KOL-skola, utvärdering av en intervention utifrån hälsa och livskvalitet
Project number : 271391
Created by: Raluca Barbos, 2019-05-28
Last revised by: Raluca Barbos, 2019-05-28
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. KOL förändras långsamt under flera år och orsakas ofta utav tobaksrökning. Det finns inget botemedel för KOL i dagsläget men behandlingen (i form av rökstopp, inhalatorer, vaccinationer samt rehabilitering) som används i dagsläget minskar på symtomen. KOL är en progredierande sjukdom men hos rökare kan rökstopp begränsa progressionen. [1]

Utmärkande för KOL är obstruktion, som är en irreversibel funktionsnedsättning i luftrören som ofta är progressiv. För att ställa diagnosen KOL så utförs en spirometriundersökning hos astma/KOL-sköterskan på vårdcentralen. [2]

Patienten träffar även läkare för att få en ordentlig anamnes och diagnos samt besvara ett flertal frågeformulär (tex. BMRC, CAT och CCQ) för att bedöma symtombelastningen samt blodprover och pulsoximetri. Man skickar även en remiss för en lungröntgen. [ 1,2]

Diagnosen KOL är åldersoberoende definerad som post-bronkdilaterad FEV1/FVC <0,70, vid spriometrimätning. Se tabell 1. FEV1/FVC ligger som regel över 0,8 hos unga friska människor, medan värden under 0,75 kan anses som tecken på obstruktion hos patienter yngre än 50 år. Hos äldre över 70 år kan man godta värden ned mot 0,65. Vid KOL diagnostik används ett gränsvärde på 0,7 efter bronkdilatation.[3]

KOL delas även in i fyra olika stadium:

Under de senaste åren så har läkare och astma/KOL-sköterskor börjat samarbeta mer med fysioterapeuterna gällande rehabilitering för KOL-patienter. Patienterna behöver dock ingen remiss till Rehabmottagningen, från sin ansvariga läkare på vårdcentralen, utan de kan själva söka dit.

Målen med KOL-rehabiliteringen är att minska symtom, optimera funktionellt status, öka delaktighet i dagligt arbete och sociala aktiviteter samt minska hälso- och sjukdomskostnader. [5] Rehabilitering av personer med KOL sker i första hand i grupp, dels för att det är resurseffektivt men också för att gruppens egen dynamik i de allra flesta fall utgör en gynnsam faktor. Syftet med undervisningen vid KOL är att lära patienten (men även de närmaste anhöriga) om sjukdomen, vikten av olika livsstilsförändringar för att minska konsekvenserna av sjukdomen och hur patientens egna resurser samt hur sjukvården bäst ska fungera.

De fyra ”stora punkterna” inom KOL-skolan innefattar en muntlig information till KOL-patienterna, gångtester (6-12-30 minuter), andningsteknikträning samt en individuell plan om fysisk träning. Den fysiska träningen innebär: styrketräning, rörlighetsträning och balansträning. I vissa fall så kan fysioterapeuten även samarbeta med en arbetsterapeut och/eller dietist, kurator eller psykolog. [5]

Läkare och astma/KOL-sköterskan har en viktig roll gällande diagnostik och behandling av KOL-patienter. Under de senaste åren så har man infört KOL-skolan på Rehabmottagningarna. Fysioterapeuterna har en betydelsefull funktion. Dessvärre så är det ganska få utav KOL-patienter som söker till Rehabmottagningen. Det finns ett flertal projekt/kampanjer angående KOL och Rehabmottagningen med syftet att förbättra livskvalitén hos KOL-patienterna. Flertal nationella studier har visat att det skett en förbättring efter avslutad träning på Rehab. [6,7,8,9,10]

Det finns även ett flertal utländska studier som påvisat att motion (i hemmet eller på Rehabmottagningarna) har en god effekt, jämfört med sedvanlig läkemedelsbehandling. KOL-patienterna upplever en förbättring utav deras hälsa. [11,12,13,14]

Rehabiliteringen för KOL varierar bland regionerna i landet. KOL-skolan har funnits sedan slutet av 1990-talet/början av 2000-talet i landet, skiljer sig bland regionerna. Det alla rehabmottagningar har gemensamt är att det alltid finns minst en fysioterapeut som ansvarar för KOL-skolan. I vissa kommuner finns ca 35-40 deltagare per år, ca 20 stycken deltagare/termin, där man träffas 3-4 tillfällen/termin. Andra kommuner har ca 6-10 deltagare/termin med 7 träffar/termin. På vissa orter så finns ingen KOL-skola kvar pga ekonomiska skäl eller personalbrist.

