Läkares upplevelser av att arbeta på en onlinemottagning med videobesök i offentlig primärvård i Västra Götalandsregionen, en kvalitativ studie
Project number : 249281
Created by: Cajsa Björndell, 2018-06-04
Last revised by: Cajsa Björndell, 2019-03-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Videobesök är en relativt ny besöksform i primärvården och innebär att patienten har sitt läkarbesök på distans med hjälp av webbaserad videoteknik. En onlinemottagning med videobesök, Närhälsan Online, infördes i den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen (VGR) i december 2017. Eftersom tidigare forskning på videobesök i primärvården är begränsad och huvudsakligen patientfokuserad behövs det forskning på hur vårdpersonal upplever den nya konsultationsformen i primärvården.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva läkares upplevelser av att arbeta på en onlinemottagning med videobesök i offentlig primärvård i VGR.

Metod

En kvalitativ studie med ca 10 intervjuer av läkare kommer att ljudinspelas, transkriberas och sedan analyseras med systematisk textkondensering enligt Malterud.

Tänkbar nytta av projektet

Projektet kan bidra till ny kunskap och vara till grund för vidare forskning på videobesök i primärvården. Projektet skall även ingå i utvärderingen av den nya arbetsmetoden i primärvården och skulle kunna bidra till utvecklingen av den digital vården i offentlig primärvård i VGR.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Videobesök är en relativt ny konsultationsform i primärvården och innebär att det sker en synkron konsultation mellan läkare och patient på distans, med hjälp av webbaserad videoteknik. En digital mottagning med videobesök, Närhälsan Online, infördes i den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen (VGR) december 2017. Eftersom tidigare forskning på videobesök i primärvården är begränsad och huvudsakligen patientfokuserad behövs det forskning på hur vårdpersonal upplever den nya konsultationsformen i primärvården.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva läkares upplevelser av att arbeta på en onlinemottagning med videobesök i offentlig primärvård i VGR.

Metod

En kvalitativ studie med ca 10 individuella semistrukturerade intervjuer av läkare kommer att ljudinspelas, transkriberas och sedan analyseras med systematisk textkondensering enligt Malterud.

Tänkbar nytta av projektet

Projektet kan bidra till ny kunskap och vara till grund för vidare forskning på videobesök som telemedicinsk metod i primärvården. Projektet skall även ingå i utvärderingen av den nya interventionen i primärvården och skulle kunna bidra till utvecklingen av telemedicinsk verksamhet i offentlig primärvård i VGR.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Telemedicine
Delivery of health services via remote telecommunications. This includes interactive consultative and diagnostic services.
Remote Consultation
Consultation via remote telecommunications, generally for the purpose of diagnosis or treatment of a patient at a site remote from the patient or primary physician.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Brämaregården vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Åsa Premberg
FoU-ledare, Universitetslektor, Barnmorska, Sahlgrenska akademin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Konsultationer mellan läkare och patient med hjälp av videoteknik har sitt ursprung i telemedicin med den enklaste definitionen att någon medicinsk service sker över distans (1, 2). Termen videobesök kommer ifrån USA och syftar till att läkarbesöket sker mellan patienten och en läkare med hjälp av videoteknik (3-5).  I Sverige är det privata aktörer som varit först med digitala tjänster. För att få kontroll över vilka vårdinsatser som invånarna vänder sig till och kunna erbjuda patientsäkra alternativ med hög vårdkvalité har allt fler landsting valt att själva erbjuda digital vård i primärvården, främst videobesök med start 2018 (6). Teknologin snarare än vårdbehovet anses kunna vara en viktig drivkraft till att vård flyttat online (7). Tidigare forskning har visat fördelar med videokonsultationer med sjukhusspecialister för bedömning av patienter som bor i glesbygd, med långt avstånd till specialistvård (8-10). I nuläget är den digitala vården i Sverige populärast i storstadsregionerna med flest besök per capita i Stockholms län, VGR och Skåne (11). Få studier om videbesök mellan patient och läkare i primärvården finns publicerade. En enkätstudie har visat att få av USA:s vuxna population år 2015 hade erfarenhet av videobesök men över hälften var villiga att använda telemedicin med sin befintliga vårdkontakt i primärvården, en tredjedel med en annan vårdkontakt i samma vårdorganisation och färre med en annan vårdorganisation (5). Att befinna sig i sin egen miljö under videobesöket med ens befintliga vårdkontakt har visat sig att för vissa patienter vara ett stöd då de kände sig mer bekväma med läkarbesöket (4). Det behövs forskning på hur vårdpersonal upplever den nya konsultationsformen i primärvården varför det i denna studie fokuseras på läkares upplevelse av videobesök. 

