Förändringar i kärlelasticitet vid fysisk aktivitet
Project number : 270381
Created by: Gabor Szalo, 2019-05-07
Last revised by: Gabor Szalo, 2019-06-05
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2019-06-01
Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Ett av de viktigaste målen i primärvården är att identifiera individer med ökad kardiovaskulär risk. Risk scores baserade på ålder, kön och blodtryck i kombination med värden på lipider har använts för att uppskatta den kardiovaskulära risken (1). Pulsvågsanalys är ett sätt att mäta kärlelasticitet och därmed ett mått på risk för kardiovaskulär sjukdom (2). Pulsvågsanalysen ger en tydligare bild av blodkärlens elastiska egenskaper. Risken för kardiovaskulära sjukdomar ökar i takt med att elasticiteten försämras (3). Det finns ett samband mellan förändringar i kärlelasticitet och sjukdomar så som hypertoni (4), diabetes mellitus (5), koronar sjukdom (6) (7), stroke och hjärtsvikt (6) samt livstilsfaktorer som fysisk aktivitet (8) (9). Det saknas dock långtids observationer på hur fysisk aktivitet påverkar förändring i kärlelasticiteten.

Syfte

Vi vill undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kärlelasticitet samt undersöka om graden av fysisk aktivitet är associerad med utveckling av kärlstyvhet i longitudinell studiedesign i en representativ svensk population studie.

Metod

Projektet är en longitudinell observationsstudie med totalt 2816 slumpmässigt utvalda individer som kallades för en noggrann undersökning vid baseline (Män=1400), 2002- 2005, Skaraborgsprojektet. Längd, vikt, midjemått och blodtryck undersöktes. Samtliga deltagare genomgick en glukosbelastning och fastande blodprover togs. Information om tidigare sjukhistoria och medicinering dokumenterades och frågor om psykosociala förhållanden och livsstil samlades genom användning av validerade frågeformulär. Fysisk aktivitet undersöktes med hjälp av en validerad fråga angående LPTA (Leasure Time Psysical Activity) (10) (11). Efter 10 år (9,7 år) kallades ett representativt urval av 1327 personer och undersöktes enligt samma protokoll som vid baseline. I det här projektet har man också undersökt alla deltagare med pulsvåg, PulseWave CR- 2000 vid både baseline och vid uppföjningen.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Ett av de viktigaste målen i primärvården är att identifiera individer med ökad kardiovaskulär risk. Risk scores baserade på ålder, kön, blodtryck i kombination med värden på lipider har använts för att uppskatta den kardiovaskulära risken (1). Pulsvågsanalys är ett sätt att mäta kärlelasticitet och därmed ett mått på risk för kardiovaskulär sjukdom (2). Pulsvågsanalysen ger en tydligare bild om blodkärlens elastiska egenskaper. Risken för kardivaskulära sjukdomar ökar i takt med att elasticiteten försämras (3). Det finns ett samband mellan förändringar i kärlelasticitet och kroniska sjukdomar så som hypertoni (4), diabetes mellitus (5), koronar sjukdom (6) (7), stroke, och hjärtsvikt (6) samt livstilsfaktorer som fysisk aktivitet (8) (9). Det är fortfarande outforskat hur pulsvågsanalys kan användas i det vardagliga kliniska arbetet och än mindre finns studerat om vilka faktorer som påverkar försämringen i kärlelasticitet. Noninvasiv analys av perifer systolisk pulsvåg är en oberoende riskmarkör för koronar sjukdom (7). Duprez utvärderade systolisk och diastolisk pulsvåganalys och relationen till traditionella riskfaktorer hos asymtomatiska individer med låg kardiovaskulär risk. Han fann att både systoliska och diastoliska värden korrelerade med Framingham Risk Score för både män och kvinnor (2). I the Multi- Ethnic Study (MESA) fann man ett signifikant samband mellan elasticitet i små kärl och framtida kardiovaskulära händelser genom att använda pulsvågsanalys. Small Artery Elasticity Index (SAEI) eller C2) var signifikant associerad till koronar sjukdom, stroke, och hjärtsvikt (6). I tvärsnittsstudier har man observerat att individer med låg nivå av fysisk aktivitet har ökad kärlstyvhet jämfört med aktiva individer (8). Enligt en systematisk översikt ökar aerob träning kärlelasticiteten signifikant och effekten var bättre vid högre träningsintensitet (9). Det saknas dock långtids observationer på hur fysisk aktivitet påverkar förändring i kärlelasticiteten.

Syfte

Vi vill undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kärlelasticitet samt undersöka om graden av fysisk aktivitet är associerad med utveckling av kärlstyvhet i longitudinell studiedesign i en representativ svensk population studie.

Metod

Det här forskningsarbetet är en del av Skaraborgsprojektet. Projektet är en longitudinell observationsstudie. Totalt 2816 slumpmässigt utvalda individer i Vara och i Skövde kallades för en noggrann undersökning vid baseline (Män=1400), 2002- 2005. Majoriteten var under 50 år, 2/3 planerad översampling, då syftet var att studera övergången från normalt blodtryck till prehypertoni och hypertoni samt från normal glukosomsättning till prediabetes och diabetes. Ett representativt urval av 1327 individer deltog i en uppföljning av studiepopulationen efter ca 10 år (9,7) som genomfördes enligt samma protokoll som vid baseline. 

Två specialistutbildade sjuksköterskor gjorde en noggrann undersökning med längd, vikt, midjemått och blodtryck. Information om tidigare sjukhistoria och medicinering dokumenterades och frågor om psykosociala förhållanden och livsstil samlades genom användning av validerade frågeformulär. Fysisk aktivitet undersöktes med hjälp av en fråga angående LPTA (Leasure Time Psysical Activity) som är validerad i flera studier (10) (11). Samtliga deltagare genomgick en glukosbelastning och blodprover samlades och sparades i biobank. Efter 10 år kallades ett representativt urval av 1327 personer och undersöktes enligt samma protokoll som vid baseline. I det här projektet har man också undersökt alla deltagare med pulsvåg, PulseWave CR- 2000.

