Hur handläggs pneumoni i primärvård i Västra Götalandsregionen?
Project number : 248661
Created by: Adina Alexandra Mocanu, 2018-05-20
Last revised by: Adina Alexandra Mocanu, 2019-07-26
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

How is pneumonia treated in the Västra Götaland region?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Pneumoni är en inflammation i lungvävnaden som vanligtvis är orsakad av en infektion. I många fall ställs diagnosen pneumoni kliniskt. Kontroll av vitalparametrar är viktig för att särskilja pneumoni mot akut bronkit där antibiotikabehandling saknar effekt . Det är oklart i vilken utsträckning man registrerar vitalparametrar som ligger till grund för att ställa diagnosen pneumoni och för att avgöra vårdnivån vid pneumoni. För att bedöma allvarlighetsgrad vid pneumoni inför beslut om vårdnivå rekommenderas användning av scoringsystem baserade på NICE ”Sepsis risk stratification tool” och CRB 65 pneumoniscore. Idag saknas kunskap kring hur ofta dessa bedömningsinstrument används vid handläggning av pneumoni i svensk primärvård.

Syfte/frågeställning

Studiens syfte är att undersöka hur patienter med pneumoni handläggs i primärvård i Västra Götaland. Vi analyserar bland annat användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool”, CRB65 pneumoniscore, förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer och registrering av aktuella relevanta parametrar kopplat till remiss till Akutmottagning och/eller akut lungröntgen.

Metod

Retrospektiv journalgranskningsstudie av vårdkontakter för pneumoni de senaste 12 månaderna på 35 slumpmässigt valda vårdcentraler och 5 jourcentraler i Västra Götaland.

Förväntat resultat

Studien förväntas visa  i vilken utsträckning läkarna använder vitalparametrar och andra bedömningsverktyg för att ställa diagnosen pneumoni och om det finns en förbättringspotential som kan öka patientsäkerhet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Pneumoni är en inflammation i lungvävnaden som kan drabba individer i alla åldrar. Äldre personer och patienter med nedsatt immunförsvar drabbas särskilt ofta. Pneumoni drabbar årligen ungefär en procent av hela befolkningen och 2-4% av personer över 65 år.
Pneumoni orsakas vanligtvis av bakterie- eller virusinfektioner. I sällsynta fall orsakas pneumoni av svampinfektion, aspiration (mat, vätska eller gas), parasiter, läkemedel (methotrexat, bleomycin, carmustine, busulfan, cycloposphamide), radiotherapi eller utlöst via autoimun/imunoallergisk mekanism. Pneumokocker är den vanligaste bakteriella orsaken till samhällsförvärvad pneumoni och medför en ökad risk för allvarlig sjukdom och död.
De vanligaste symptomen vid pneumoni är hosta, feber, frossa, andfåddhet och trötthet. Vissa personer kan ha bröstsmärtor som förväras vid djup andetag.
Kontroll av vitala parametrar och patientens status har stor betydelse för att särskilja pneumoni mot akut bronkit där antibiotikabehandling saknar effekt. Dessutom är dessa parametrar avgörande för allvarlighetsbedömning av pneumoni. Idag vet man inte i vilken utsträckning man tar reda på och registrerar viktiga parametrar som ligger till grund för att ställa diagnosen pneumoni och för att avgöra vårdnivån vid pneumoni. Det är viktigt att ta reda på detta för att identifiera möjliga förbättringsområden vilket kan ligga till grund för framtida utbildningar. 
För att bedöma allvarlighetsgrad vid pneumoni inför beslut om vårdnivå rekommenderas användning av scoringsystem baserade på NICE ”Sepsis risk stratification tool” (grönt, gult respektive rött ljus) och CRB 65 pneumoniscore. Idag saknas kunskap kring hur ofta dessa bedömningsinstrument används vid handläggning av pneumoni i svensk primärvård.

