Kan Hälsostöd främja en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända? Utvärdering av effekter och processer.
Project number : 254311
Created by: Gunilla Priebe, 2018-10-20
Last revised by: Gunilla Priebe, 2018-10-20 Verified: 2019-07-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Can Health Support promote positive health development for asylum seekers and newly arrived? Evaluation of effects and processes.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Psykisk ohälsa är ett av de folkhälsoproblem som har sin grund i biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Att flera studier visar att många flyktingar, som utsatts för den stress som en påtvingad migration innebär, mår dåligt är därför inte överraskande. Många har utsatts för traumatiska upplevelser under flyktingprocessen, det vill säga innan och under flykten och under asylprocessen i det nya hemlandet. Orsak och svårighetgrad varierar, symtom på depression, ångest och sömnstörningar liksom post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligare bland flyktingar än inhemsk befolkning. Då flyktingar dessutom ofta har mer begränsade resurser för återhämtning är behovet av särskilda insatser för att stödja gruppen tydligt.

Statens Kommuner och Landsting (SKL) har, utifrån ett regeringsbeslut, därför genomfört ett omfattande arbete för att sprida och stötta insatser som kan stödja en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Man har även konstaterat att vårdpersonalens kunskap om hälsoeffekter av påtvingad migration ofta är otillräcklig och att kvaliteten i de hälsoundersökningar som erbjuds varierar. Det nationella "Programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända" (HiS) syftar till att åtgärda detta och har målen att (a) kvalitetsförbättra landstingens Hälsoundersökningar för asylsökande, (b) öka vårdpersonalens möjlighet att identifiera målgruppens vårdbehov, (c) erbjuda tidiga insatser till målgruppen som kan stärka den psykiska hälsan, och (d) öka målgruppens förutsättningar för återhämtning och etablering i Sverige.

I Västra Götalandsregionen (VGR) har inriktningen för de senare delarna av HiS-programmet (c, d) specificerats till att omfatta Hälsoinformation och Hälsostöd. Hälsoinformationen innehåller bla information om hur man söker vård, hur Hälso- och sjukvården är organiserad och vilken information man kan få via 1177 och andra kanaler för egenvård. Hälsostödet består av en serie gruppträffar på ca två timmar där man samtalar om teman som tex ”hälsoeffekter av flykt", "återhämtning", känslor av sorg och skuld”, ”levnadsvanor som påverkar hälsan”, ”hälso- och sjukvårdens resurser och roll”. Båda interventionerna genomförs på hemspråk eller med tolk, och leds av särskilt utbildade Hälsokommunikatörer som har egen erfarenhet av att komma som flykting till Sverige. Följande studie kommer att riktas mot den ena av dessa interventioner, Hälsostöd.

Projektets syfte

Projektets övergripande syfte är att studera vilken roll en tidig hälsofrämjande insats i form av Hälsostöd kan spela för asylsökande och nyanländas psykiska hälsoutveckling. Projektet har två specifika mål: (a) att utvärdera effekter på psykisk hälsa och hälsolitteracitet före-och-efter deltagande i Hälsostöd, samt (b) att utvärdera deltagarnas egen upplevelse av dessa interventioners genomförande och godtagbarhet.

Syften och mål uppnås dels genom en kvantitativ effektstudie där fyra hypoteser prövas, som har fokus på effekten av Hälsostöd på deltagarnas psykiska hälsa och hälsolitteracitet, dels genom en kvalitativ processtudie utifrån vilken frågeställningar kring interventionernas innehåll och upplägg besvaras.

Metod

Metodologiskt delas studien upp i två huvuddelar: en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvalitativa studien fokuserar på själva genomförandet av interventionerna liksom om deltagarna upplevt att gruppträffar, teman osv fungerat bra och varit relevanta. Data samlas in genom fokusgruppsintervjuer med minst 35 deltagare, med de Hälsokommunikatörer och Teamledare som har genomfört Hälsostödet liksom med projektledning för VGR:s Hälsa i Sverige-projekt. De kvalitativa intervjuerna analyseras utifrån principerna för tematisk innehållsanalys.

