Begreppsvaliditet av Tampaskalan för kinesiofobi hos personer med yrsel
Project number : 253161
Created by: Lena Kollén, 2018-09-05
Last revised by: Lena Kollén, 2019-07-30
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2019-02-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-07-14
Rekrytering/datainsamling pågår
2020-02-01
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Validity of the Tampa Scale for kinesiophobia in persons with dizziness

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

För att upprätthålla en god balansfunktion krävs ett samarbete mellan olika sensoriska system, syn, innerörats balansorgan, proprioception och hudkänsel. Balansstörning eller yrsel kan uppstå om de olika sensoriska systemen ger inkorrekt information. Målen med vestibulär rehabilitering är att förbättra blickstabilisering, balansförmågan, minska yrsel och förbättra aktiviteter i det dagliga livet. En del patienter kan dock uppleva kvarstående yrsel, ostadighet, ängsla och oro. Vid akut yrsel anses som ett normalt beteende att vara rädd för att röra sig. Undvikandebeteende och kinesiofobi har tidigare inte studerats hos patienter med yrsel. Det finns ett frågeformulär för att mäta kinesiofobi, Tampaskalan för Kinesiofobi. Formuläret är ursprungligen designat att mäta kinesiofobi hos patienter med smärta. Det finns ett behov att anpassa TSK-SV för att kunna mäta kinesiofobi hos patienter med yrsel.

Syfte: Att begreppsvalidera TSK formuläret för den svenska versionen av Tampaskalan för kinesiofobi gällande patienter med yrsel som är diagnostiserade perifer vestibulär sjukdom.

Metod: 150 patienter kommer att inkluderas från Hörsel-balansmottagningen vid Fysioterapin Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska,50 patienter vid Öppenvårdsrehabilitering inom Västra Götalandsregionen.

Förväntad resultat: Om studien ger stöd för att TSK yrsel är ett tillförlitligt formulär kan formuläret indikera vilka patienter som har ett undvikande beteende relaterat till rörelserädsla, ångest, depression samt nedsatt fysiska aktivitetsnivå.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

För att upprätthålla en god balansfunktion krävs det ett samarbete mellan olika sensoriska system . Om de olika sensoriska systemen inbördes ger inkorrekt information kan balansstörning eller yrsel uppstå. Den vanligaste behandlingen för patienter med yrsel är vestibulär rehabilitering som syftar till att stimulera plasticiteten i nervsystemet, där målet är att förbättra blickstabilisation, balansen, öka fysiska aktivitet och minska yrsel . En del patienter kan dock uppleva kvarstående yrsel, ostadighet, ängsla och oro . Vid akut yrsel kan det anses som ett normalt beteende att vara rädd för att röra sig. Däremot kan en kvarstående rörelserädsla över tid ha en negativ inverkan på rehabilitering. Stark rörelserädsla, kinesiofobi, definieras som “en överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam skada” . Teoretiskt härstammar rörelserädsla ur den kognitiva rädsla-undvikandemodellen. I modell har katastroftankar en central roll , katastroftankarna leder till rädsla för att röra sig, med påföljande undvikandebeteende. Om vi i stället konfronteras med det som är hotet så leder det till ett snabbare tillfriskande. Undvikandebeteende och kinesiofobi har tidigare inte studerats hos patienter med yrsel. Kinesiofobi har främst studerats hos patienter med smärta. Det finns ett specifikt frågeformulär för att mäta kinesifobi, Tampaskalan för Kinesiofobi (TSK) [ Formuläret är designat att mäta kinesiofobi hos patienter med muskuloskeletal smärta och har visats vara reliabelt och stöd för valdititet i svenska förhållanden (TSK-SV)[. Det finns ett behov att anpassa TSK-SV för att kunna mäta kinesiofobi hos patienter med yrsel. Vi har under 2016 samlat in data för att utvärdera formuläret avseende yt- och innehållsvalidering och reliabilitet för patienter med perifer yrsel. Den här studien avser undersöka begreppsvaliderings av TSK för patienter med perifer yrsel.

Syfte

Syftet är att begreppsvalidera TSK formuläret för den svenska versionen av Tampaskalan för kinesiofobi (TSK-SV yrsel) gällande patienter med perifer yrsel.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Begreppsvalidering för TSK-SV yrsel

-Vilket är formulärets korrelation till depression, ångest, generell hälsa, fysisk aktivitet, självskattning av yrsel, statisk och dynamiska funktion samt tilltro till sin egen balanskontroll i aktiviteter?
-Jämför graden av kinesiofobi mellan olika yrseldiagnoser och en kontrollgrupp (Personer som har hörselnedsättning med en eller två hörapparater men inte påverkan på balansorganet)?


