Västra Götalands barn - 15 år senare
Project number : 263981
Created by: Emma Goksör, 2019-03-04
Last revised by: Emma Goksör, 2019-03-04
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund:

Förekomsten av allergisk snuva ökar fortsatt, medan den ökning som tidigare setts av astma verkar plana ut. De råd som blivande och nyblivna föräldrar får kring möjliga påverkansfaktorer har ändrats. Om dessa råd haft effekt och genomslag är oklart. Dessutom har det skett förändringar i levnadsvanor hos befolkningen och det är därför mycket intressant att se hur det ser ut hos barn i dagens Västra Götaland.

I studien Västra Götalands barn undersöker vi faktorer som kan påverka risken för astma och allergi hos barn. Vi tycker det är särskilt intressant att med påverkbara faktorer som introduktion av födoämnen, antibiotikabehandling, bostadsförhållanden, exponering för allergen, rökning och amning.

Vår forskningsgrupp har i en tidigare studie följt barn födda i Västra Götaland år 2003, från födseln till 12 års ålder. Vi fann i den studien att barn med ärftlighet, manligt kön och egen tidig allergisk sjukdom, oftare hade astma. Vi kunde också visa att astma var mindre vanligt om barnet fått äta fisk före 9 månaders ålder och mer astma barnet fått antibiotikabehandling under första levnadsveckan. Vidare har vi funnit att förekomsten av allergisk snuva är lägre hos barn som växt upp på bondgård med djur.

I en ny studie av barn födda år 2018 i Västra Götaland vill vi nu undersöka aktuell förekomst av astma och allergi och faktorer som påverkar risken att utveckla astma och allergi. Vi vill också undersöka om förekomst och påverkansfaktorer skiljer sig mellan barn födda år 2018 och barn födda år 2003.

Syfte:

Syftet med studien är att kartlägga förekomst och risk och friskfaktorer för astma och allergi hos barn födda år 2018 i Västra Götaland och jämföra med barn födda år 2003 i Västra Götaland. Särskilt intressant är det att undersöka relationen till kost, boendeformer och antibiotika tidigt i livet.

Metod:

Hälften av barn födda i Västra Götalandsregionen år 2018 väljs slumpmässigt ut och erbjuds deltagande i studien. Frågeformulär skickas ut med posten vid sex och tolv månader samt vid 4, 8 och 12 års ålder. Data från frågeformulären kopplas till data från register. Barn med astmabesvär vid 1 år, barn som fått antibiotika tidigt i livet och en kontrollgrupp inbjuds till en undersökning mellan 1 och 2 år, samt vid 8 år. Den undersökningen innefattar sjukhistoria, läkarundersökning, vikt och längd, samt blodprovstagning.

Frågeställningar:

Betydelse 

Vi hoppas att genom detta projekt bättre kunna förstå hur astma och allergi utvecklas genom ett samspel mellan genetiska faktorer och omgivningsfaktorer. Genom att beskriva förekomsten av allergiska sjukdomar och påverkansfaktorer för astma och allergi ökas förståelsen för sjukdomarna och vården förbättras. Vi vill också se om de förändringar i råd och levnadsvanor som skett sedan 2003 har haft genomslag och betydelse för de barn som föds idag och deras risk att utveckla astma och allergi.

Från ett folkhälsoperspektiv kan påvisandet av påverkbara omgivningsfaktorer, som till exempel kost och miljöfaktorer, leda till utveckling av förebyggande åtgärder. Ett exempel på detta är den gynnsamma effekt på astma som vi har visat av tidig introduktion av fisk i spädbarnens kost.

Under senare år har forskning visat att tidig introduktion av födoämnen verkar vara att föredra för att undvika att utveckla allergi, detta har varit särkilt tydligt för jordnötsallergi och nyblivna föräldrar har avråtts från att undvika specifika födoämnen i förebyggande syfte. Vi hoppas att genom detta projekt bättre kunna kartlägga hur råden kring introduktion av födoämnen följs av föräldrar till barn födda år 2018 och om vi kan finna hållpunkter för att den tidiga introduktionen av födoämnen, allmänt eller av specifika födoämnen, kan påverka risken att utveckla astma och allergi.

Betydelsen av vetenskapligt underlag för de rekommendationer vi ger föräldrar har stor klinisk relevans då de kan påverka barnens hälsa inte bara i nutid utan även i framtiden.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Astma och allergier är de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Studier har visat en ökning av allergisk snuva, medan den ökning som tidigare setts av astma verkar plana ut. De vetenskapliga insikter som gjorts har lett till ändringar i råd som blivande och nyblivna föräldrar får kring möjliga skyddande och riskökande faktorer. Om dessa råd haft effekt och genomslag är oklart. Under senare år har forskning visat att tidig introduktion av födoämnen verkar vara att föredra för att undvika att utveckla allergi, detta har varit särkilt tydligt för jordnötsallergi och nyblivna föräldrar har råtts att inte undvika specifika födoämnen i förebyggande syfte. Dessutom har förändringar i levnadsvanor skett och det är därför angeläget att se hur det ser ut hos barn i dagens Västra Götaland.

