Registerbaserad utvärdering av primärvård -
aspekter på kronisk sjukdom

Project number : 263891
Created by: Helena Ödesjö, 2019-03-04
Last revised by: Helena Ödesjö, 2019-07-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Register based evaluation of primary care -
Aspects on chronic diseases

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Våra vårdcentraler/hälsocentraler är navet i svensk sjukvård. Det är där de allra flesta patienter tas om hand gällande allt från oro för sjukdom, råd kring enkla självläkande tillstånd, akuta sjukdomar och till patienter med kroniska sjukdomar samt svårt multisjuka. Här sköts allt från hälsokontroller av nyfödda barn till vård i livets slutskede på våra äldreboenden.

För att säkra kvaliteten på vården behöver vi registrera och mäta en del av det vi gör för att med hjälp av resultaten kunna bedriva utvecklingsarbete till nytta för patienterna och därmed också öka jämlikheten i vården. I samband med vårdvalsreformen 2009 i primärvården i Västra Götalandsregionen strukturerades insamlingen av data från vårdcentralernas journalsystem vilket har medfört tillgång till stora mängder information som ligger till grund för den ekonomiska ersättningen till vårdcentralerna. Det är dock inte lätt att bedöma kvaliteten utifrån denna information då det finns många felkällor vid registrering och tolkning av data. Allt som utgör kvalitet kan inte mätas och det som kan mätas är inte alltid till nytta. Det finns dock ett antal kvalitetsregister i Sverige där data från vårdcentraler och annan vård samlats och som visats vara till nytta för ökad kunskap och utveckling av vården om den bearbetas och tolkas på ett strukturerat sätt.

I studierna i denna doktorsavhandling har data från flera av dessa register använts för att analysera hur registrering av olika mått på värden för kroniska sjukdomar i primärvården i Västra Götalandsregionen har påverkats av vårdvalsreformen. Olika kvalitetsaspekter belyses också med hjälp av data från registren.

Det kan kännas intuitivt tilltalande att ersätta önskvärda åtgärder eller resultat inom vården med pengar och därmed få mer av det som ökar nyttan för patienterna. Sådana ekonomiska incitament används och har använts i primärvården i syfte att förbättra vården. Detta leder dock inte alltid i den riktning som var tanken och i värsta fall till och med åt helt fel håll. Våra resultat visar att pengar kopplade till medicinska mål såsom blodtryck kan leda till att man börjar registrera annorlunda än man gjorde innan vilket leder till att data som ska användas för att utvärdera kvaliteten blir mindre tillförlitliga och den verkliga nyttan för patienterna tveksam. En positiv effekt av att betala för registrering är att registreringen ökar och ju mindre data som fattas desto mer användbara blir registren. Man kan också ersätta specifika åtgärder med pengar, som till exempel att sätta en kod för läkemedelsgenomgång i patientens journal. Detta i syfte att våra äldre ska ha en mer adekvat läkemedelsbehandling. Det verkar dock inte som att läkemedelsbehandlingen förbättras vid de vårdcentraler som får mest pengar på grund av många koder jämfört med de vårdcentraler som inte kodar i samma omfattning. Resultaten i denna avhandling kan alltså inte bekräfta att sådan ersättning gör någon nytta.

Andra sätt att försöka förbättra vården kan vara att strukturera den, speciellt för de kroniska folksjukdomarna. För till exempel diabetesvården krävs att varje vårdcentral i regionen har en diabetessköterska. Detta tillsammans med uppföljning av mål-värden för diabetesvård har ökat kvalitén på vården i Sverige jämfört med andra länder. Motsvarande organisation finns inte för till exempel högt blodtryck. I en av studierna visas att vid de vårdcentraler där vården baseras på fler besök till sköterska än till läkare når patienterna till större del målblodtrycket. Detta kan bero på att en förskjutning av uppgifter från läkare till sköterska ofta sker med tydliga strukturerade rutiner för hur de berörda patienterna ska tas om hand samt att mer tid avsätts för dessa patienter och därmed ökas sannolikheten att riktlinjer följs.

