Hur påverkar upplevelse av stress kvinnors klimakteriedebut?
En jämförelsestudie av fem kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor i Kvinnoundersökningen från 1968 till idag

Project number : 269141
Created by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-04-24
Last revised by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-06-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Livssituationen för medelålders kvinnor har förändrats inom många områden jämfört med situationen för kvinnor på 1960-talet. Förändringar i utbildning och arbetsvillkor liksom kost, motion, rökning, samt framför allt upplevelse av stress, har tydligt påverkat kvinnors hälsa. Förändringar i menstruationstid, högre ålder vid första barnet, färre antal barn, ökad östrogenanvändning och senare klimakteriedebut har uppvisats sedan 1968. Hur har dessa förändringar påverkat kvinnors hälsa?

Syfte

Syftet är att studera sekulära trender av kvinnors klimakterium samt eventuella riskfaktorer kopplade till tidigt respektive sent klimakterium, i 10 kohorter 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016 i Populationsundersökningen av Kvinnor i Göteborg. Genom tillgång till data från alla tidigare undersökningar från 1968 fram till idag kommer vi att kunna studera specifika faktorers (upplevd stress, menstruationsdebut, preventivmedelsanvändning, barnafödande, blödningshämmande läkemedel och socioekonomi m.m.) betydelse för kvinnors klimakterium ur ett 50-årigt perspektiv.

Metod

Från 1968 har vi longitudinellt följt flera generationer och kan därför studera sekulära trender inom klimakterieperioden bland kvinnor. Vi kan studera kvinnors ålder vid menarche respektive menopaus samt östrogen-användning samlat från 1968, i flera generationer och göra jämförelser mellan olika generationer 38- och 50-åriga kvinnor vad gäller riskfaktorer relaterat till en potentiellt längre barnafödande period. Kvinnostudien är unik genom att medelålders (och äldre) kvinnor har kunnat följas genom livet och att nya generationer 38-och 50-åriga kvinnor successivt inbjudits för att ge möjlighet till att jämföra generationerna och kunna studera sekulära trender.

Förväntade resultat

Det är av största vikt att både finna och studera utvecklingen av kvinnors friskfaktorer och riskfaktorer i samband med klimakteriet samt östrogenanvändning, då stora förändringar i framför allt ökning av upplevd stress, minskad rökning och minskning av antalet födda barn per kvinna skett.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Livssituationen för medelålders kvinnor har förändrats inom många områden jämfört med situationen i slutet av 1960-talet. Förändringar i utbildning, arbetsvillkor, kost, motion, rökning samt upplevelsen av stress, har tydligt påverkat kvinnors hälsa (1). Förändringar i menstruationstid, högre ålder vid första barnet, färre antal barn, ökad östrogenanvändning och senare klimakteriedebut har uppvisats sedan 1968 (2). Hur har dessa förändringar påverkat kvinnors hälsa? Det är viktigt att studera kvinnors hälsa och speciellt inför och under klimakteriet. Det är viktigt att studera är andelen kvinnor som sannolikt kommit i klimakteriet vid 50 års ålder och relatera detta till rökning, östogenanvändning, antal barn etc. Klimakteriet då är kopplat inte bara till vetenskap utan även till många "tyckanden" och mer eller mindre "styvmoderlig" behandling även in om medicinen (3). Tidigare studier har visat sekulära uppåtgående trender av klimakteriedebuten samtidigt som nedåtgående trender för menarche inträffat, vilket leder till en längre fertil period hos senare generationer kvinnor jämfört med tidigare (2). Några av de bakomliggande orsakerna till tidigare menarche har visat sig vara genetiska, miljö- och socioekonomiska (4).

Varför är det viktigt att studera upplevd stress i förhållande till tidpunkt för menopaus)?
Kvinnans ålder vid förväntat klimakterium ("naturlig" menopaus) är viktigt ur ett hälsoperspektiv. Hennes ålder är en markör för åldrande och hälsa. Ett senare inträffat klimakterium har förknippats med längre överlevnad, reducerade frekvenser av all typ av dödlighet, mindre osteoporos, men ökad frekvens av bröst-, endometrie- och äggstockscancer (5,6,7). Tidigt klimakterium, före 45 år, har visats ge ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (8) samt risk för tidiga menopausala symptom såsom vasomotoriska symptom (9).