Metod: Urval

Patienter inkluderas vid, Hörsel-balansmottagningen, Audiologiska mottagningen, ÖNH-kliniken vid Fysioterapin Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (SU/S) samt vid öppenvårds rehabilitering inom Västra Götaland. Totalt kommer 150 personer inkluderas. Inklusionskriterier: Vuxna personer (>18 år) med yrsel duration >2 veckor som har en diagnostiserad perifer vestibulär sjukdom.
Exklusionskriterier: Grav hörselnedsättning där skrivtolk behövs. Språklig, visuell eller kognitiv nedsättning som försvårar ifyllande av frågeformulär, samt misstanke om att yrselsymtomen är av central uppkomst. Personer som inte förstår det svenska språket i tal eller skrift. Patienterna tillfrågas om deltagande av läkare och fysioterapeuten på avdelningen och ger sitt muntliga och skriftliga medgivande till deltagande i studien före studien påbörjas.

Metod: Datainsamling

Begreppsvalidering för TSK
Begreppsvalideringen består av hypotesprövning och ”kända gruppens teknik”. Hypotesprövningen delas in i positiva hypoteser (convergent validity) och negativa hypoteser (discriminant validity). I den kända gruppens teknik (discriminative validity) jämförs två olika grupper som antas skilja sig åt med avseende på konstruktet (rörelserädsla).

Positiva hypoteser
Vår kliniska erfarenhet och den teoretiska modellen bakom rörelserädsla (fear-avoidance model, enligt Vlaeyen et al, 1995) att korrelera positivt till nedanstående variabler. Storleken på korrelationen står inom parentes.
depression (svag)
ångest (moderat)
självskattning yrsel(moderat)

Negativa hypoteser
generell hälsa (stark)
fysisk aktivitet, statisk och dynamiska funktion (moderat )
samt tilltro till sin egen balanskontroll i aktiviteter (svag)

Kända gruppens teknik
Det är vår hypotes att patienter med vestibulär yrsel kommer att skatta högre grad av rörelserädsla i jämförelse med personer som har hörselnedsättning med en eller två hörapparater men inte påverkan på balansorganet

Mätinstrument

Ångest kommer att skattas med den svenska versionen av Hospital Anxiety and DepressionScale, HADS 

Hälsorelaterad livskvalitet kommer att skattas med SF36 som innehåller 36 frågor som mäter hälsan efter åtta olika skalor.

Fysisk aktivitetsnivå kommer skattas av Socialstyrelsens indikatorfrågor fysisk aktivitet.

Upplevelse av yrsel kommer att skattas med Dizziness handikapp inventory (DHI),som mäter både fysiska, emotionell och psykologisk dimension av yrsel.

Tilltro till sin balans att utföra aktiver skattas med The Activities-specific Balance Confidence Scale (ABC), innehåller 16 aktiviteter.

Dynamisk balans: gångtest 10 meter; tid och antal steg, med och utan huvudrörelser.

Statisk balans; Rombergstest med fötterna ihop, Skärpt Romberg skärpt, Stående på dyna med fötterna ihop seende och blundande (sekunder) .

Databearbetning

Samtliga korrelationer kommer att analyseras med hjälp av Spearmans korrelationskoefficienter, då självrapporterade data betraktas som data på ordinalnivå. Jämförelse mellan grupper (kända gruppens teknik) kommer att ske med oberoende Students t-test. Storleken på korrelationer kommer att bedömas enligt nedanstående. En korrelation mellan 0-0,25 =svag, 0,25-0,50 =något moderat, 0,50-0,75 =moderat, och 0,75 =stark ).


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Om studien ger stöd för att TSK yrsel är ett tillförlitligt formulär skulle det kunna användas i samband med vestibulär rehabilitering. Formuläret kommer kunna indikera vilka patienter som har ett undvikandebeteende relaterat till rörelserädsla, ångest, depression samt nedsatt fysisk aktivitetsnivå. Det här kan hjälp oss att planera lägga upp den vestibulära rehabiliteringen.

 

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Valideringsstudier (Validation Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Otorhinolaryngologic Diseases
Pathological processes of the ear, the nose, and the throat, also known as the ENT diseases.
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Arbetsterapi och Fysioterapi workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Öron-, näs- och halssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Rehabilitering - Göteborg - Fungera Göteborg AB - Fungera Göteborg AB workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Lena Hallin
Physioterapeut, Fungera Göteborg AB
Ylva Dahlin Redfors
överläkare, Öron-, näs- och halssjukvård
Maria Bäck
Specialistfysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi

Begreppsvaliditet av Tampaskalan för kinesiofobi hos personer med yrsel, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/253161