Föräldrafaktorers påverkan på barns tidiga tillväxt - epidemiologiska studier av födelsevikt och tillväxt under barnaåren
Project number : 263901
Created by: Rebecka Bramsved, 2019-03-04
Last revised by: Rebecka Bramsved, 2019-03-04
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Parental influences on early childhood growth – an epidemiological approach

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Fetma orsakar lidande och risk för hjärtkärl- och cancersjukdomar samt förkortad livslängd för den drabbade individen, men också stora kostnader för samhället. Att behandla manifest fetma har visat sig svårt och kostsamt. Den dramatiska ökningen av fetmaförekomst har orsakats av en ”fetmaframkallande” miljö med stillasittande livsstil och överflöd av energität föda. Sårbarheten att utveckla fetma varierar stort mellan individer. Att förstå vad som orsakar utveckling av fetma hos den enskilda individen och kunna förebygga denna utveckling är därför mycket viktigt för att bidra till bättre folkhälsa. Mycket talar för att den allra första tiden i livet utgör en kritisk period för ohälsosam viktutveckling. Genetiska förutsättningar spelar roll, men aktiveringen av våra gener påverkas också av miljön vi befinner oss i. Detta sker i livmodern, s.k. fetal programming, och har visat sig spela stor roll för kroppstillväxt och metabol hälsa senare under livet. Andelen gravida kvinnor med fetma har ökat de senaste 30 åren. Fetma under graviditet är förknippat med risker under graviditet och förlossning men också med att föda såväl barn med för låg som för hög födelsevikt, vilket båda har visat sig vara förknippat med risk för fetma och diabetes typ 2 i vuxen ålder. Låg socioekonomisk status ökar också risken för fetma redan i barndomen. Fetma i barndomen är ofta kvarstående till vuxen ålder. Det finns stora kunskapsluckor kring hur föräldrafaktorer som viktutveckling, utbildningsnivå, inkomst och livsstilsvanor samspelar i inverkan på barns födelsevikt och viktutveckling. Detta projekt önskar studera dessa samband. Vi har i vårt första delarbete på kunnat visa att lägre inkomstnivå hos föräldrarna var associerat med lägre födelsevikt, men störst risk för fetma vid åtta års ålder hade barn till föräldrar med låg utbildningsnivå. En accelererande BMI-utveckling kunde ses för dessa barn redan under första levnadsåret. Vi kommer nu att studera kvinnors viktutveckling och inverkan på deras barns födelsevikt på 3 129 kvinnor från fyra kohorter födda 1962, -72, -82, och -92. Vi har fått etiskt tillstånd att samla in kvinnornas födelsevikter från journalarkiv och Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR), och uppgifter om vikt och hälsotillstånd under graviditet samt deras barns födelsevikter från MFR. Socioekonomiska uppgifter hämtas från SCB. Inverkan på barns födelsevikt av moderns egen födelsevikt och viktutveckling under livet samt rökning, ålder vid graviditet, utbildningsnivå och inkomst kommer att analyseras. Våra resultat kommer att öka kunskapen om föräldrafaktorers inverkan på födelsevikt och viktutveckling hos barn. Dessa kunskaper kommer att bidra till att individer med ökad risk för fetmautveckling kan identifieras tidigare, och mer effektiva primärpreventiva insatser kan utformas för att förbättra folkhälsan. Många av dessa insatser kommer att kunna utformas i den mödra- och barnhälsovård där doktoranden och flera av handledarna har sin kliniska tjänst.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Projektets övergripande syfte är att svara på frågeställningen hur föräldrafaktorer såsom utbildningsnivå, inkomst, livsstilsvanor och viktutveckling under livet spelar in för barns födelsevikt och tillväxt under barndomen, och om sambandet mellan viktutvecklingen hos modern och födelsevikt hos barnet har förändrats under de senaste 30 åren. De senaste decenniernas dramatiska ökning av fetma bland befolkningen i både hög-, mellan- och låginkomstländer har orsakat oro hos myndigheter världen över. Fetma orsakar stort lidande och risk för förkortad livslängd för den drabbade individen men också stora kostnader för följdsjukdomar och produktionsbortfall för samhället. Att förebygga fetmautveckling harav WHO utsetts till ett prioriterat världshälsomål. Att förstå vad som orsakar fetma hos den enskilde individen är därför av stort intresse. Tvillingstudier ger stöd för en genetisk sårbarhet, men den dramatiska ökning av förekomsten av fetma som skett under de senaste 40 åren har till stor del att göra med förändringar i våra livsförutsättningar, såsom ökad tillgång till energität föda dygnet runt och en mindre fysiskt aktiv livsstil. Det är välkänt att risken att utveckla fetma som barn är kraftigt ökad om man har föräldrar med fetma, men hur mycket som handlar om gemensam genetisk uppsättning och vad som är betingat av gemensamma måltidsvanor är inte klarlagt. Många studier tyder på att den intrauterina miljön utlöser epigenetiska förändringar hos fostret, s.k. fetal programming, som är av betydelse för risken att utveckla fetma och kardiovaskulär sjukdom senare i livet. Äldre studier har givit stöd för att moderns egen födelsevikt har stor betydelse för barnets födelsevikt, men hur detta förhållande påverkas om kvinnan under livet utvecklar övervikt är inte klarlagt. Gravida kvinnor med fetma har ökad risk för såväl för tidig födsel som att föda barn med ökad födelsevikt, vilket båda har visat sig vara förknippat med ökad risk att utveckla fetma senare under livet. Vår grupp har tidigare visat att svenska unga kvinnors vikt ökat de senaste 30 åren. Det projekt vi nu inleder kommer att fokusera på att studera kvinnors egen födelsevikt, viktutveckling under livet och andra livsstilsfaktorer i relation till deras barns födelsevikt och hur dessa faktorer förändrats under de senaste 30 åren. Genom ökad kunskap om dessa förhållanden ökar förutsättningarna att utforma riktade förebyggande insatser för att främja hälsosam viktutveckling.

