Informationssökning på internet och dess påverkan på patienters oro för hälsan.
Project number : 248811
Created by: Caroline Gerner, 2018-05-21
Last revised by: Caroline Gerner, 2019-04-14
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Människor vänder sig idag till internet för att få en ökad kunskap inom många områden, detta gäller även hälsa och sjukdomar. Det finns en stor bredd på informationen där det kan vara svårt att avgöra om informationen är sann eller inte. 
Att söka information om hälsa har visats vara både positivt och negativt. Tidigare studier beskriver dock ofta de positiva effekterna som kan uppnås av informationssökning. Däremot är det mindre vanligt att de tar upp negativa aspekter så som en ökad oro för hälsan. 

Syfte
Att undersöka om patienter på vårdcentral söker information om symtom på internet och om informationen påverkar oro för hälsan.

Metod
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Patienter på Sävedalens Vårdcentral som söker på drop-in för akuta/nydebuterade symtom erbjuds delta i studien. De tilldelas ett strukturerat frågeformulär att själva besvara. Materialet kommer sammanställas både deskriptivt i procent samt med jämförande analyser mellan åldersgrupper.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Människor vänder sig idag till internet för att få en ökad kunskap inom många områden, detta gäller även hälsa och sjukdomar. Det finns en stor bredd på informationen där det kan vara svårt att avgöra om informationen är sann eller inte. 
Att söka information om hälsa har visats vara både positivt och negativt. Tidigare studier beskriver dock ofta de positiva effekterna som kan uppnås av informationssökning. Däremot är det mindre vanligt att de tar upp negativa aspekter så som en ökad oro för hälsan. 

Syfte
Att undersöka om patienter på vårdcentral söker information om symtom på internet och om informationen påverkar oro för hälsan.

Metod
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Patienter på Sävedalens Vårdcentral som söker på drop-in för akuta/nydebuterade symtom erbjuds delta i studien. De tilldelas ett strukturerat frågeformulär att själva besvara. Materialet kommer sammanställas både deskriptivt i procent samt med jämförande analyser mellan åldersgrupper.

Typ av projekt

Utvecklingsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Internet
A loose confederation of computer communication networks around the world. The networks that make up the Internet are connected through several backbone networks. The Internet grew out of the US Government ARPAnet project and was designed to facilitate information exchange.
Consumer Health Information
Information intended for potential users of medical and healthcare services. There is an emphasis on self-care and preventive approaches as well as information for community-wide dissemination and use.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Vårdcentraler - Partille - Sävedalenhälsan AB - Sävedalens Vårdcentral och BVC workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Gamal Abd El-Gawad
Specialist i allmänmedicin, Med Dr, inom Västra Götalandsregionen, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Informationssökning - positivt och negativt

Internet blir mer och mer en del av människors liv, många har tillgång till internet och det börjar bli en vana att söka information (1). Fler människor söker också information om hälsa och sjukdoms symtom på internet (1-4). I många fall är det en källa människor vänder sig till i första hand. Detta gör att patienter känner sig mera förberedda inför läkarbesök och mera redo att delta i beslut rörande sin egen hälsa (1). Det kan generera bättre patient-läkarsamtal där båda parterna är delaktiga (5), hjälpa patienter att hantera och förstå sina sjukdomar, samt bearbeta och finna strategier att ta sig genom svåra stunder relaterat till sin sjukdom (6, 7). Det också kan skapa minskad stress, rädsla och ingjuta hopp.

Patienters informationssökning på internet bidrar till att minska kostnader inom hälso-sjukvård genom bättre användning av resurser och egenvård (2). Dock kan kvalitén på den information som patienterna läser variera. Exempelvis inhämtas information från så väl granskade webbsidor om medicinska riktlinjer och vetenskapliga artiklar men även personliga bloggar, åsikter och anekdoter från andra patienter (1, 2, 8, 9).