Syfte

Syftet med studien är att beskriva läkares upplevelser av att arbeta på en onlinemottagning med videobesök i offentlig primärvård i VGR.

Metod

Studiedesign

Studien har initierats och kommer utföras av ST-läkare i allmänmedicin som inte själv har någon klinisk erfarenhet av videobesök och som tidigare inte ägnat sig åt kvalitativ forskning.

En kvalitativt inriktad forskning med individuella semistrukturerade intervjuer har valts för att kunna belysa läkarnas individuella upplevelse av den nya arbetsmetoden videobesök. Eftersom man på förhand inte kan formulera svarsalternativ eller känna till vilken information deltagarna besitter har kvalitativa intervjuer med induktiv ansats valts.

Kontext och intervention

Då VGR dec 2017 startade Närhälsan Online(NO), en för alla sina offentliga vårdcentraler gemensam digital mottagning för videobesök (12), utförs studien i denna kontext. Landstinget omfattar 49 kommuner med totalt 1 700 000 invånare, motsvarande 17 % av Sveriges befolkning och inkluderar Sveriges andra största stad Göteborg (13, 14). I VGR finns det 318 tätorter där majoriteten av befolkningen bor medan knappt 30 % bor på glesbygd (15). >80 % av invånarna i VGR har i genomsnitt <5 min bilresa, medan enbart enbart 0,2% av invånarna >30 min bilresa, till närmaste fysiska vårdcentral (skärgårdsbefolkningen ej inräknad) (16).

Videobesöken är otriagerade och patienten bokar själv sin läkartid på NO. Det rör sig om nybesök där patient och läkare vanligtvis inte har haft kontakt tidigare.

Urval

Antalet informanter är beräknat till 10-15 personer. Inklusionskriterierna är att informanten skall ha minst 25 timmars tjänstgöringstid med videobesök, vara ST-läkare eller specialist i allmänmedicin och ha minst 2,5 års tjänstgöring i allmänmedicin. Exklusionskriterierna är att läkaren själv forskar om digital vård, har en personlig relation till projektledaren, inte längre arbetar på NO eller om kontaktuppgifter saknas. Deltagarna rekryteras genom epost, vid låg svarsfrekvens eventuellt även via telefon. Ett strategiskt urval görs i syfte att få en variation av upplevelser och synpunkter genom en spridning mellan kön, ålder, yrkesprofession, arbetslivserfarenhet i primärvården, tjänstgöringstid med videobesök, samt geografisk spridning(födelseort, examensort, arbetsort). Både läkare som frivilligt arbetar på NO och läkare där arbetet på NO ingår som ett uppdrag i den ordinarie verksamheten kommer att rekryteras.

Datainsamling

Semistrukturerade intervjuer kommer att genomföras av projektledaren och inleds med en provintervju, som kan komma att inkluderas i studien om inga större förändringar görs. Intervjuerna beräknas ta 1-1,5 h och kommer att utföras genom enskilda fysiska möten där val av plats sker efter överenskommelse med informanterna. Intervjuerna kommer att ljudinspelas med hjälp av en bandspelare. För en översikt över frågeteman och intervjufrågor som kan komma att ställas var god se bilaga: Intervjuguide. Projektedaren kommer att transkribera provintervjun. Medicinska sekreterare anställda på Närhälsan kommer att transkribera resterande intervjuer. Projektledaren kommer att läsa igenom de färdigtranskriberade texterna tillsammans med ljudinspelningarna innan analysen startas för att säkerställa att datamaterialet är korrekt.

Analys

Textmaterialet kommer att analyseras med hjälp av systematisk textkondensering enligt Malterud, inspirerad av Giorgi, då metoden lämpar sig bra för en deskriptiv tvärgående analys i syfte att utveckla kunskap av informanternas erfarenheter och upplevelser av videobesök. Analysen startas med att de transkriberade texterna läses i syfte att skaffa sig ett helhetsintryck för att kunna ta fram preliminära teman. I analysens andra fas identifieras meningsbärande enheter. Dessa sorteras och kodas genom en systematisk dekontextualisering där texterna lyfts ur sitt sammanhang för att kunna läsas ihop med besläktade textelement. De meningsbärande enheterna ordnas i kodgrupper. I den tredje fasen kondenseras de meningsbärande enheterna i respektive kodgrupper till konkret meningsfullt innehåll. I den fjärde fasen sker en rekontextualisering där innehållet för varje kodgrupp beskrivs, sammanfattas och en analytisk text skapas (17).