Syfte/frågeställning

Studiens syfte är att undersöka hur patienter med pneumoni handläggs i primärvård i Västra Götaland, med särskilt fokus på riskvärdering och val av vårdnivå respektive uppföljning.
Frågeställningar:
Patienter som sökt primärvård och fått pneumonidiagnos, i vilken utsträckning har:
• antibiotika förskrivits uppdelat på preparat?
• NICEs ”Sepsis risk stratification tool” använts (grönt, gult respektive rött ljus) och registrerats i journalanteckningen?
• CRB65 använts och registrerats i journalanteckningen?
• förekomst eller inte förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer registrerats i journalanteckningen (exempelvis diabetes, hjärtsvikt, njursvikt, KOL, levercirrhos, HIV, graviditet, trauma eller kirurgi senaste 6 veckorna, katetetbärare, kroniskorgansvikt, anorexi, uttalad malnutrition, uttalad obesitas, missbruk, malignitet och immunosuppression, hematologiska sjukdomar)?
• förekomst alternativt avsaknad av säkerhetsnät (social situation) registrerats i journalanteckningen?
• patienter remitterats till sjukhus?
• akut lungröntgen utförts?
• kontrollröntgen lungor beställts?
• uppföljande telefonkontakt alternativt återbesök planerats?
• det noterats i journalanteckningen om patienten är rökare eller inte?
• har de patienter, där det noterats i journalen att dessa är rökare, fått råd om rökstopp?
Är det skillnad i förekomst av dokumenterad användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool” (grönt, gult respektive rött ljus) respektive dokumenterad uppgift om förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer mellan patienter som remitterats eller inte remitterats till sjukhus?
Finns det ett samband mellan dokumenterad användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool” och läkarens kön, läkarens utbildningsgrad/anställningsform (AT-läkare, ST-läkare, distriktsläkare eller hyrläkare), patientens ålder respektive patientens kön?

 Metod

Studiedesign
Retrospektiv journalgranskningsstudie.

Urval

Av de cirka 200 offentliga och privata vårdcentralerna i Västra Götaland kommer 35 vårdcentraler och 5 jourcentraler att väljas ut slumpmässigt. Samtliga vårdkontakter där pneumonidiagnos registrerats under de senaste 12 månaderna på dessa vårdcentraler kommer att studeras.
Inklusionskriterier för att vårdkontakt tas med i analys:
• Vårdkontakten innehåller pneumonidiagnos
• Vårdkontakten avser bedömning av akut pneumoni
Exklusionskriterier för att vårdkontakt inte tas med i analys:
• Pneumonidiagnosen vid vårdkontakten avser uppföljning
• Pneumonidiagnosen är kopierad från epikriskopia som skickats från sjukhuset 

Datainsamling

En sekreterare på respektive vårdcentral söker ut samtliga vårdkontakter för pneumoni under det senaste året. En van sekreterare menprövar journalanteckningen med stöd av medicinskt ansvarig läkare på vårdcentralen vid tveksamheter. I de fall det inte framkommit hinder vid menprövningen printar sekreterare dessa journalanteckningar inklusive lista över tagna prover/resultat från det aktuella kontakttillfället och klipper bort identiteten (namn och personnummer) längst upp på journalutdragen. Istället för namn och personnummer ges den utskriva journalanteckningen och lablistan ett ID nummer och sekreteraren noterar journalanteckningens ID-nummer, patientens kön, födelseår, besöksdatum och om läkaren varit AT-läkare, ST-läkare, distriktsläkare, annan läkare alternativt hyrläkare. De avidentifierade journalkopiorna skickas därefter till FoU-centrum Södra Älvsborg. Vid genomläsning på FoU-centrum Södra Älvsborg registreras följande:
• besöksdatum
• patientens kön
• patientens födelseår
• om läkaren varit AT-läkare, ST-läkare, distriktsläkare, annan läkare alternativt hyrläkare
• eventuellt förskrivet antibiotika uppdelat på preparat
• om NICEs ”Sepsis risk stratification tool” använts (grönt, gult respektive rött ljus) och registrerats i journalanteckningen
• om CRB65 använts och registrerats i journalanteckningen
• om förekomst eller inte förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer registrerats i journalanteckningen (exempelvis diabetes, hjärtsvikt, njursvikt, KOL, levercirrhos, HIV, graviditet, trauma eller kirurgi senaste 6 veckorna, katetetbärare, kroniskorgansvikt, anorexi, uttalad malnutrition, uttalad obesitas, missbruk, malignitet och immunosuppression, hematologiska sjukdomar)
• om förekomst eller avsaknad av säkerhetsnät (social situation) registrerats i journalanteckningen
• om patienter remitterats till sjukhus
• om lungröntgen ordinerats akut
• om kontrollröntgen lungor beställts
• om uppföljande telefonkontakt alternativt återbesök planerats
• om man i journalanteckningen noterat om patienten är rökare eller inte
• om de patienter, där man i journalen registrerat att dessa är rökare, fått råd om rökstopp