Vi kommer att analysera data med hjälp av SPSS 25. Resultatet från pulsvågsanalysen kommer att relateras till graden av fysisk aktivitet. Förändringar i rapporterad grad av fysisk aktivitet kommer att registreras från baseline till uppföljningen efter tio år och jämföras med förändringar i pulsvågsanalysen. data kommer att justeras för ålder, kön, kroniska sjukdomar, insulinresistens och blodtryck. 

Förväntad betydelse

Studien skulle kunna bidra till att öka förståelsen för mekanismen bakom den salutogena effekten av fysisk aktivitet gällande kardiovaskulär sjuklighet. Det finns idag data som talar för att effekten av fysisk aktivitet är olika på olika individer. Orsaken till detta är idag oklar. Vi kan observera samspelet mellan fysisk aktivitet och andra riskfaktorer och kan utveckla bättre verktyg för att identifiera grupper av individer där effekten av interventioner med livsstilsförändring kan ha större betydelse.

Referenser

1. Wilson PW, D'Agostino RB, Levy D, Belanger AM, Silbershatz H, Kannel WB. Prediction of Coronary Heart Disease Using Risk Factor Categories. Circulation. 1997; 18: 1837-47. doi: 10.1161/01.CIR.97.18.1837.

2. Duprez DA, Kaiser DR, Whitwam W, Finkelstein S, Belalcazar A, Patterson R, Glasser S, Cohn JN. Determinants of Radial Artery Pulse Wave Analysis in Asymptomatic Individuals. Am J Hypertens.
2004 ; 17(8): 647-53. doi:10.1016/j.amjhyper.2004.03.671

3. Vlachopoulos C, Aznaouridis K, Stefanadis C. Prediction of cardiovascular. events and all-cause mortality with arterial stiffness: a systematic review and. meta-analysis. J Am Coll Cardiol. 2010; 55(13): 1318-27. doi:10.1016/j.jacc.2009.

4. Blacher J, Asmar R, Djane S, London GM, Safar ME. Aortic pulse wave velocity as a marker of cardiovascular risk in hypertensive patients. Hypertension 1999; 33(5): 1111-7.

5. Stehouwer CD, Henry RM, Ferreira I. Arterial stiffness in diabetes and the metabolic syndrome: a pathway to cardiovascular disease. Diabetologia. 2008; 51(4): 527-39. doi: 10.1007/s00125-007-0918-3.

6. Duprez DA, Jacobs DR, Lutsey PL, et al. Association of Small Artery Elasticity With Incident Cardiovascular
Disease in Older Adults: The Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis. American Journal of Epidemiology.
2011; 174 (5): 528-536. doi:10.1093/aje/kwr120.6.

7. Weber T, Auer J, O`Rourke MF, Kvas E, Lassnig E, Berent R, Eber B. Arterial stiffness, wave reflections, and the risk of coronary artery disease. Circulation 2004; 109(2): 184– 189. doi: 10.1161/01.CIR.0000105767.94169.E3. 

8. Zieman SJ, Melenovsky V, Kass DA. Mechanisms, pathophysiology, and therapy of arterial stiffness. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2005; 25(5):932-43. doi: 10.1161/01.ATV.0000160548.78317.29

9. Ashor AW, Lara J, Siervo M, Celis-Morales C, Mathers JC. Effects of exercise modalities on arterial stiffness and wave reflection: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PLOS ONE 2014; 9(10): e110034 doi: 10.1371/journal.pone.0110034

10. Wilhelmsen L, Tibblin G, Aurell M, et al. Physical activity, physical fitness and risk of myocardial infarction. Adv Cardiol 1976; 18: 217–30. doi: 10.1159/000399526

11. Lochen ML and Rasmussen K. The Tromso study: Physical fitness, self-reported physical activity, and their relationship to other coronary risk factors. J Epidemiol Community Health 1992; 46: 103–7. doi: 10.1136/jech.46.2.103

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Physical Education and Training
Instructional programs in the care and development of the body, often in schools. The concept does not include prescribed exercises, which is EXERCISE THERAPY.
Pulse
The rhythmical expansion and contraction of an ARTERY produced by waves of pressure caused by the ejection of BLOOD from the left ventricle of the HEART as it contracts.
Elasticity
Resistance and recovery from distortion of shape.
Cardiovascular Diseases
Pathological conditions involving the CARDIOVASCULAR SYSTEM including the HEART; the BLOOD VESSELS; or the PERICARDIUM.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Epidemiology
Field of medicine concerned with the determination of causes, incidence, and characteristic behavior of disease outbreaks affecting human populations. It includes the interrelationships of host, agent, and environment as related to the distribution and control of disease.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Övrigt - Skaraborgsinstitutet workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Regionhälsan - För vårdgivare - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Skaraborg workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Margareta Hellgren
distriktsläkare, Närhälsan Södra Ryd vårdcentral (Skövde)
Bledar Daka
Specialistläkare i allmänmedicin, Sahlgrenska akademin, Enheten för Allmänmedicin

Finansiering

Grants

Fou primärvård
70 000 SEK
Gabor Szalo, Margareta Hellgren, Bledar Daka

2019, Förändringar i kärlelasticitet vid fysisk aktivitet

Skaraborgsinstitutet
25 000 SEK
Gabor Szalo, Bledar Daka

2019, Förändringar i kärlelasticitet vid fysisk aktivitet


Förändringar i kärlelasticitet vid fysisk aktivitet, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/270381