Teoretisk referensram

Systematisk textkondensering bygger liksom för andra kvalitativa metoder på fenomenologi och hermeneutik som är teorier om mänsklig erfarenhet respektive tolkning. Fenomenologi är inom filosofin ett omfattande område som handlar om förståelsen för att människors erfarenhet räknas som giltig kunskap.  Detta projekt kommer inte använda någon djupare fenomenologisk analys utöver Malteruds metod som är inspirerad av Giorgis fenomenologiska analys (17, 18). Malterud betonar Giorgis syfte att med den fenomenologiska analysen utveckla kunskap om informantens erfarenhet och livsvärld inom ett område, att söka efter det väsentliga kännetecknet av fenomenet medan vi försöker sätta den egna förförståelsen åt sidan i mötet med informanten (17).

Malterud är tydlig med att det inte går att hålla sig neutral som forskare och blunda för den egna förförståelsen. ”Kunskap är en produkt av mänsklig perception, tolkning och interaktion” (17). I projektledarens eget fall är det med bakgrund av yrkesverksam läkare i allmänmedicin med det traditionella läkarbesöket med fysiska patientmöten som det nya fenomenet videobesök kommer beskådas. Denna bakgrund kan bidra till en klarsynthet i vad som är speciellt och unikt med videobesök genom att kunna se skillnaden jämtemot det traditionella läkarbesöket. Infallsvinkeln i forskningen bygger på projektledarens intresse för konsultationsprocessen och patientsamtalet enligt JH Larsen (19) vilket gjort projektledaren nyfiken på hur ett videbesök kan inverka på samtalet och konsultationsprocessen.

Etiska överväganden

Studien kommer att etikprövas på Regionala etikprövningsnämnden (EPN).

Informanterna kommer att få skriftlig och muntlig information om studien samt kommer att få genomgå skriftligt samtycke. Försiktighet kommer att vidtas för att skydda informanternas identitet och värna om konfidentialiteten. Personuppgifter kommer att registreras separat. Alla data kommer att avidentifieras i samband med transkriberingen. Informanterna med respektive intervju kommer att tilldelas varsitt nummer.  Ljudinspelningarna, de transkiberade texterna samt en grunddatafil med demografisk data kommer att förvaras i separata G-mappar som bara projektledaren och projektansvarig har tillgång till. All data enligt ovan kommer att sparas i minst 10 år.  En anmälan av register för personuppgifter kommer att göras då både ljudinspelningar och dermografisk data kommer att lagras som personuppgifter.

I en intervjusituation finns det en liten risk för integritetsintrång. En intervju om ens egna upplevelser är en utmaning för informantens integritet även om informanten deltar frivilligt, får prata fritt och väljer själv hur den vill svara på frågorna. Det finns en alltid en risk att en informant under intervjun ger information, som kändes bra i stunden att prata om men ångrar i efterhand.  Informanten kan närhelst välja att avbryta sitt deltagande. Om informanten är behov av samtalsstöd  kommer detta att erbjudas.

Projektledaren jobbar i samma vårdorganisation, Närhälsan, som onlinemottagningen. Projektledaren kan därför inte anses oberoende då vårdorganisation även kommer bidra med personal till transkribering. En potentiell risk skulle kunna vara bias såsom partiskhet eller jäv. Projektledaren har inga personliga behov eller vinster av att leverera resultat och slutsatser i syfte att försvara eller försköna verksamheten. Snarare anser vi att det är ytterst viktigt att forskning med god vetenskaplig kvalitet bedrivs på verksamheten eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning gjord.

Målet är att eftersträva ett rikt och nyanserat datamaterial som speglar olika uppfattningar och upplevelser. När resultaten publiceras kan man förvänta sig att resultaten kan bidra till pågående debatt om hälso- och sjukvården rörande prioriteringar, ekonomi, etik, digitalisering och politik. Vi kan på så sätt inte garantera att enskilda individer eller grupper som som är engagerade i hälso- och sjukvårdsfrågor inte kan identifiera sig med eller på något sätt inte kan ta känslomässigt illa vid sig av mina forskningsresultat och slutsatser när de blir officiella. Studieresultaten kommer att redovisas på gruppnivå där inga enskilda individer eller subgrupper kommer att kunna identifieras eller pekas ut. Citat från enskilda informanter kan förekomma men utan att det går att identifiera vem citatet kommer ifrån.

