Tidig och systematisk kommunikation mellan läkare, patient och arbetsgivare för snabbare återgång i arbete. CapNote - en randomiserad, kontrollerad studie i primärvården.
Project number : 249981
Created by: Paula Nordling, 2018-06-29
Last revised by: Paula Nordling, 2019-06-18
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2018-03-14
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-06-01
Rekrytering/datainsamling pågår

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Early and systematic communication between physician, patient and employer for faster return to work. CapNote – a randomized controlled study in primary care.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Depression, ångest och stressrelaterade tillstånd är vanliga orsaker till sjukskrivning. Risken för lång sjukskrivning och återfall i sjukfrånvaro är hög. Det kan vara svårt för läkaren att bedöma behov av sjukskrivning och rehabilitering eftersom förmågan att arbeta varierar och läkare har begränsad kunskap om arbetslivet. Arbetsgivare har ansvar för rehabilitering vid sjukskrivning, men har ofta begränsad kunskap om patientens besvär och arbetsförmåga. Arbetsgivare som inte vet vilka svårigheter den anställde har, har sämre möjlighet att göra lämpliga arbetsanpassningar.

Syfte

Utveckla en resurslapp för förbättrad kommunikationen mellan patient, läkare och chef kring psykisk hälsa och arbete så att patienten kan vara kvar i arbete eller återgå i arbete så fort som det är möjligt.

Metod

”Resurslappen” är ett formulär som handlar om arbetssituation, hur den nedsatta hälsan påverkar förmåga att arbeta och vilka anpassningar som kan göras på arbetsplatsen. Med hjälp av Resurslappen diskuterar patienten sin situation med sin läkare och sedan med sin chef. Det som kommer fram i samtalen används för att planera framåt. Resurslappen testas i klinisk verksamhet i primärvården.

Förväntat resultat
Hypotesen är att antalet sjukskrivningsdagar är lägre hos de patienter som har använt Resurslappen jämfört med en grupp patienter som inte har använt Resurslappen.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Hälso- och sjukvården har ansvar för att utforma medicinska utlåtanden för bedömning av rätten till sjukpenning och andra förmåner inom socialförsäkringen. Det är en särskild utmaning att göra detta för patienter med vanliga psykiska sjukdomar som depressions- och ångestsjukdomar (i fortsättningen CMD efter det engelska uttrycket "Common mental disorders"). CMD är ett samlingsbegrepp för depression, ångestsjukdomar, tvångssyndrom, stress-/utmattningstillstånd, post-traumatiskt stressyndrom och social fobi. Dessa är vanliga sjukdomar i den yrkesverksamma befolkningen. OECD har skattat att ungefär 15% av de yrkesverksamma har CMD och av dessa har drygt 70% påverkan på sin arbetsförmåga vilket kan jämföras med 25% bland de yrkesverksamma utan CMD. Vid längre sjukfrånvaro ökar risken för marginalisering från arbetslivet och negativa konsekvenser för den enskildes ekonomi och sociala kontakter. Det finns också ett ekonomiskt perspektiv för arbetsgivare och samhälle. För svenska staten kostade utbetalning av sjukpenning 38 miljarder år 2016 och sjuk- och aktivitetsersättningen kostade drygt 40 miljarder. Mot bakgrund av att CMD nu är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland både kvinnor och män i Sverige är behovet av en professionell, rättssäker och medicinskt välgrundad arbetsmetodik inom såväl hälso- och sjukvården som socialförsäkringen av största vikt.

Behovet av forskning som involverar arbetsgivaren i samarbete med patient och läkare kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har framhållits i flera systematiska översikter och i rapporter. Detta projekt syftar till att pröva om tidig kommunikation mellan sjukskrivande läkare, patienten och dennes arbetsgivare kan påverka sjukfrånvaro.

Syfte

Att undersöka om användandet av "Resurslappen" (se beskrivning nedan) ger patienten, sjukskrivande läkare och patientens arbetsgivare bättre underlag för att bedöma behov av sjukfrånvaro respektive arbetsanpassningar och om detta arbetssätt påverkar sjukfrånvarons längd. Hypotesen är att patienter som träffar en interventionsläkare och därmed får använda resurslappen kommer att återgå till arbete snabbare än kontrollgruppen. Ytterligare ett syfte är att pröva om den här metoden är användbar och acceptabel för de inblandade (feasibility). 

Specifika forskningsfrågor:

Q1. Hur många och hur stor andel personer återgår i arbete på hel- eller deltid i interventions- respektive kontrollgrupp? 

Q2. Hur många netto- och bruttosjukdagar är det vid 6, 12 och 18 månaders uppföljning i interventions- och kontrollgrupp?

Q3. Är det några skillnader i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män respektive i olika yrkesgrupper i interventions- och kontrollgrupp?

Q4. Hur uppfattade deltagare i interventionen (läkare, patienter och arbetsgivare) Resurslappen som sådan (innehåll mm) och som ett verktyg för utökat och bättre informationsutbyte?

Studiedesign

Projektet är designat som en randomiserad, kontrollerad studie som följer principerna i CONSORT för genomförande och rapportering av kliniska studier. Det primära utfallet i CapNote är tid till återgång i arbete operationaliserat som netto- och bruttosjukdagar under uppföljningstiden.

