Postoperativa utfall efter Missad hälseneruptur
Project number : 269881
Created by: Anna Holm, 2019-05-03
Last revised by: Anna Holm, 2019-05-03
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2019-05-03
Rekrytering/datainsamling pågår

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Postoperative outcomes after Chronic Achilles Rupture

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Hälseneruptur är en allt vanligare skada som drabbar 18 per 100,000 individer. Upp till 25% av alla hälsenerupturer upptäcks sent (efter 4 veckor) och kallas då för "missad". Dessa patienter uppvisar ofta en mycket nedsatt styrka i underbenet, som påverkar balans och förmåga att skjuta ifrån med foten vid gång. Missde rupturer behandlas i dagsläget i de flesta fallen med operation, men operationen är betydligt mer komplicerad och resurskrävande än då skadan upptäcks och kan behandlas i det akuta skedet. Den forskning som hittills gjorts på patienter med hälseneruptur, där skadan upptäckts i tid, visar att det är vanligt att fortfarande ha besvär från hälsenan och svaghet i underbensmuskulaturen flera år efter skadan. I dagsläget vet vi inte hur bra patienterna med en missad ruptur blir efter operation och rehabilitering. Mer kunskap om konsekvenserna av att missa en hälseneruptur och resultatet av nuvarande behandling är av betydelse för att möjliggöra ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen och potentiellt minska vårdkostnaderna.

Projektets syfte är att utvärdera 1-års resultaten av operation och strukturerad rehabilitering för patienter med missad hälseneruptur med avseende gångfunktion, objektiv och patientrapporterad fotfunktion samt livskvalitet.

Frågeställningar
- Vilken effekt har operation och strukturerad rehabilitering på gångfunktionen hos patienter med missad hälseneruptur? Hur går de jämfört med friska personer?
- Vilken muskelfunktion, patientrapporterad funktion och senlängd uppvisar patienterna 1 år efter operation?

Projektet inkluderar patienter som planerades för operation av missad hälseneruptur på Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan 2014 och 2018. Patienterna tillfrågades innan sin operation om deltagande i projektet, varpå 24 patienter tackade ja till att delta i projektet (16 män, 8 kvinnor, medelålder 61 år). Innan operation genomför samtliga patienter en gånganalys, där data på relevanta ledvinklar och kraftuttag över knä‐ och fotled insamlas. Samtliga patienter opereras med samma kirurgiska metod. Patienterna behandlas sedan med gips och ortos under 8 veckor och följer sedan ett funktions‐ och kriteriebaserat rehabiliteringsprotokoll med regelbunden uppföljning hos erfarna fysioterapeuter. Ett år efter operation upprepar patienterna gånganalysen, utför muskelfunktionstester och kliniska mätningar samt fyller i formulär för självskattad fotfunktion och livskvalitet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Incidensen av hälsenerupturer ökar och har nyligen rapporterats vara 18 per 100,000 individer (1). Upp till 25% av alla hälsenerupturer upptäcks sent (efter 4 veckor) och kallas då för "missad" (2). Dessa patienter uppvisar ofta en mycket nedsatt styrka i underbenet, som påverkar balans och förmåga att skjuta ifrån med foten vid gång (2). Kirurgisk intervention är i dagsläget primär behandling, men operationen är betydligt mer komplicerad och resurskrävande än vid en akut hälseneruptur (3). I dagsläget finns en stor kunskapslucka avseende utfallet efter operation och i vilken utsträckning patienter med missad hälseneruptur återfår normal fotfunktion. Utfallet efter en hälseneruptur som upptäcks i tid (primär ruptur) patieter som drabbas av en ny ruptur (re-ruptur) av hälsenan har studerats flitigt senaste åren. Resultaten indikerar att patienterna har kvarstående nedsättningar i både självskattad och objektiv fotfunktion vid utvärdering 1-10 år efter skada (4, 5). Patienter som drabbats av re-ruptur rapporterar signifikant sämre subjektiv fotfunktion jämfört med patienter som endast haft en primär ruptur (5). Detta trots att muskelfunktionen hos patienterna med re‐ruptur efter operation är likvärdig eller i vissa avseenden bättre än hos dem med en primär hälseneruptur (5). Fynden talar för att en komplikation av den primära skadan kan ha negativ effekt på patientens upplevelse av sin fotfunktion. Studier som undersökt biomekaniken vid gång hos patienter som behandlats för en primär hälseneruptur visar att gångfunktionen successivt förbättras de första året efter skadan, men i regel inte blir fullt återställd (6–10). I dagsläget finns inga studier som undersökt i vilken utsträckning patienter med missad hälseneruptur genom operation och rehabilitering återfår normal gångfunktion.

Inga tidigare studier har således med ett omfattande batteri av validerade utvärderingsinstrument utvärderat resultatet av kirurgisk behandling och strukturerad rehabilitering efter missad hälseneruptur. Mer kunskap om konsekvenserna av att missa en hälseneruptur och utfallet av nuvarande behandlingsregim är av betydelse för att möjliggöra ett förbättrat omhändertagande av patientgruppen och potentiellt minska vårdkostnaderna.

Projektets syfte är att utvärdera 1-års resultaten av operation och strukturerad rehabilitering för patienter med missad hälseneruptur med avseende gångfunktion, objektiv och patientskattad fotfunktion samt livskvalitet.