Olika faktorer som påverkar klimakteriets inträdande
Klimakterieåldern påverkas av olika faktorer som etnicitet, genetik och livsstil. Rökning är en av de faktorer som starkast påverkar åldern för klimakteriet. Att inte ha fött barn (10) samt låg utbildningsnivå är förknippat med tidigare klimakterium.

Kvinnoundersökningen har visat en ökande frekvens bland 38-och 50-åriga kvinnor av upplevelse av stress. 1968 upplevde ca 50% stress, men i senare födda ålderskohorter ses en stor frekvensökning och 2017 års undersökning visar att av dagens 38-åriga kvinnor upplever 80% stress (1,11).

Ett av målen med befolkningsstudien av kvinnor i Göteborg, som inleddes 1968, är att jämföra olika åldersgrupper över tid för pre-, post- och perimenopausala kvinnor (12,13,14,15,16,17). En signifikant sekulär trend för ökad naturlig menopausal ålder har kunnat visas, oberoende av variation i socioekonomisk status, rökning, orala preventivmedel eller användning av HRT.

Det finns ett ökat intresse för att minska upplevelsen av stress hos kvinnor under klimakteriet, en nyligen publicerad meta-analys visade ingen effekt av fysiskt aktivitet (18) däremot kunde grupputbildning inom primärvården reducera kvinnornas klimakteriesymtom (19). Det är av största vikt att både finna och studera utvecklingen av kvinnors friskfaktorer och riskfaktorer, främst upplevd stress i samband med klimakteriet, då stora förändringar framför allt i minskning av antalet födda barn per kvinna liksom tidpunkt för första graviditet skett under det senaste halvseklet (20). Kvinnoundersökningen ger en unik möjlighet att studera hur upplevd stress påverkar dagens kvinnors klimakterieinträde..

Syfte

Syftet med den planerade studien är dels att undersöka om trenden av senareläggning av kvinnors klimakterium, som uppvisades vid tidigare uppföljningsundersökning fortsätter, samt försöka finna eventuella riskfaktorer kopplade till tidigt respektive sent klimakterium, i 10 kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor undersökta mellan 1968 och 2016 i Populationsundersökningen av Kvinnor i Göteborg.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Våra frågeställningar är följande: Har den tidigare upptäckta senareläggningen av kvinnors klimakterium fortsatt sedan 2004? Hur påverkar upplevelsen av ökad stress debuten av klimakteriet? Kan generationsskillnader vad gäller östrogenanvändning relatera till förändring i klimakteriedebut?

Vi ämnar studera faktorer bland dagens och gårdagens 38-och 50-åriga kvinnor med hjälp av data från den senaste Kvinnoundersökningen och med tillgång till data från 50 år tillbaka, jämföra sekulära trender i 5 generationer, samt att på basis av resultat från generationsjämförelserna prospektivt också kunna studera specifika faktorers betydelse med ett nästan 50-årigt perspektiv. Vår hypotes är att det finns association mellan att senare komma in i klimakteriet och de stora förändringar i livsvillkor, framför allt upplevelse av ökad stress, som de senaste decenniernas samhällsförändringar inneburit för dagens kvinnor.


Metod: Urval

Cirka 750 38-åriga kvinnor och 750 50-åriga kvinnor som deltagit i Kvinnoundersökningen 1968, 1980, 1992, 2004 respektive 2016. Undersökningen bygger på att det för alla 38-och 50-åriga kohorter i Kvinnounderökningen finns ett systematiskt urval baserat på kvinnornas födelsedatum för att uppnå representativitet för den 38- och 50 -åriga kvinnliga befolkningen vid respektive undersökningstillfälle.

