Trender i självskattad hälsa hos 38-, 50- och 70- åriga kvinnor från 1992 till 2017.
En jämförelsestudie i Kvinnoundersökningen i Göteborg.

Project number : 269161
Created by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-04-24
Last revised by: Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson), 2019-06-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Över hela världen rapporterar kvinnor sämre självskattad hälsa än män. I Sverige har kvinnors livssituation förändrats under de senaste decennierna. Medan kroppslig hälsa har förbättrats, har mental hälsa försämrats. Under 1980-talet och 1990-talet försämrades svenska kvinnors självskattade hälsa tillsammans med en ökning av psykosomatiska sjukdomar.

Syfte

Syftet är att undersöka trender i självskattad hälsa hos kvinnor i Göteborg vid åldern 38, 50, och 70 mellan åren 1992-93 och 2016-17 med nedslag 2000- 01 och 2004-06, genom att använda data från hälsoenkäten SF-36.

Metod
Data i denna studie hämtas från populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg. Åren 1968-69, då Kvinnoundersökningen startade erbjöds ett urval av representativa kvinnor i Göteborg i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år att delta. Urvalet av kvinnor är baserat på folkbokföringsregistret och födelsedatum.
År 1992-93 var 1192 kvinnor inbjudna till undersökningen och deltagarfrekvensen var 70 %. Vid undersökningen 2000-01 var 929 kvinnor inbjuda och deltagarfrekvensen var 71 %. Vid undersökningen 2004-05 var 846 kvinnor inbjudna och deltagarfrekvensen var 60 %. År 2016-17 var 1038 kvinnor inbjudna och deltagarfrekvensen var 68 % . Åren 1980-81, 2004-06 och 2016-17 undersöktes nya kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor. SF-36 enkäten lades till i populationsundersökningen år 1992. Totalt kommer ca 2000 kvinnors svar att ingå i undersökningen. Vissa kvinnor kommer att besvara enkäten vid flera tillfällen.

Förväntat resultat

Hypotesen är att dagens kvinnor skattar sig sämre på SF36 än tidigare undersökta kvinnor.
Projektet förväntas ge upphov till ökad kunskap om kvinnors mående och de faktorer som kan påverka, exempelvis, stress.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Världen över rapporterar kvinnor sämre självskattad hälsa än män. Detta visar internationella jämförelser mellan länder baserade på data från Världshälsoorganisationens (WHO) undersökningar. En kombination av samhällsstrukturella och biologiska faktorer tros ligga bakom de stora skillnader som uppmätts i alla världens regioner (1, 2).

I Sverige har kvinnors livssituation förändrats på många plan under de senaste decennierna i och med samhällets utveckling. En större andel kvinnor har högre utbildning och allt fler jobbar heltid. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet började kvinnor i 20-årsåldern, födda i början av 70-talet att utbilda sig på universitet och högskolor i betydligt högre utsträckning än tidigare. Ungefär 200 000 studenter var registrerade på svenska universitet och högskolor på 1990-talet, idag är siffran drygt 400 000 och utgörs av ungefär 50 % fler kvinnor än män (3). Kognition och kroppslig hälsa har förbättras och med detta har medellivslängden ökat. Samma uppåtgående trend gällande psykisk hälsa har däremot inte kunnat påvisas. Medan sjuklighet och dödlighet är högre hos män är rapporterad självskattad hälsa lägre hos kvinnor (4). Under 1980- och 1990-talen försämrades svenska kvinnors självskattade hälsa med en ökning av psykosomatiska besvär (5). 2016 uppgav 19 procent av kvinnor i Sverige mellan 16 och 84 år nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 13 procent av alla män (6). Ångest- och stress syndrom tillhör den grupp diagnoser som ökar kraftigast och som bland annat ligger bakom en ökande sjukfrånvaro bland kvinnor. År 2016 var antalet sjukskrivna kvinnor nästan det dubbla jämfört med antalet sjukskrivna män (7). Sedan mitten av 1990-talet har antalet långtidssjukskrivningar ökat hos kvinnor och i Sverige ligger psykiatriska diagnoser bakom majoriteten av alla sjukskrivningar (8). Studier gjorda visar att långtidssjukskrivna personer rapporterar lägre självskattad hälsa jämfört med personer sjukskrivna 1-28 dagar (9).

Självskattad hälsa är en utbredd mätmetod i epidemiologiska studier. Studier gjorda i olika populationer visar att lågt självskattad hälsa är en prediktor för mortalitet, utnyttjande av vård och omsorg, inneliggande sjukhusvistelser och morbiditet (10-12). Hos patienter med hjärtsvikt kan dålig självskattad hälsa i frågeformuläret SF-36 ställas i relation till andra kända prediktorer för sjukhusvistelser och död så som diabetes, tidigare inneliggande vård och behandling med ACE-hämmare (13). Både dålig självskattad mental hälsa och dålig självskattad fysisk hälsa har i sig visats vara signifikant relaterade till högre mortalitet (14-16).