Enligt en undersökning som gjordes 2012 i Östergötland så finns det mellan

500 000 och 700 000 patienter med diagnosen KOL. [15]

De flesta patienter med diagnosen KOL är väldigt skeptiska till att söka hjälp på Rehabmottagningarna som finns utspridda på samtliga vårdcentraler. [15] Oftast tillfrågar patienterna ett läkarbesök för att pröva en ny behandling som skall minska på deras symtom. Varför patienterna är skeptiska kan bero på brist utav information. Dessutom så har inte att alla patienter tillgång till KOL-rehabilitering i landet. [16]

Forskning visar att de som drabbas av KOL även har hög risk för att få bland annat diabetes, högt blodtryck, benskörhet, sömnapnéer och depression. Det är även vetenskapligt belagt att det finns ett tydligt samband mellan KOL och hjärt- och kärlsjukdomar. Så många som var femte KOL-patient kan ha hjärtrelaterade problem. Studier visar att stadiet av KOL har betydelse. Ju svårare KOL desto högre tycks risken vara för att drabbas av ytterligare sjukdomar. De KOL-patienter som är mer känsliga för cigarettrök löper även större risk att få hjärt-kärlsjukdom än andra KOL-patienter. [17]

Hypertoni

Högt blodtryck (hypertoni) är ett vanligt behandlingsbart tillstånd. I Sverige beräknas cirka 2 miljoner individer ha högt blodtryck. Förekomsten ökar med åldern. Förekomsten av hypertoni (systoliskt blodtryck ≥ 140 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mm Hg) i Sverige beräknas till cirka 27 %. Hypertoni indelas i olika grader. Se tabell 2 för definition och klassifikation av blodtryck.

Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för hjärtkärlkomplikationer. Komplikationerna är framförallt stroke, men även hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också läkemedel. [18]

Metoddesign, urval, datainsamling med analys och etiska överväganden

På Närhälsan Gamlestadstorgets vårdcentral finns det totalt 233 stycken patienter med diagnosen KOL. Patientdatan inhämtades utav MedRave med hjälp av labsköterska på vårdcentralen som har tillgång till datasystemet. Inför den här studien har jag valt KOL-patienter med en ytterligare diagnos, nämligen hypertoni. KOL med hypertoni är den största gruppen bland KOL-patienter med en extra diagnos, dvs 137 stycken patienter.

Den här gruppen har valts eftersom den består av störst antal patienter och det kan vara lättare att rekrytera patienter till att medverka i min studie, dvs lättare att få ett ökad antal deltagare. Det finns andra diagnoser utöver KOL med hypertoni på vårdcentralen, som tex. KOL med diabetes, KOL med ångest, KOL med depression, KOL med cerebrovaskulärsjukdom mm. Tanken var att begränsa studien till en grupp med diagnos patienter så det inte uppstår alltför stora skillnader i resultatet. Varje diagnos kommer med olika symtom och behandlingar för patienterna.

Det är frivilligt att medverka i den här undersökningen. Astma/KOL-sköterskan tillfrågar patienter muntligt (under besök eller via telefon) men även skriftligt, med brev om patienten ej nås via telefon. Patienterna som vill medverka får delta i interventionsgruppen medan patienterna som tackar nej får närvara i kontrollgruppen. Kontrollgruppen medverkar inte på KOL-skolan.

Efter diskussion med fysioterapeuten (på vårdcentralen som ansvarar för KOL-skolan) så har man tyvärr minskat på resurserna inom Rehab och främst gällande KOL-skolan på vår vårdcentral. Det här innebär att fysioterapeuten träffar patienterna individuellt och ej i grupp som tidigare nämnts. För att studien skall hinnas slutföras så får patientantalet begränsas till ca 5 stycken deltagare i varje grupp eftersom endast en fysioterapeut ansvarar för KOL-rehabiliteringen.

Innan patienterna påbörjar sin träning på Rehab så kommer muntlig information ges, på vårdcentralen, angående studien. Båda patientgrupperna får två enkäter som skall besvaras. Enkäterna innehåller allmänna frågor gällande deras kön, ålder, yrke, tobaksanvändning och motion men även gällande deras nuvarande symtom som till exempel hosta, andnings- och sömnsvårigheter.