Det är inte alltid patienterna har tillräcklig kunskap i att bedöma medicinsk information och relatera det till deras egna hälsotillstånd eller att de är medvetna om sina begränsningar i att bedöma detta (2, 4, 5). Man pratar om begreppet ”eHealth literacy” vilket är förmågan att söka, hitta, förstå och utvärdera hälsoinformation från elektroniska källor och tillämpa den kunskap som erhållits för att ta itu med eller lösa ett hälsoproblem (10). Osäkerheten och förmågan till detta kan bidra till att patienterna blir felinformerade, vilket i sin tur kan skapa en ångest och oro (2, 5). En ökad oro kan också leda till att patienter sätter sin egen diagnos och behandlar sig själva (2).

Patienter upplever för det mesta att informationssökning är något positivt för patient-läkarrelationen men i vissa fall har man sett att den påverkas negativt (1, 4). Patienterna ställer flera frågor och kräver mera från sina läkare (11). Detta kan skapa konflikter mellan patient och läkare framförallt om den information som patienten funnit inte överensstämmer med den kunskap som läkaren har (2). Detta kan i sig resultera i missnöjda patienter som söker sig till annan vårdgivare för en second opinion, byte av läkare/vårdcentral, dålig följsamhet till den behandling läkaren gett och självmedicinering efter rekommendationer på internet (1).

Hälsa och vård på internet i Sverige

År 2010 när senaste rapporten om hur svenskar använder internet, relaterat till hälsa och vård, kom ut använde lite drygt hälften av alla svenskar internet för att söka information om hälsa och medicinska frågor rörande specifika sjukdomar och symtom (8). Detta var då en uppåtgående trend från 15 % år 2000 till 55 % år 2010. I takt med att efterfrågan på information om hälsa och medicinska frågor ökade på internet skapades det fler webbplatser för detta ändamål. Både medicinskt granskade sidor som 1177 men också flertalet bloggar med tema ”fråga doktorn”.

Både unga och gamla sökte efter information på internet även om det var mera vanligt i åldrarna 16-45 år. Kvinnor i alla åldrar var mer intresserade än män av att söka information på internet rörande sin hälsa (8).

Informationssökning på nätet om hälsa bland äldre

Olika studier har visat att äldre använder internet i mindre utsträckning än yngre (8, 12, 13). För äldre kan det vara en ovana och rädsla för ny teknik som gör att de inte använder internet i lika stor utsträckning (8). Men det kan också vara förknippat med att det kan vara svårt att förstå och hantera den information som man hittar och därmed väljer man att inte söka information alls (8, 12).

Tidigare studier beskriver ofta positiva effekter som kan uppnås av informationssökning om ämnen kopplade till sjukdom och hälsa. Däremot är det mindre vanligt de tar upp negativa aspekter så som en ökad oro för hälsan. En ökad kunskap om patienters informationssökning och om det ökar oro för hälsan är viktigt för att kunna bemöta patienterna på ett bra sett under patient-läkarkonsultationen och därmed minska oro. 

Syfte

Att undersöka om patienter på vårdcentral söker information om symtom på internet och om informationen påverkar deras oro för hälsan.

Frågeställningar

  • Hur stor andel av patienterna söker information om sin hälsa, generellt över året och inför det aktuella läkarbesöket?
  • Påverkar den sökta informationen oron för sin egen hälsa?
  • Finns det någon skillnad mellan kön och åldersgrupper i informationssökningsbeteende och påverkan på oro för hälsan?
  • Påverkar oro hur snabbt patienter söker läkarvård?

Metod

Studiedesign

Kvantitativ, tvärsnittsstudie med användande av ett frågeformulär. Data kommer att presenteras med deskriptiv statistik och jämförande analyser mellan åldersgrupper.

Urval

Sävedalens vårdcentral ligger i Partille kommun i Västra Götaland och har ca 7500 listade patienter. Ca 100 patienter söker varje vecka på drop-in mottagning. Patienter som är över 18 år, män och kvinnor som kan läsa och förstå svenska och söker på drop-in mottagning för akuta/relativt nydebuterade symtom kommer att tillfrågas delta i studien. Patienter som kommer på planerade årsuppföljningar kommer exkluderas från studien.

Stickprovsstorlek är uträknat baserat på det primära utfallsmåttet om patienter söker information om hälsa eller inte. Ett antagande har gjorts om att 75 % av deltagarna har sökt information om hälsa. Detta ger en stickprovsstorlek på 156 deltagare. Detta med en power på 80% och sannolikhet för Typ-I fel på 0,05. Dock kommer vi att öka storleken till 180 personer för att säkerställa stickprovsstorleken om en del av frågeformulären i efterhand behöver exluderas på grund av ofullständigt ifyllda frågeformulär.