Frågeställningar
- Vilken effekt har operation och strukturerad rehabilitering på gångfunktionen hos patienter med missad hälseneruptur avseende i vilken utsträckning patienterna uppnår en normal gångfunktion jämfört med en frisk kontrollgrupp?
- Vilken muskelfunktion, patientrapporterad funktion och senlängd uppvisar patienterna 1 år efter operation 1) jämfört med friska sidan 2) jämfört med patienter med re-ruptur av hälsenan?
- Hur korrelerar muskelfunktion, senlängd och gångfunktion hos patientgruppen?

Projektet inkluderar patienter som planerades för operation av missad hälseneruptur på Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan 2014 och 2018. Patienterna tillfrågades innan sin operation om deltagande i projektet, varpå 24 patienter tackade ja till att delta i projektet (16 män, 8 kvinnor, medelålder 61 år). Innan operation genomför samtliga patienter en gånganalys, där data på relevanta ledvinklar och kraftuttag över knä‐ och fotled insamlas. Samtliga patienter opereras med samma kirurgiska metod, där senan rekonstrueras med primär sutur samt förstärkningsplastik där fritt transplantat från gastrocnemiusaponeurosen används. Patienterna behandlas sedan med gips och ortos under 8 veckor och följer sedan ett funktions‐ och kriteriebaserat rehabiliteringsprotokoll med regelbunden uppföljning hos erfarna fysioterapeuter. Ett år efter operation upprepar patienterna gånganalysen, utför muskelfunktionstester och kliniska mätningar samt fyller i formulär för självskattad fotfunktion och livskvalitet. Resultatet kommer att jämföras med en friskkontrollgrupp på 50 personer avseende gångfunktion med tidigare presenterade data på patienter som opererats för en re-ruptur av hälsenan avseende objektiv och självskattad funktion.

Referenser

1. Ganestam A, Kallemose T, Troelsen A, Barfod KW. Increasing incidence of acute Achilles tendon rupture and a noticeable decline in surgical treatment from 1994 to 2013. A nationwide registry study of 33,160 patients. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy. 2016;24(12):3730-°©‐7.

2. Maffulli N, Via AG, Oliva F. Chronic Achilles Tendon Rupture. The open orthopaedics journal. 2017;11:660-°©‐9.

3. Bussewitz BW. Repair of neglected Achilles rupture. Clinics in podiatric medicine and surgery. 2017;34(2):263-°©‐74.

4. Nilsson-°©‐Helander, K., Swärd, L., Silbernagel, K. G., Thomeé, R., Eriksson, B. I., & Karlsson, J. (2008). A new surgical method to treat chronic ruptures and reruptures of the Achilles tendon. Knee surgery, sports traumatology, arthroscopy, 16(6), 614-°©‐620.

5. Westin, O., Nilsson Helander, K., Grävare Silbernagel, K., Samuelsson, K., Brorsson, A.,& Karlsson, J. (2018). Patients with an Achilles tendon re-°©‐rupture have long-°©‐term functional deficits in function and worse patient-°©‐reported outcome than primary ruptures. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 26, 3063-°©‐3072.

6. Brorsson A, Willy RW, Tranberg R, Grävare Silbernagel K. Heel-°©‐rise height deficit 1 year after Achilles tendon rupture relates to changes in ankle biomechanics 6 years after injury. The American journal of sports medicine. 2017;45(13):3060-°©‐8.

7. Don R, Ranavolo A, Cacchio A, Serrao M, Costabile F, Iachelli M, et al. Relationship between recovery of calf-°©‐muscle biomechanical properties and gait pattern following surgery for Achilles tendon rupture. Clinical biomechanics. 2007;22(2):211-°©‐20.

8. Tengman T, Riad J. Three-°©‐dimensional gait analysis following Achilles tendon rupture with nonsurgical treatment reveals long-°©‐term deficiencies in muscle strength and function. Orthopaedic journal of sports medicine. 2013;1(4):2325967113504734.

9. Costa M, Kay D, Donell S. Gait abnormalities following rupture of the tendo Achillis: a pedobarographic assessment. The Journal of bone and joint surgery British volume. 2005;87(8):1085-°©‐8.

10. Willy RW, Brorsson A, Powell HC, Willson JD, Tranberg R, Grävare Silbernagel K. Elevated knee joint kinetics and reduced ankle kinetics are present during jogging and hopping after Achilles tendon ruptures. The American journal of sports medicine

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Achilles Tendon
Description missing
Treatment Outcome
Evaluation undertaken to assess the results or consequences of management and procedures used in combating disease in order to determine the efficacy, effectiveness, safety, practicability, etc., of these interventions in individual cases or series.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Företag - Privata vårdgivande bolag - inom Västra Götalandsregionen - Rehabilitering - Göteborg - Sportrehab AB - Sportrehab workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Eric Hamrin Senorski
Sjukgymnast, Sportrehab, Ortopedi
Olof Westin
Specialistläkare, Ortopedi
Roland Zügner
Med. dr., Översjukgymnast, Leg Sjukgymnast, specialist inom ortopedi, Ortopedi

Supervisor

Jon Karlsson
Professor, Avdelningschef Ortopeden; Institutionen för Kliniska Vetenskaper; Sahlgrenska Akademin, Sjukhusledning

Postoperativa utfall efter Missad hälseneruptur, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/269881