Den kvantitativa delen, som mäter psykisk hälsa och hälsolitteracitet, är en longitudinell kohortstudie (mätning före och efter Hälsostödsinterventionen). Data samlas in vid tre mättillfällen: (1) innan Hälsostödet, (2) efter sista Hälsostödsträffen, och (3) två månader efter den sista Hälsostödsträffen. Upplägget motsvarar rekommendationer i internationell forskning där en så kallad praktikbaserad modell för utvärdering förordas, det vill säga att metodiken anpassas till det som är praktiskt genomförbart för den här gruppen. Till den kvantitativa studien kommer minst 301 deltagare att rekryteras. Mätinstrumentet för psykisk hälsa finns sedan tidigare översatt till flera språk och har god validitet och reliabilitet även för gruppen flyktingar. Hälsolitteracitet mäts med specifika frågor om vårdkonsumtion och sökmönster som utgår ifrån tidigare hälsolitteracitetsforskning och för den här studien anpassas i dialog med ledande forskare inom området hälsolitteracitet. Dessa data analyseras sedan så att det framgår om interventionen har haft betydelse för deltagarnas psykiska hälsa och hälsoliteracitet och faktorer som kön, utbildningsnivå med mera belyses särskilt.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Psykisk ohälsa är ett av de folkhälsoproblem där etiologin på ett mycket tydligt sätt inbegriper såväl biologiska som psykologiska och sociala faktorer. Att ett stort antal studier visar att många flyktingar, som utsatts för den stress som en påtvingad migration innebär, lider av psykisk ohälsa är därför inte överraskande. Potentiellt traumatiserande upplevelser kan vara kopplade till vissa eller alla delar av flyktingprocessen, det vill säga till de situationer som föranledde flykten, upplevelser under själva flykten liksom till svårigheter under och efter asylprocessen i det nya hemlandet. Orsak och svårighetgrad varierar, men de symtombilder som anknyter till diagnoserna depression, ångest och sömnstörningar liksom post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligare bland flyktingar än inhemsk befolkning. Då flyktingar dessutom ofta har mer begränsade resurser för återhämtning är behovet av särskilda insatser för att stödja gruppen tydligt.

Statens Kommuner och Landsting (SKL) har, utifrån ett regeringsbeslut, därför genomfört ett omfattande arbete för att sprida och stötta implementeringen av metoder som kan stödja en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända. Förutom att en hög andel flyktingar lider av psykisk ohälsa, har man även konstaterat att vårdpersonalens kunskap om hälsoeffekter av påtvingad migration ofta är otillräcklig och att kvaliteten i de hälsoundersökningar som erbjuds varierar. Det nationella "Programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända" (HiS) syftar till att åtgärda detta och har följaktligen målen att (a) kvalitetsförbättra landstingens Hälsoundersökningar för asylsökande, (b) öka vårdpersonalens möjlighet att identifiera målgruppens vårdbehov, (c) erbjuda tidiga insatser till målgruppen som kan stärka den psykiska hälsan, och (d) öka målgruppens förutsättningar för återhämtning och etablering i Sverige.

I Västra Götalandsregionen (VGR) har inriktningen för de senare delarna av HiS-programmet (c, d) specificerats till att omfatta Hälsoinformation och Hälsostöd. Hälsoinformationen innehåller bla information om hur man söker vård, hur Hälso- och sjukvården är organiserad och vilken information man kan få via 1177 och andra kanaler för egenvård. Hälsostödet består av en serie gruppträffar på ca två timmar där man samtalar om teman som tex ”hälsoeffekter av flykt", "återhämtning", känslor av sorg och skuld”, ”levnadsvanor som påverkar hälsan”, ”hälso- och sjukvårdens resurser och roll”. Båda interventionerna genomförs på hemspråk eller med tolk, och leds av särskilt utbildade Hälsokommunikatörer som har egen erfarenhet av att komma som flykting till Sverige. Följande studie kommer att riktas mot den ena av dessa interventioner, Hälsostöd.