Genom att följa kvinnor över tid och identifiera trender i självskattad hälsa kan ledtrådar gällande framtidens kvinnors upplevda hälsa predikteras och med detta behov av framtida hälsoinsatser. För att möjliggöra framtida planering och utformning av friskvård och vård är det relevant att veta inom vilka områden kvinnor upplever både förbättrad och försämrad hälsa.

Syfte

Syftet är att undersöka trender i självskattad hälsa hos kvinnor i Göteborg vid åldern 38, 50, och 70 mellan åren 1992-93 och 2016-17 med nedslag 2000- 01 och 2004-06, genom att använda data från hälsoenkäten SF-36.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Föreligger förändring i självskattad hälsa hos kvinnor i Göteborg mellan åren 1992-93 och 2016-17?

1. Föreligger förändring i självskattad hälsa bland 38-åriga kvinnor?

2. Föreligger förändring i självskattad hälsa bland 50-åriga kvinnor?

3. Föreligger förändring i självskattad hälsa bland 70-åriga kvinnor?

4. Inom vilket/vilka av SF-36s olika subkategorier föreligger förändring?

5. Hur påverkas jämförelsen av den självskattade hälsan vid kontroll för rökning, BMI, socioekonomi, utbildning, civilstånd, fysisk aktivitet, stress, sjukdom och alkohol?
 

Då psykisk hälsa är något som ökat i prevlaens världen över är hypotesen att den självskattade psykiska hälsan är sämre hos kvinnor som fyllde i enkäten 2016-17 jämfört med de kvinnor som fyllde i enkäten år 1992-93.


Metod: Urval

Data i denna studie hämtas från populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg (17-20). Åren 1968-69, då Kvinnoundersökningen startade erbjöds ett urval av representativa kvinnor i Göteborg i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år att delta. Urvalet av kvinnor är baserat på folkbokföringsregistret och födelsedatum.
År 1992-93 var 1192 kvinnor inbjudna till undersökningen och deltagarfrekvensen var 70 %. Vid undersökningen 2000-01 var 929 kvinnor inbjuda och deltagarfrekvensen var 71 %. Vid undersökningen 2004-05 var 846 kvinnor inbjudna och deltagarfrekvensen var 60 %. År 2016-17 var 1038 kvinnor inbjudna och deltagarfrekvensen var 68 % . Åren 1980-81, 2004-06 och 2016-17 undersöktes nya kohorter av 38- och 50-åriga kvinnor. SF-36 enkäten lades till i populationsundersökningen år 1992. Totalt kommer ca 2000 kvinnors svar att ingå i undersökningen. Vissa kvinnor kommer att besvara enkäten fler än en gång.

Metod: Datainsamling

Hälsoundersökningarna omfattar fysisk och psykisk hälsa, inklusive frågeformuläret SF 36, upplevelse av stress, riskfaktorer och livsstilsparametrar såsom kostdata och fysisk aktivitet, sociala och psykologiska faktorer samt eventuella läkemedel. Laboratorietester utförs i form av blodkemi (exempelvis blodglukos, lipider, tyreoideaprov), blodtryck, EKG och spirometri. Studien har tillgång till databank inklusive labprover från alla tidigare uppföljningar av 38-, 50- och 70-åriga kvinnor i Kvinnoundersökningen och analyserna kan därför omfatta omkring 2000 SF 36 enkäters svar.

Metod: Databearbetning

De data som erhållits vid de olika uppföljningarna har sammanställts, kodats och matats in i databasen. Nu kommer vi att analysera medelvärden på gruppnivå och jämföra med tidigare generationers data. Eventuella samband mellan skilda faktorer (främst upplevelse av stress) och resultatet på enkäten SF36, studeras med hjälp av regressionsanalyser och i longitudinella analyser med Cox multipla regressionsmodell med både basdata och uppdaterade effekter av kovariata.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Hypotesen är att dagens kvinnor skattar sig sämre på SF36 än tidigare undersökta kvinnor.
Projektet förväntas ge upphov till ökad kunskap om kvinnors mående och de faktorer som kan påverka, exempelvis, stress.
Studien är både hälso-och sjukdomsinriktad, eftersom den omfattar både friska och sjuka personer. Det kliniska problemområdet omfattar många olika symtom men kan tydligast definieras inom området kvinnors självskattade hälsa. Inom detta område omfattar studien alla tidigare steg från insamlande av data, inmatning och nu analys samt jämförelse av sekulära trender. Med hjälp av resultaten från tidigare Kvinnoundersökningar kan vi också studera specifika faktorers betydelse med ett 24-årigt perspektiv.

Projektets genusperspektiv

Kvinnor skattar sin hälsa sämre än män och är i högre del sjukskrivna för psykisk ohälsa. Kan vi genom att studera generationer av kvinnor, en normalbefolkning (inte patienter) få ökad kunskap om bakomliggande orsaker?

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Women's Health
The concept covering the physical and mental conditions of women.
Middle Aged
Description missing

Projektets delaktighet i utbildning

checked Master


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Enheten för Allmänmedicin workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Sofia Jönsson
Läkare, Institutet för allmänmedicin

Trender i självskattad hälsa hos 38-, 50- och 70- åriga kvinnor från 1992 till 2017.
En jämförelsestudie i Kvinnoundersökningen i Göteborg., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/269161