Metod: Datainsamling

Hälsoundersökningarna omfattar fysisk och psykisk hälsa, inklusive upplevelse av stress, riskfaktorer och livsstilsparametrar såsom kostdata och fysisk aktivitet, sociala och psykologiska faktorer samt eventuella läkemedel. De omfattar även gynekologiska uppgifter om menarche, graviditet, klimakterium, östrogenanvändning,  , baserade på den gynekologiska delen av Kvinnoundersökningen från 1968 års undersökning (12). Laboratorietester utförs i form av blodkemi (exempelvis blodglukos, lipider, tyreoideaprov), blodtryck, EKG och spirometri. Studien har tillgång till databank inklusive labprover från alla tidigare uppföljningar av 38- och 50-åriga kvinnor i Kvinnoundersökningen (där även hormonanalyser ingår) och analyserna kan därför omfatta omkring 1500 individer.

Metod: Databearbetning

De data som erhållits vid de olika uppföljningarna har sammanställts, kodats och matats in i databasen. Nu kommer vi att analysera medelvärden på gruppnivå och jämföra med tidigare generationers data. Eventuella samband mellan skilda faktorer (främst upplevelse av stress) och tidpunkten för klimakteriet studeras med hjälp av regressionsanalyser och i longitudinella analyser med Cox multipla regressionsmodell med både basdata och uppdaterade effekter av kovariata.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Hypotesen är att utvecklingen mot att kvinnor blir äldre innan de kommer in i klimakteriet har fortsatt sedan 2004 och att upplevd stress kan påverka tiden för denna senareläggning.
Projektet förväntas ge upphov till ökad kunskap om kvinnors klimakterium och de faktorer som kan påverka, exempelvis, stress.
Studien är både hälso-och sjukdomsinriktad, eftersom den omfattar både friska och personer med reducerad hälsa. Det kliniska problemområdet omfattar många olika symtom men kan tydligast definieras inom området kvinnors klimakterium. Inom detta område omfattar studien alla tidigare steg från insamlande av data, inmatning och nu analys samt jämförelse av sekulära trender i fem generationer. Med hjälp av resultaten från tidigare Kvinnoundersökningar kan vi också studera specifika faktorers betydelse med ett 50-årigt perspektiv.

Projektets genusperspektiv

Det saknas fortfarande kunskaper om kvinnors hälsa och specifikt kring kvinnors klimakterium varför studien är speciellt viktig både ur ett strikt forskningsperspektiv och ur ett jämställdhetsperspektiv.