Projektets syfte, hypoteser och frågeställningar

Projektets övergripande syfte är att studera vilken roll en tidig hälsofrämjande insats i form av  Hälsostöd kan spela för asylsökande och nyanländas psykiska hälsoutveckling. Projektet har två specifika mål: (a) att utvärdera effekter på psykisk hälsa och hälsolitteracitet före-och-efter deltagande i Hälsostöd, samt (b) att utvärdera deltagarnas egen upplevelse av dessa interventioners genomförande och godtagbarhet.

Syften och mål uppnås dels genom en kvantitativ effektstudie där fyra hypoteser prövas, som har fokus på effekten av Hälsostöd på deltagarnas psykiska hälsa och hälsolitteracitet, dels genom en kvalitativ processtudie utifrån vilken frågeställningar kring interventionernas innehåll och upplägg besvaras.

Fyra hypoteser (1-4) testas i projektet och två kvalitativa forskningsfrågor (5-6) besvaras:

1. Deltagande i Hälsostöd påverkar deltagarnas psykiska hälsa på ett positivt sätt

2. Deltagande i Hälsostöd påverkar deltagarnas hälsolitteracitet på ett positivt sätt

3. Deltagarna upplever att deltagande i Hälsostöd påverkat deras psykiska hälsa på ett positivt sätt

4. Deltagarna upplever att deltagande Hälsostöd påverkat deras hälsolitteracitet på ett positivt sätt

5. Vilka utmaningar och framgångsfaktorer i Hälsostödets innehåll och upplägg beskriver deltagarna? Vilken betydelse upplever de att innehåll och upplägg har haft för deras välmående och möjlighet att identifiera och hantera eventuellt symtom på ohälsa? 

6. Hur möter den universellt formulerade interventionen Hälsostöd målgruppens diversifierade bakgrund, behov och hälsostatus? Vilka områden för utveckling kan identifieras och vilka aspekter fungerar väl, för de olika deltagande flyktinggrupperna?

Metod

Metodologiskt delas studien upp i två huvuddelar: en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvalitativa studien fokuserar på själva genomförandet av interventionerna liksom om deltagarna upplevt att gruppträffar, teman osv fungerat bra och varit relevanta. Data samlas in genom fokusgruppsintervjuer med minst 35 deltagare, dvs 5-7 intervjutillfällen. Intervjuerna genomförs av en forskare och en tolk, de transkriberas ordagrant och analyseras utifrån principerna för tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs, liksom mättillfälle två för den kvantitativa studien (se nedan), i direkt anslutning till den sista Hälsostödsträffen.

Den kvantitativa delen, som mäter psykisk hälsa och hälsolitteracitet, är en longitudinell kohortstudie (mätning före och efter intervention). Data samlas in vid tre mättillfällen: (1) innan Hälsostödet görs baslinjemätning av psykisk hälsa och hälsolitteracitet, (2) efter sista Hälsostödsträffen mäts psykisk hälsa och hälsolitteracitet, och (3) två månader efter den sista Hälsostödsträffen mäts återigen psykisk hälsa och hälsolitteracitet. Upplägget motsvarar rekommendationer i internationell forskning där en så kallad praktikbaserad modell för utvärdering förordas, det vill säga att metodiken anpassas till det som är praktiskt genomförbart för den här gruppen. Vid eftermätningarna beräknas dock deltagarna ha fått viss vana vid enkätmetodiken varför mätinstrumenten kan användas samtidigt.

Till den kvantitativa studien kommer minst 301 deltagare att rekryteras. De mätinstrument som används är översatta till flera språk och har god validitet och reliabilitet även för gruppen flyktingar. För att mäta psykisk hälsa används General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) vilken består av 12 frågor, har formulerats för att mäta generell psykisk hälsa, har en svarsskala om fyra nivåer och finns översatt till 38 språk. Hälsolitteracitet mäts med specifika frågor om vårdkonsumtion och sökmönster som utgår ifrån tidigare hälsolitteracitetsforskning och för den här studien anpassas i dialog med ledande forskare inom området hälsolitteracitet. Dessa data analyseras sedan med multilevel modeling (MLM) tekniker och latent growth curve models (LGCM) inom structural equation modeling (SEM).