Tänkbar nytta av projektet

Då det inte finns någon tidigare forskning på den här typen av videobesök i primärvården kan projektet bidra till ny kunskap och vara till grund för vidare forskning. Eftersom internetbaserad sjukvård blir allt vanligare finns det ett behov av att kartlägga i vad inom telemedicin som kan vara användbart i primärvården, vilket detta projekt kan bidra till. Forskningsresultaten kommer även ingå i utvärderingen av den nya interventionen och på så sätt bidra till verksamhetsutvecklingen. Det diskuteras även om och hur videobesök skulle kunna interageras på de ordinarie vårdcentralerna och projektet skulle kunna bidra till kunskap om och i vilka situationer konsultationsformen är lämplig.

Tidsplan

Projektplan: klar 28 maj 2018. EPN-ansökan: skickas in i början av juli för att behandlas 13 augusti 2018. En anmälan av register för personuppgifter: skickas in i aug 2018. Datainsamlingen, transkribering och dataanalys: sker parallellt eller i direkt anslutning till varandra under perioden sep till okt 2018. Provintervju: några dagar till ett par veckor före. Ansökan om projektmedel: okt 2018. Färdigställande av rapport, redovisningen av projektet samt färdigställande av artikel för publicerin: beräknas ske under år 2019.

Referenser

1. Sood S, Mbarika V, Jugoo S, Dookhy R, Doarn CR, Prakash N, et al. What is telemedicine? A collection of 104 peer-reviewed perspectives and theoretical underpinnings. Telemedicine journal and e-health : the official journal of the American Telemedicine Association. 2007;13(5):573-90.

2. Fatehi F, Wootton R. Telemedicine, telehealth or e-health? A bibliometric analysis of the trends in the use of these terms. Journal of Telemedicine and Telecare. 2012;18(8):460-4.

3. Powell RE, Stone D, Hollander JE. Patient and health system experience with implementation of an enterprise-wide telehealth scheduled video visit program: Mixed-methods study. Journal of Medical Internet Research. 2018;20(2).

4. Powell RE, Henstenburg JM, Cooper G, Hollander JE, Rising KL. Patient perceptions of telehealth primary care video visits. Annals of Family Medicine. 2017;15(3):225-9.

5. Welch BM, Harvey J, O'Connell NS, McElligott JT. Patient preferences for direct-to-consumer telemedicine services: A nationwide survey. BMC Health Services Research. 2017;17(1).

6 .Cederberg J. Landstingen tar upp kampen om digital vård. Lakartidningen. 2018;115(6):224.

7. Casey M, Shaw S, Swinglehurst D. Experiences with online consultation systems in primary care: case study of one early adopter site. The British journal of general practice : the journal of the Royal College of General Practitioners. 2017;67(664):e736-e43.

8. Johansson AM, Lindberg I, Söderberg S. Healthcare personnel's experiences using video consultation in primary healthcare in rural areas. Primary Health Care Research and Development. 2017;18(1):73-83.

9. Johansson AM, Lindberg I, Söderberg S. Patients' experiences with specialist care via video consultation in primary healthcare in rural areas. International Journal of Telemedicine and Applications. 2014;2014.

10. Raven M, Butler C, Bywood P. Video-based telehealth in Australian primary health care: Current use and future potential. Australian Journal of Primary Health. 2013;19(4):283-6.

11. Cederberg J. Så mycket kostar digital vård. Lakartidningen. 2018;115(4).

12. P. Häyhänen. Doktorn i mobilen – poppis bland 80-talisterna. VGRfokus. 2018-02-16 [Internet]. [Cited 5 May 2018]. Available from: https://vgrfokus.se/2018/02/doktorn-mobilen-poppis-bland-80-talisterna/.

13. Befolkningsstatistik från Regionfakta [Internet]. [Cited 5 May 2018]. Available from: http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsforandring-25-ar/.

14. Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik [Internet]. [Cited 5 May 2018]. Available from:  http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/.

15. Rapport tillväxt och utveckling i Västra Götalandsregionen [Internet]. [Cited 5 May 2018]. Available from: https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/dd96aede-69cc-4a38-b5f4-67b53d21e01c/Landsbygd%20och%20Stad%202007.pdf?a=false&guest=true.

16. Tillväxtanalys från Regionfakta [Internet]. [Cited 5 May 2018]. Available from: http://www.regionfakta.com/Vastra-Gotalands-lan/Samhallets-service/Avstand-till-vardcentral/.

17. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion: Studentlitteratur; 2014.

18. Malterud K. Systematic text condensation: A strategy for qualitative analysis. Scandinavian Journal of Public Health. 2012;40(8):795-805.

19. Larsen J-H. Patientsamtalet: handbok i mötet mellan läkare och patient: Studentlitteratur; 2015.


Läkares upplevelser av att arbeta på en onlinemottagning med videobesök i offentlig primärvård i Västra Götalandsregionen, en kvalitativ studie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/249281