Referenser

1.Björkelund C, Andersson-Hange D, Andersson K, Bengtsson C, Blomstrand A, Bondyr-Carlsson D, et al. Secular trends in cardiovascular risk factors with a 36-year perspective: observations from 38- and 50-year-olds in the Population Study of Women in Gothenburg. Scandinavian journal of primary health care. 2008;26(3):140-6.
2. Rödström K, Bengtsson C, Lissner L, Björkelund C. Reproducibility of self-reported menopause age at the 24-year follow-up of a population study of women in Goteborg, Sweden. Menopause. 2005;12(3):275-80.
3. Janson PO, Landgren BM. Gynekologi. Studentlitterartur 2015.
4. Loesch DZ, Huggins R, Rogucka E, Hoang NH, Hopper JL. Genetic correlates of menarcheal age: a multivariate twin study. Ann Hum Biol. 1995 Nov-Dec;22(6):470-90.
5. de Graaff J, Stolte LA. Age at menarche and menopause of uterine cancer patients.
Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 1978 Aug;8(4):187-93.
6. Ossewaarde ME, Bots ML, Verbeek AL, Peeters PH, van der Graaf Y, Grobbee DE, van der Schouw YT.
Age at menopause, cause-specific mortality and total life expectancy. Epidemiology. 2005 Jul;16(4):556-62.
7. Tella SH, Gallagher JC. Prevention and treatment of postmenopausal osteoporosis. J Steroid Biochem Mol Biol. 2014 Jul;142:155-70.
8. Jacobsen BK, Heuch I, Kvåle G. Age at natural menopause and all-cause mortality: a 37-year follow-up of 19,731 Norwegian women. Am J Epidemiol. 2003 May 15;157(10):923-9.
9. Thurston RC, El Khoudary SR, Tepper PG, Jackson EA, Joffe H, Chen HY, Matthews KA. Trajectories of Vasomotor Symptoms and Carotid Intima Media Thickness in the Study of Women's Health Across the Nation. Appendix.Stroke. 2016 Jan;47(1):12-7.
10. Mishra GD, Pandeya N, Dobson AJ, Chung HF, Anderson D, Kuh D, et al. Early menarche, nulliparity and the risk for premature and early natural menopause. Hum Reprod. 2017 Mar 1;32(3):679-686.
11. Rowshan Ravan A, Bengtsson C, Lissner L, Lapidus L, Björkelund C. Thirty-six-year secular trends in sleep duration and sleep satisfaction, and associations with mental stress and socioeconomic factors--results of the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. Journal of sleep research. 2010;19(3):496-503.
12.Bengtsson C, Blohme G, Hallberg L, Hällstrom T, Isaksson B, Korsan-Bengtsen K, et al. The study of women in Gothenburg 1968-1969--a population study. General design, purpose and sampling results. Acta medica Scandinavica. 1973;193(4):311-8.
13. Hange D, Lissner L, Bengtsson C, Sundh V, Björkelund C. Perceived nervousness and moodiness associated with increased CVD but not cancer morbidity in pre- and postmenopausal women. Observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. International journal of general medicine. 2009;2:39-45.
14. Hange D, Mehlig K, Lissner L, Guo X, Bengtsson C, Skoog I, et al. Perceived mental stress in women associated with psychosomatic symptoms, but not mortality: observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. International journal of general medicine. 2013;6:307-15.
15.Hange D, Bengtsson C, Sundh V, Björkelund C. The natural history of psychosomatic symptoms and their association with psychological symptoms: observations from the Population Study of Women in Gothenburg. The European journal of general practice. 2007;13(2):60-6.
16.Helgesson O, Cabrera C, Lapidus L, Bengtsson C, Lissner L. Self-reported stress levels predict subsequent breast cancer in a cohort of Swedish women. European journal of cancer prevention : the official journal of the European Cancer Prevention Organisation. 2003;12(5):377-81.
17.Blomstrand A, Björkelund C, Ariai N, Lissner L, Bengtsson C. Effects of leisure-time physical activity on well-being among women: a 32-year perspective. Scandinavian journal of public health. 2009;37(7):706-12.
18. Nigdelis MP, Martínez-Domínguez SJ, Goulis DG, Pérez-López FR. Effect of programmed exercise on perceived stress in middle-aged and old women: A meta-analysis of randomized trials. Maturitas. 2018 Aug;114:1-8.
19. Rindner L, Strömme G, Nordemand L, Hange D, Gunnarsson R, Rembeck G. Reducing menopausal symptoms for women during the menopause transition using group education in a primary health care setting—a randomized controlled trial. Maturitas, 2017;98:14-1

20.www.socialstyrelsen.se/statistik, ISBN:978-91-7555-123-4, tab 1.5 Mean age among primaparas by county 1976-2016.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Women
Human adult females as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.
Health
The state of the organism when it functions optimally without evidence of disease.
Menopause
The last menstrual period. Permanent cessation of menses (MENSTRUATION) is usually defined after 6 to 12 months of AMENORRHEA in a woman over 45 years of age. In the United States, menopause generally occurs in women between 48 and 55 years of age.
Stress, Psychological
Stress wherein emotional factors predominate.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Enheten för Allmänmedicin workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Kerstin Rödström
General Practitioner, post-doctoral researcher, Närhälsan Kungshöjd vårdcentral (Göteborg)
Lilian Weman
Forskningsadministratör, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Linda Sandin
at-läkare, Västra Götalandsregionen
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Maria Öberg Westin
ST-läkare Gynekologi/Obstetrik, Kvinnokliniken Sahlgrenska

Hur påverkar upplevelse av stress kvinnors klimakteriedebut?
En jämförelsestudie av fem kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor i Kvinnoundersökningen från 1968 till idag, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/269141