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Fokusgrupper (Focus Groups)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Genomförbarhetsstudier (Feasibility Studies)
checked Programutveckling (Program Development)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Attitude of Health Personnel
Attitudes of personnel toward their patients, other professionals, toward the medical care system, etc.
Health Knowledge, Attitudes, Practice
Knowledge, attitudes, and associated behaviors which pertain to health-related topics such as PATHOLOGIC PROCESSES or diseases, their prevention, and treatment. This term refers to non-health workers and health workers (HEALTH PERSONNEL).
Health Services Misuse
Excessive or unnecessary utilization of health services by patients or physicians.
Patient Participation
Patient involvement in the decision-making process in matters pertaining to health.
Patient Satisfaction
The degree to which the individual regards the health care service or product or the manner in which it is delivered by the provider as useful, effective, or beneficial.
Attitude to Health
Public attitudes toward health, disease, and the medical care system.
Health Services Accessibility
The degree to which individuals are inhibited or facilitated in their ability to gain entry to and to receive care and services from the health care system. Factors influencing this ability include geographic, architectural, transportational, and financial considerations, among others.
Health Services Needs and Demand
Health services required by a population or community as well as the health services that the population or community is able and willing to pay for.
Ethics, Professional
The principles of proper conduct concerning the rights and duties of the professional, relations with patients or consumers and fellow practitioners, as well as actions of the professional and interpersonal relations with patient or consumer families. (From Stedman, 25th ed)
Ethics, Institutional
The moral and ethical obligations or responsibilities of institutions.
Program Evaluation
Studies designed to assess the efficacy of programs. They may include the evaluation of cost-effectiveness, the extent to which objectives are met, or impact.
Behavior and Behavior Mechanisms
The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.
Psychological Phenomena and Processes
Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.
Behavioral Research
Research that involves the application of the behavioral and social sciences to the study of the actions or reactions of persons or animals in response to external or internal stimuli. (from American Heritage Dictionary, 4th ed)
Community Mental Health Services
Diagnostic, therapeutic and preventive mental health services provided for individuals in the community.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt
Kris- och traumamottagningen
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Angereds Närsjukhus - Övrigt

Coworker

Jesper Löve
Universitetslektor, Docent, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Jonas Hermansson
Forskningschef, FoUU-enhet, Sjukhuskansliet
Nils Olof Wrede
Leg psykolog, PhD, Närhälsan kris- och traumamottagningen

Finansiering

Grants

Koncernstab hälso- och sjukvård, Koncernkontoret, Enheten för nämndsamordning, Västra Götalandsregionen, 405 44 Göteborg
1 380 000 SEK
Göteborgs Universitet, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin och epidemiologi, box 453, 405 30 Göteborg

2107, Utvärdering av Hälsostöd (samverkansavtal för Gunilla Priebe, Jesper Löve, Junmei Miao Jonasson)

Angereds Närsjukhus, Box 63, 424 22 Angered
650 000 SEK (applied sum: 650 000 SEK)
Göteborgs Universitet, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin och epidemiologi, box 453, 405 30 Göteborg

0, Utvärdering av Hälsostöd (inom tjänst Jonas Hermansson, inom samverkansavtal för Gunilla Priebe, lönekontering Olof Wrede)

Göteborgs Universitet, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin och epidemiologi, box 453, 405 30 Göteborg
535 000 SEK (applied sum: 535 000 SEK)
Göteborgs Universitet, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för socialmedicin och epidemiologi, box 453, 405 30 Göteborg

0, Utvärdering av Hälsostöd (inom tjänst Jesper Löve och Gunilla Priebe)


Kan Hälsostöd främja en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända? Utvärdering av effekter och processer., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/254311