Det finns många riktlinjer för hur olika sjukdomstillstånd bör skötas. Dessa kan ta lång tid att introducera i den dagliga vården på vårdcentralerna. Vi har visat att det finns stor förbättringspotential i till exempel omhändertagandet av patienter som har haft en hjärtinfarkt. Alltför få har en tillräckligt bra blodfettssänkande behandling och om fler skulle få det skulle färre insjukna i en ny hjärtinfarkt eller i stroke.

Sammanfattningsvis är det viktigt att fortsätta att mäta och utvärdera vården men vi måste vara medvetna om begränsningarna som finns inbyggda i mätandet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Efter en nationell primärvårdsreform 2009 har möjligheten att följa upp primärvården framförallt på regional nivå ökat i Sverige. I Region Västra Götaland (VGR) var detta utgångspunkten för ett regionalt kvalitetsinitiativ med cirka 100 kvalitetsindikatorer vilket möjligggjordes av de omfattande svenska hälsodata- och kvalitetsregistren.

Syfte med avhandlingsarbetet var att utföra en registerbaserad utvärdering av aspekter på kronisk sjukdomshantering i primärvården efter primärvårdsreformen i VGR.

De fyra studierna baseras på individuella patientdata från nationella och regionala hälsodata- och kvalitetsregister.

I studie I och II analyserades effekterna av målrelaterad ersättning (pay for performance) P4P på patienter och medicinska data i nationella diabetesregistret (NDR) och även associationen mellan äldres läkemedelsförskrivning och vårdcentralernas benägenhet att koda för åtgärden läkemedelsgenomgång. Resultat: Pengar kopplade till registrering av patienter och data i ett register följdes av en ökad täckningsgrad och mer fullständiga av data och därmed mer tillförlitlig information i registret. Det kunde inte ses någon association mellan benägenheten på vårdcentralen att sätta många koder för läkemedelsgenomgång och förbättring i medicinsk behandling hos de äldre.

I studie III studerades besökmönstret på vårdcentraler i relation till uppnående av blodtrycksmål för patienter med hypertoni. Resultat: Aktuell vård av patienter med hypertoni i primärvården i VGR var på flertalet vårdcentraler baserad på besök till läkare. Patienter som följs på vårdscentraler med fler besök till sjuksköterskor än läkare nådde i större utsträckning blodtrycksmålet.

I studie IV studerades efterlevnaden av riktlinjer och förbättringspotentialen för lipidsänkande behandling hos patienter med etablerad kranskärlssjukdom. Resultat: Mindre än 20% av patienterna nådde det aktuella målet för LDL-kolesterol och uppskattningar utifrån en riskmodell visade att förbättrad behandling kan minska antalet framtida kardiovaskulära händelser i denna grupp väsentligt.

Slutsats: Individuella regionala data från hälsodata- och kvalitetsregister utgör användbara och viktiga källor till analys av klinisk praxis, effekter av ersättningssystem och följsamhet till riktlinjer för stora patientgrupper med kroniska sjukdomar som tas hand om i primärvården.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Sweden
Description missing
Diabetes Mellitus
A heterogeneous group of disorders characterized by HYPERGLYCEMIA and GLUCOSE INTOLERANCE.
Quality Assurance, Health Care
Activities and programs intended to assure or improve the quality of care in either a defined medical setting or a program. The concept includes the assessment or evaluation of the quality of care; identification of problems or shortcomings in the delivery of care; designing activities to overcome these deficiencies; and follow-up monitoring to ensure effectiveness of corrective steps.
Quality Indicators, Health Care
Norms, criteria, standards, and other direct qualitative and quantitative measures used in determining the quality of health care.
Nurses
Professionals qualified by education at an accredited school of nursing and licensed by state law to practice nursing. They provide services to patients requiring assistance in recovering or maintaining their physical or mental health.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Torslanda vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Anders Anell
Professor, Lunds Universitet

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt


Registerbaserad utvärdering av primärvård -
aspekter på kronisk sjukdom, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/263891