Datainsamling

Datainsamlingen kommer att fortgå under 3-4 veckor under hösten 2019, när deltagarantalet är uppe i 180 stoppas datainsamlingen. Data samlas in med hjälp av ett strukturerat frågeformulär (bilaga 1) som delas ut till patienterna i receptionen under dop-in tid klockan 8-10, måndag till fredag. Alla patienter som uppfyller inklusionskriterierna kommer att få ett informationsblad och ett frågeformulär. Patienterna fyller själva i frågeformuläret medan de är på vårdcentralen. Frågeformuläret lämnas sedan in i en brevlåda vid receptionen.

Frågeformuläret utgår från ett redan befintligt frågeformulär, vilken ingår i en studie om informationssökningsbeteende bland äldre inom akutvård (12). Frågeformuläret är i original skrivet på engelska varför frågorna är översatta och anpassades efter svenska förhållanden, primärvård och denna studie. Frågeformuläret är därefter pilottestad på 10 patienter för Face validity och 10 personer i personalen på Sävedalens vårdcentral för Content Validity.

Frågeformuläret börjar med demografiska frågor rörande kön och ålder. Därefter kommer frågor som berör internetanvändning både generellt och i syfte att söka information om symtom. Vidare kommer frågor om internetsökning innan dagens läkarbesök, om det påverkat patienterna att söka vård, samt om informationen påverkade oro över hälsan. Frågeformuläret avslutas med en öppen fråga där patienterna i fritext får skriva ned sina tankar. 

Frågorna har blandade svarsalternativ; 3-gradig skala (ja, nej, delvis), 4-gradig skala (mycket bra – mycket dåligt), 5-gradig skala (dagligen – aldrig) och 7-gradig skala av Likert-typ.

Primärt utfallsmått är om man sökt information om hälsa eller inte. Variabler som kommer att studeras är; internetanvändning och informationssökning inför läkarbesök. Jämförelser görs mellan kön och åldersgrupper.

Sekundärt utfallsmått är om informationen påverkar oro för hälsan. Jämförelser görs mellan kön och åldersgrupper.

Analysmetod

Materialet kommer att sammanställas deskriptivt där data som är nominal och binär kommer presenteras i procent. Det kommer visas uppdelat i tre åldersgrupper. Unga 18-35 år, medelålders 36-65 år och äldre 66 år och uppåt. Jämförelser kommer att göras mellan kön och åldersgrupperna. Dessa analyser utförs med chitvå test. Skalor av Likert-typ analyseras med rangsummetest. Om det finns en skillnad mellan grupperna accepteras en signifikansnivå på 95 %. Testerna kommer att utföras och analyseras i SPSS. Kommentarer på den öppna frågan att redovisas som citat. Blir det många kommentarer på den öppna frågan får detta ses som en idé till ett möjligt framtida projekt.

Etiska överväganden

Detta är en studie som är en del av utbildningen för specialisttjänstgörande läkare inom allmänmedicin. Ingen etisk prövning bedöms nödvändig då studien inte kommer att publiceras. Skriftligt samtycket bedöms inte vara nödvändigt då deltagande i studien är anonymt och frivilligt, patienterna kommer att tilldelas ett informationsblad om syfte med studien. Inga personnummer kommer efterfrågas och inga journaler kommer att användas. Det finns inget som går att koppla svaren på en enkät till en viss person. Det finns ingen risk eller nytta för den enskilda individen att delta i studien. Verksamhetschefens godkännande har inhämtats för projektet.

Tänkbar nytta av projektet

Kartläggningen av patienternas infomationssökningsmönster och påverkan över oron för hälsan, kan vara ett underlag för diskussion till läkarna för hur de kan anpassa sitt arbetssätt och minska patienternas eventuella oro. Detta genom exempelvis att läkarna blir bättre på att förklara, utbilda patienterna och rekommendera bra och tillförlitliga hemsidor.


Informationssökning på internet och dess påverkan på patienters oro för hälsan., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/248811