdsjournalen kommer barnets vikt och längd vid undersökningen närmast 7, 10, 13 och 16 år registreras. De 59 barn som tidigare inte kunde återfinnas vid 4 års ålder kommer nu att eftersökas i skolhälsovårdsjournalen och i förkommande fall kommer deras vikt och längd även i åldrarna 0, 1 och 4 år att registreras. Barnets BMI kommer att beräknas med hjälp av registrerad vikt och längd UP och därefter noteras i registret. Övervikt kommer att klassas som isoBMI ≥25,0 kg/m 2 och fetma som isoBMI ≥30,0 kg/m 2 enligt isoBMI-tabell för barn i olika åldrar [11]. Studien kommer att genomföras som ett samverkansprojekt ihop med dr Orsolya Sófalvi som ska studera sambandet mellan barnfetma och amning.

Statistik

Deskriptiv statistik kommer att användas för att presentera populationen med avseende på antal och kön samt för att beräkna förekomsten av övervikt och fetma hos den aktuella populationen. För att studera korrelationen mellan mammas inskrivningsvikt på MVC och barnens BMI vid de olika åldrarna kommer en linjär regressionsmodell att göras. I en liknande analys kommer barnets BMI vid 10 års ålder att jämföras med BMI senare i tonåren korrigerat för mammans BMI. Resultaten kommer att anses signifikanta vid p-värde <0,05.

Etik

Då vi går in i barnens skolhälsovårdsjournaler och tar fram känsliga personuppgifter kommer data avkodas när vi gör vår analys och i rapporten. Det kommer inte gå att spåra ett enskilt barn och därför ämnar vi inte efterfråga tillstånd från barn och vårdnadshavare. En ansökan om godkännande för studien kommer att ställas till Etikprövningsnämnden i Göteborg.

Betydelse

Fetma hos barn och ungdomar är ett stort problem, både för det enskilda barnet och samhällsekonomiskt. Att identifiera riskfaktorer är viktigt för att om möjligt kunna förebygga barnfetma och därigenom minska de negativa effekterna sjukdomen har på individen och samhället i stort.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Obesity, Morbid
The condition of weighing two, three, or more times the ideal weight, so called because it is associated with many serious and life-threatening disorders. In the BODY MASS INDEX, morbid obesity is defined as having a BMI greater than 40.0 kg/m2.
Body Mass Index
An indicator of body density as determined by the relationship of BODY WEIGHT to BODY HEIGHT. BMI=weight (kg)/height squared (m2). BMI correlates with body fat (ADIPOSE TISSUE). Their relationship varies with age and gender. For adults, BMI falls into these categories: below 18.5 (underweight); 18.5-24.9 (normal); 25.0-29.9 (overweight); 30.0 and above (obese). (National Center for Health Statistics, Centers for Disease Control and Prevention)
Pediatrics
A medical specialty concerned with maintaining health and providing medical care to children from birth to adolescence.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Skaraborg workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Kristina Bengtsson Boström
Distriktsläkare, Närhälsan Billingen vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg, Sahlgrenska akademin

Högt BMI hos moder i tidig graviditet – riskfaktor för fetma hos barn och ungdomar?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/248581