Studien genomförs vid vårdcentraler i Södra Älvsborg i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är arbetande kvinnor och män, 18-64 år, som besöker vårdcentralen för CMD och behöver sjukskrivning. Patienter med pågående sjukskrivning kan inkluderas om sjukskrivningen inte har pågått längre än 4 månader. 

Exklusionskriterier är allvarliga psykiska sjukdomar (t ex bipolär sjukdom, psykossjukdom), suicidrisk eller allvarlig somatisk sjukdom (t ex cancer med sekundär depression).

Interventionen

Intervention syftar till att skapa ett strukturerat sätt att kommunicera kring patientens arbetssituation, arbetsförmåga (eng: work capacity) och möjligheten till anpassning av arbetet. Vi har för detta utvecklat ett formulär som vi kallar "resurslappen" (eng: ”capacity note”). Resurslappen utgår ifrån kunskap från sex av våra tidigare studier: tre studier där vi har intervjuat personer med egen erfarenhet av CMD och sjukfrånvaro, en studie där vi intervjuat vårdpersonal (läkare, arbetsterapeuter, kuratorer m.fl) om hur de förstår arbetsförmåga vid CMD,  en litteraturöversikt om hur läkare gör vid bedömning av arbetsförmåga samt en intervjustudie med läkare om hur de bedömer arbetsförmåga vid CMD. Kunskapen från dessa studier utgör kärnan i underlaget till resurslappen.

Innehållsmässigt består resurslappen av några frågor om demografi med fokus på patientens arbete (del 1), beskrivning av patientens symtom och åtföljande problem på arbetsplatsen (del 2), samt en del om vilka möjligheter till anpassningar det finns på arbetsplatsen (del 3).

Läkare på deltagande vårdcentraler randomiseras till interventions- eller kontrolläkare, och är ansvariga för att identifiera lämpliga patienter. Interventionsläkare fyller i resurslappens del 1 och 2 tillsammans med patienten under besöket på vårdcentralen. Patienten tar därefter med sig resurslappen till sin arbetsgivare och fyller tillsammans med denne i del 3. Därefter skickar patienten in resurslappen till vårdcentralen och den läggs till patientens journal för att vid återbesök/uppföljning användas som underlag för fortsatt handläggning kring sjukskrivningen. Kontrolläkare fyller tillsammans med patienten i del 1, och patienten erbjuds därefter sedvanlig vård och behandling.

Uppföljning

Efter 6, 12 och 18 månader görs uppföljning av sjukfrånvaro i interventions- respektive kontrollgrupp. Data kommer att samlas in från hälso- och sjukvårdens statistik om sjukfrånvaro samt via den nationella statistiskdatabasen MIDAS (Mikrodata för analys av sjukförsäkringen). Från MIDAS kommer vi att hämta information om antalet sjukdagar (brutto och netto), antalet sjukfall och start- och slutdatum för varje sjukfall. Denna information behövs för att besvara forskningsfråga Q1 och Q2. För att besvara forskningsfråga Q3 behövs dessutom demografisk information som samlas in via resurslappens del 1.

Som en viktig del av projektet genomförs också en processutvärdering. Den består av intervjuer med slumpvis utvalda läkare, patienter och arbetsgivare. Utvärderingen fokuserar helt på hur de upplevde användandet av resurslappen och inte alls på eventuella utfall eller på enskilda patienters hälsa eller arbetssituation. Processutvärderingen ska svara på forskningsfråga Q4. Intervjuerna genomförs och analyseras enligt vedertagen kvalitativ intervjumetodik.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
checked Genomförbarhetsstudier (Feasibility Studies)
checked Pilotstudier (Pilot Projects)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Anxiety Disorders
Persistent and disabling ANXIETY.
Adjustment Disorders
Maladaptive reactions to identifiable psychosocial stressors occurring within a short time after onset of the stressor. They are manifested by either impairment in social or occupational functioning or by symptoms (depression, anxiety, etc.) that are in excess of a normal and expected reaction to the stressor.
Mood Disorders
Those disorders that have a disturbance in mood as their predominant feature.
Sick Leave
An absence from work permitted because of illness or the number of days per year for which an employer agrees to pay employees who are sick. (Webster's New Collegiate Dictionary, 1981)
Work Capacity Evaluation
Assessment of physiological capacities in relation to job requirements. It is usually done by measuring certain physiological (e.g., circulatory and respiratory) variables during a gradually increasing workload until specific limitations occur with respect to those variables.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Övrigt
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Statligt - Universitet - Karolinska Institutet, Stockholm - KI Nord - Karolinska universitetssjukhuset, Solna - Institutionen för klinisk neurovetenskap - Försäkringsmedicin

Supervisor

Gunnel Hensing
Professor, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Per Lytsy
Forskare, medicinskt sakkunnig, Statligt - Övrigt

3. Processen och projektets redovisning

Länk till webbplats / webbsida

www.epso.gu.se/newways

Tidig och systematisk kommunikation mellan läkare, patient och arbetsgivare för snabbare återgång i arbete. CapNote - en randomiserad, kontrollerad studie i primärvården., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/249981