Analys

Deskriptiv statistik avseende ålders- och könsfördelning bland patienter kommer att beskrivas liksom i vilken utsträckning handläggande läkaren varit AT-läkare, ST-läkare, distriktsläkare, annan läkare alternativt hyrläkare. Fördelning av förskrivna antibiotika, uppdelat på preparat, kommer att beskrivas. Andel vårdkontakter för akut pneumoni där användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool” använts (grönt, gult respektive rött ljus) respektive CRB65 registrerats i journalanteckningen kommer att registreras.
Vidare kommer beräkning ske av vilken andel av vårdkontakter för akut pneumoni där:
• förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer registrerats i journalanteckningen (exempelvis diabetes, hjärtsvikt, njursvikt, KOL, levercirrhos, HIV, graviditet, trauma eller kirurgi senaste 6 veckorna, katetetbärare, kroniskorgansvikt, anorexi, uttalad malnutrition, uttalad obesitas, missbruk, malignitet och immunosuppression, hematologiska sjukdomar) registrerats
• förekomst respektive avsaknad av säkerhetsnät (social situation) registrerats i journalanteckningen
• patienter remitterats akut till sjukhus
• lungröntgen ordinerats akut
• kontrollröntgen lungor beställts
• uppföljande telefonkontakt alternativt återbesök planerats
• det noterats i journalanteckningen om patienten är rökare eller inte
• de patienter, där det i journalen registrerat att dessa är rökare, fått råd om rökstopp

Analytisk statistik

Med hjälp av chi-två test kommer vi att studera om det är skillnad i förekomst av dokumenterad användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool” (grönt, gult respektive rött ljus) respektive dokumenterad uppgift om förekomst av allvarlig komorbiditet eller riskfaktorer mellan patienter som remitterats eller inte remitterats till sjukhus.

En logistisk regression kommer att utföras. Beroende variabel: dokumenterad användning av NICEs ”Sepsis risk stratification tool” eller inte. Oberoende variabler: läkarens kön, läkarens utbildningsgrad/anställningsform (AT-läkare, ST-läkare, distriktsläkare eller hyrläkare), patientens ålder och patientens kön

Stickprovsberäkning

Enligt databasen Munin fanns det i december 2017 i Västra Götaland 199 vårdcentraler där medelvärdet för antal listade patienter per vårdcentral är 8464. Normalt identifieras 15-20 pneumonier/1000 invånare och år. En del av dessa diagnostiseras på sjukhus och jourcentraler. Storleken av den andel som upptäcks på vårdcentralen skiftar beroende på hur vården lokalt är organiserad och på avstånd till sjukhus. Det kan även förekomma att diagnosen används då man vill ge antibiotika till pat. med akut bronkit. En rimlig uppskattning är att det i genomsnitt handläggs 8 akuta pneumonier per 1000 listade invånare och år på vårdcentraler. Genomsnittsvårdcentralen förväntas därför handlägga ca 68 fall av akut pneumoni per år. Vi planerar att slumpmässigt välja ut 20 vårdcentraler i Västra Götaland för journalgranskning av samtliga fall av akut pneumoni de senaste 12 månaderna och materialet förväntas då att omfatta cirka 1360 akuta pneumonifall vilket förväntas ge en god bild av handläggning av pneumoni i primärvård.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Bronchopneumonia
Acute inflammation of the walls of the smaller bronchial tubes, with varying amounts of pulmonary consolidation due to spread of the inflammation into peribronchiolar alveoli and the alveolar ducts. (Stedman, 25th ed)
Pneumonia
Inflammation of the lungs.
Respiratory Tract Infections
Description missing

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Heimdal vårdcentral (Borås) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg
Rickard Stålhammar
ST-läkare, HälsoBrunnen Vårdcentral

Hur handläggs pneumoni i primärvård i Västra Götalandsregionen?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/248661