Projektets ena studiepopulation har sin grund i den europeiska IDEFICS-studien, där 1 800 barn födda 1998-2006 i Västsverige deltog. Denna kohort kompletterades med lika många åldersmatchade individer ur befolkningsregistret, och tillväxtdata från födsel till åtta års ålder samlades in från barnavårdscentraler och skolhälsovård. Dessutom inhämtades socioekonomiska uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) och data kring mödrarnas BMI och hälsostatus under graviditeten från Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR).

Projektets andra studiepopulation utgår ifrån tidigare genomförda enkätstudier av fyra olika kohorter kvinnor. Studierna startade år 1981 med syfte att undersöka preventivmedelsanvändning, graviditeter, menstruationssmärtor och blödningsmönster bland då 19-åriga kvinnor (födda 1962) i Göteborg. Därefter har nya kohorter 19-åriga kvinnor (födda 1972, 1982 respektive 1992) fått samma enkäter. En tredjedel av årskull -62,-72,-82 samt alla i årskull -92 har tillfrågats om medverkan. Svarsfrekvensen har varit generellt hög.

Med fem års mellanrum har vidare alla kvinnor i kohorterna fått nya uppföljande enkäter. Detta har givit en möjlighet att följa hur kvinnornas längd, vikt, rökning, preventivmedelsanvändning och graviditeter ser ut över tid.

Dessa enkät-data kommer i detta projekt att kompletteras med registerdata från Medicinska födelseregistret (MFR) och Statistiska Centralbyrån (SCB) samt med journaluppgifter ur arkiv. I MFR finns uppgifter om vikt och längd, sjukdomar och hälsovanorsom rökning vid inskrivning i mödravården , uppgifter om graviditet och förlossning samt uppgifter om barnets födelsevikt, -längd, huvudomfång, gestationsålder och första tidens hälsostatus. För kvinnor födda 1982 och 1992 hämtas även uppgifter på kvinnornas egen födelsevikt- och längd. Födelselängd och födelsevikt för kvinnor födda -62 och -72 inhämtas från journalarkiv, då MFR startades först år 1973. Då det är väl känt att risken att utveckla övervikt och fetma är starkt kopplat till socioekonomiska faktorer inhämtas dessa uppgifter från SCB.

Dessa data kommer att analyseras med avseende på vilka maternella faktorer som spelar in för första barnets födelsevikt. Följande vetenskapliga frågeställningar är aktuella: Hur inverkar moderns egen födelsevikt respektive vikt i vuxen ålder på första barnets födelsevikt? Hur inverkar andra hälsofaktorer som rökning och socioekonomi? Ser sambandet olika ut för pojkar och flickor? Finns sekulära trender mellan kvinnor födda 1962, -72, -82 och -92 i vilka mödrafaktorer som inverkar på första barnets födelsevikt? Går det att identifiera särskilt viktiga tidsperioder under moderns liv; under barndom, pubertet eller graviditet, under vilka viktuppgång spelar större roll för barnets födelsevikt? Har dessa förändrats mellan kvinnor födda 1962, -72, -82 och -92?

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Public Health
Branch of medicine concerned with the prevention and control of disease and disability, and the promotion of physical and mental health of the population on the international, national, state, or municipal level.
Epidemiology
Field of medicine concerned with the determination of causes, incidence, and characteristic behavior of disease outbreaks affecting human populations. It includes the interrelationships of host, agent, and environment as related to the distribution and control of disease.
Birth Weight
The mass or quantity of heaviness of an individual at BIRTH. It is expressed by units of pounds or kilograms.
Overweight
A status with BODY WEIGHT that is above certain standard of acceptable or desirable weight. In the scale of BODY MASS INDEX, overweight is defined as having a BMI of 25.0-29.9 kg/m2. Overweight may or may not be due to increases in body fat (ADIPOSE TISSUE), hence overweight does not equal "over fat".
Socioeconomic Factors
Social and economic factors that characterize the individual or group within the social structure.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Hälso- och specialistvård för barn och unga - Barn- och ungdomsmedicin - Område B4 - Närhälsan Frölunda barn- och ungdomsmedicinsk mottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Finansiering

Grants

FoU-rådet i Göteborg och södra Bohuslän
235 000 SEK
Rebecka Bramsved, Ingela Lindh

2019, Parental influences on early childhood growth – an epidemiological approach

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt


Föräldrafaktorers påverkan på barns tidiga tillväxt - epidemiologiska studier av födelsevikt och tillväxt under barnaåren, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/263901