Huvudlinjen i vår forskning är att belysa riskfaktorer och skyddsfaktorer vid astma och allergi hos barn. Ett särskilt fokus finns på påverkbara tidiga faktorer som introduktion av födoämnen, antibiotikabehandling, bostadsförhållanden, exponering för allergen, rökning och amning. Vår forskningsgrupp har sedan tidigare följt barn födda i Västra Götaland år 2003, från födseln till 12 års ålder, och funnit en ökad risk för astma i skolåldern hos barn med ärftlighet för atopi, manligt kön och egen allergisk sjukdom under spädbarnstiden. Vi har också visat minskad risk för astma efter introduktion av fisk före 9 månaders ålder och en ökad risk för astma efter bredspektrumantibiotika första levnadsveckan. Vidare har vi funnit att risken för allergisk rinit är lägre vid uppväxt på bondgård med djur och att risken ökas av antibiotika första levnadsveckan.

Vi vill nu via frågeformulär och registerdata undersöka hur förekomst och risk och skyddsfaktorer ser ut hos barn födda år 2018 i Västra Götaland och om dessa skiljer sig från barn födda år 2003. Vi vill också undersöka barnen kliniskt för att bekräfta sjukdomsdiagnos, allergisk sensibilisering och allergiska markörer.

Syfte

Syftet med studien är att kartlägga förekomst av allergiska sjukdomar och risk- och friskfaktorer för astma och allergi hos barn födda år 2018 i Västra Götaland och jämföra med barn födda år 2003 i Västra Götaland. Särskilt intressant är det att undersöka relationen till kost, boendeformer och antibiotika tidigt i livet.

Vi vill också kartlägga hur råden kring introduktion av fast föda följs av föräldrar till barn födda år 2018 och om vi kan finna hållpunkter för att den tidiga introduktionen av födoämnen, allmänt eller av specifika födoämnen, kan påverka risken att utveckla astma och allergi.

Frågeställningar:

  • Vilken är förekomsten av och riskfaktorer för astma och allergi hos barn födda 2018? Skillnader mellan barn födda 2018 och 2003?
  • När börjar föräldrar ge fast föda till sina spädbarn? Har detta ändrats mellan 2003 och 2018? Påverkar detta risken att utveckla astma och allergier?
  • Påverkar antibiotikabehandling tidigt i livet förekomsten av astma och allergi hos barn födda 2018?
  • Påverkar boendeform (trafik, föroreningar, industri, bondgård, husdjur) risken att utveckla astma och allergi?
  • Spelar det någon roll om man bor i staden eller på landet för risken att utveckla astma och allergi?
  • Påverkar en eventuell övervikt risken att utveckla astma och allergi?
  • Förekomst och betydelse av tidig allergisk sensibilisering?
  • Är tidiga allergiska markörer kopplade till risken att utveckla astma och allergi?

Metod:

Av alla barn som föds i Västra Götalandsregionen år 2018 görs ett slumpmässigt urval omfattande 50% av årskullen, cirka 9500 individer baserat på Socialstyrelsens rapport av 19222 födda i Västra Götaland år 2015. Till varje barns förälder/vårdnadshavare som slumpmässigt valts att erbjudas att delta i undersökningen, skickas ett brev med information om studien då barnet är 6 månader gammalt. Bifogat till detta är en enkät som fylls i av de föräldrar som samtycker till att delta. Vid varje ny uppföljning (1, 4, 8 och 12 år) skickas en ny enkät till varje barns förälder/vårdnadshavare, förutsatt att de inte avböjt fortsatt deltagande vid tidigare uppföljningar. Data samlas in via ett strukturerat frågeformulär om hälsa och levnadsvanor som fokuseras på frågor om astma, eksem, allergisk snuva och födoämnesallergi. Information inhämtas också från Medicinska födelseregistret, svenska neonatala kvalitetsregistret (SNQ), läkemedelsregistret, patientregistret och multigenerationsregistret. Registerdata kopplas till enkätdata.

Mellan 1 och 2 års ålder och vid 8 års ålder inbjuds ett urval av kohorten till en klinisk undersökning och blodprovstagning. Inbjudan skickas ut brevledes. Skriftligt och muntligt samtycke till den kliniska undersökningen lämnas vid mottagningsbesöket.

Urvalet till den kliniska uppföljningen vid 1-2 år består av:

  • Barn med rapporterade astmabesvär vid 1 års ålder 
  • Barn som fått bredspektrumantibiotika första levnadsveckan (identifieras via Svenskt Neonatalt kvalitetsregister, SNQ) 
  • En kontrollgrupp bestående av en randomiserad grupp från studiepopulationen 

och vid 8 års ålder:

  • Barn med rapporterade astmabesvär vid 8 års ålder 
  • Barn som fått bredspektrumantibiotika första levnadsveckan (identifieras via SNQ) 
  • En kontrollgrupp bestående av en randomiserad grupp från studiepopulationen

I den kliniska uppföljningen ingår:

  • Klinisk undersökning och samtal med läkare
  • Vikt och längd
  • Blodprovstagning för att bestämma allergiantikroppar, eosinofila blodkroppar, immunologiska och genetiska markörer
  • Frågeformulär (Svenska Barnläkarföreningens barnallergisektions stora frågeformulär)
  • Astma Kontroll Test, ACT (endast vid 8 år)
  • Lungfunktion med spirometri och FeNO (endast vid 8 år)

Blodprovstagningen sker venöst, efter att bedövningssalva applicerats och verkat, av en person med erfarenhet av blodprovstagning på små barn. Maximalt tas 10 ml blod. Förekomst av allergiantikroppar kontrolleras som totalvärde samt för de tio vanligaste luftburna allergenen (björk, gräs, gråbo, katt, hund, häst, kanin, cladosporium-mögel, två sorters kvalster) samt de vanligaste födoämnesallergenen (mjölk, vete, ägg, soja, fisk och jordnötter). Vidare analyseras immunologiska och genetiska markörer för allergi i blodprovet,

Betydelse 

Vi hoppas att genom detta projekt bättre kunna förstå hur astma och allergi utvecklas genom ett samspel mellan genetiska faktorer och omgivningsfaktorer. Genom att beskriva förekomsten av allergiska sjukdomar och påverkansfaktorer för astma och allergi ökas förståelsen för sjukdomarna och vården förbättras. Vi vill också se om de förändringar i råd och levnadsvanor som skett sedan 2003 har haft genomslag och betydelse för de barn som föds idag och deras risk att utveckla astma och allergi.

Från ett folkhälsoperspektiv kan påvisandet av påverkbara omgivningsfaktorer, som till exempel kost och miljöfaktorer, leda till utveckling av förebyggande åtgärder. Ett exempel på detta är den gynnsamma effekt på astma som vi har visat av tidig introduktion av fisk i spädbarnens kost.

Under senare år har forskning visat att tidig introduktion av födoämnen verkar vara att föredra för att undvika att utveckla allergi, detta har varit särkilt tydligt för jordnötsallergi och nyblivna föräldrar har avråtts från att undvika specifika födoämnen i förebyggande syfte. Det har också diskuterats om man skulle rekommendera tidig introduktion av jordnöt för barn i Sverige så som man till exempel rekommenderar i USA (American Academy of Pediatrics). Vi hoppas att genom detta projekt bättre kunna kartlägga hur råden kring introduktion av födoämnen följs av föräldrar till barn födda år 2018 och om vi kan finna hållpunkter för att den tidiga introduktionen av födoämnen, allmänt eller av specifika födoämnen, kan påverka risken att utveckla astma och allergi.

Betydelsen av vetenskapligt underlag för de rekommendationer vi ger föräldrar har stor klinisk relevans då de kan påverka barnens hälsa inte bara i nutid utan även i framtiden.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Asthma
A form of bronchial disorder associated with airway obstruction, marked by recurrent attacks of paroxysmal dyspnea, with wheezing due to spasmodic contraction of the bronchi.
Allergy and Immunology
A medical specialty concerned with the hypersensitivity of the individual to foreign substances and protection from the resultant infection or disorder.
Epidemiology
Field of medicine concerned with the determination of causes, incidence, and characteristic behavior of disease outbreaks affecting human populations. It includes the interrelationships of host, agent, and environment as related to the distribution and control of disease.
Cohort Studies
Studies in which subsets of a defined population are identified. These groups may or may not be exposed to factors hypothesized to influence the probability of the occurrence of a particular disease or other outcome. Cohorts are defined populations which, as a whole, are followed in an attempt to determine distinguishing subgroup characteristics.
Risk Factors
An aspect of personal behavior or lifestyle, environmental exposure, or inborn or inherited characteristic, which, on the basis of epidemiologic evidence, is known to be associated with a health-related condition considered important to prevent.
Child
A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.
Rhinitis
Inflammation of the mucous membrane of the nose.
Obesity
A status with BODY WEIGHT that is grossly above the acceptable or desirable weight, usually due to accumulation of excess FATS in the body. The standards may vary with age, sex, genetic or cultural background. In the BODY MASS INDEX, a BMI greater than 30.0 kg/m2 is considered obese, and a BMI greater than 40.0 kg/m2 is considered morbidly obese (MORBID OBESITY).

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 1 - Barnmedicin workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för kliniska vetenskaper - Avdelningen för pediatrik workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Hälso- och specialistvård för barn och unga - Central Barnhälsovård i Västra Götaland - Central Barnhälsovård Fyrbodal workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Hälso- och specialistvård för barn och unga - Barn- och ungdomsmedicin - Område B5 - Närhälsan Mölndal barn- och ungdomsmedicinsk mottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Hälso- och specialistvård för barn och unga - Central Barnhälsovård i Västra Götaland - Central Barnhälsovård Södra Älvsborg workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Göran Wennergren
Seniorprofessor, Barnmedicin, Avdelningen för pediatrik
Styliana Vasileiadou
Barnläkare, Specialist i barn- och ungdomsmedicin, Område 1
Bernt Alm
Docent i pediatrik, Avdelningen för pediatrik
Laslo Erdes
Barnhälsovårdöverläkare, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)

Västra Götalands barn - 15 år senare, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/263981