Efter avslutad träning på Rehab så kommer patienterna återigen besvara enkäterna som utdelades innan påbörjad träning.

Resultatet kommer undersökas och jämföras från både interventions- och kontrollgruppen, före och efter KOL-skolan.

Studiedesign

Studien är en kvantitativ metod. Resultatet redovisas i ett histogram/lådagram (boxplot)?? Det blir delvis en interventionsstudie med 137 randomiserade deltagare som slumpmässigt väljs ut till en intervention och kontrollgrupp à 5 stycken deltagare.

Undersökningen är ett pilotprojekt. Studien måste begränsas och anpassas efter fysioterapeuten.

Urval

Ett samarbete kommer främst ske med astma/KOL-sköterskan på vårdcentralen för rekrytering utav patienter. Där kommer patienten som har diagnos KOL med hypertoni tillfrågas (muntligt eller skriftligt) om deltagande i studien. Om hen vill delta så sker muntlig och skriftlig information på vårdcentralen. Ett samtyckesformulär ges till patienterna.

Inklusionskriterier: Ålder 40-80 år, båda kön är inkluderade.

Exklusionskriterier: Språkliga hinder som kräver tolk/språkbarriär, svår psykisk sjukdom, patienter som redan deltagit i KOL-skolan samt patienter som har en grav form utav KOL dvs stadium 4.

Datainsamling och analys

Deltagarna kommer delas in i två olika grupper, en interventions- och kontrollgrupp. Därefter så blir de tilldelade ett frågeformulär. Patienterna kommer besvara en enkät så kallad CAT (Chronic obstructive pulmonary disease Assessment Test) [20],se bilaga 1, genom vilken lättare information kan fås gällande deras symtom. Utöver CAT-enkäten så kommer de även besvara frågor gällande ålder, kön, yrke, vikt, längd, motion samt tobaksvanor, se bilaga 2. Efter det inleds kontakt med fysioterapeuten på Rehabmottagningen som påbörjar KOL-skolan med interventionsgruppen. Resultatet av interventionen/rehabiliteringen följs upp och utvärderas genom samma enkät som utdelades i början.

När rehabiliteringen är avslutad så får båda grupperna återigen besvara CAT-formuläret. Vid båda tillfällena så är enkäten anonymt.

Eftersom studien är en kvantitativ metod så kommer man använda sig utav en VAS-skala där man sammanställer svaren från alla deltagarna. Det blir två olika VAS-skalor, en skala där man tillför informationen som besvarats innan rehabilitering och en efter avslutad rehabilitering samt svar från kontrollgruppen. Man kommer därefter kunna göra en jämförelse utav de båda grupperna men även kontrollera om deltagarna i interventionsgruppen upplevt en förbättring efter KOL-skolan.

Etiska överväganden

Helsingforsdeklarationen och de forskningsetiska riktlinjerna har tagits i beaktande vid utformandet av studien. [21] Enligt patientdatalagen ska integriteten respekteras och god patientsäkerhet tillämpas. [22]

Alla deltagare fyller i ett skriftligt samtycke. Samtycke inhämtas via forskningspersonsinformation som deltagarna delas ut i början av interventionen samt även senare när de ska besvara enkäten igen.

Enkäterna som patienterna besvarar är konfidentiella. Enkäterna är märkta med en kod så att identiteten på den svarande kan följas. Det här görs för att man ska kunna (vid behov) påminna om svar men också för att kunna göra en uppföljning efter interventionen. När deltagarna har besvarat båda enkäterna, paras dessa ihop med en kod som inte kan spåras till enskild individ. Enkätsvaren läggs oidentifierade in i en databas för analys.

När studien är avslutad får deltagarna (frivilligt) ta del utav resultatet. Resultatet kommer att presenteras på ett sätt som gör att enskilda individer inte kan identifieras.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. KOL förändras långsamt under flera år och orsakas ofta utav tobaksrökning. Det finns inget botemedel för KOL i dagsläget men behandlingen (i form av rökstopp, inhalatorer, vaccinationer samt rehabilitering) som används i dagsläget minskar på symtomen. KOL är en progredierande sjukdom men hos rökare kan rökstopp begränsa progressionen. [1]

Utmärkande för KOL är obstruktion, som är en irreversibel funktionsnedsättning i luftrören som ofta är progressiv. För att ställa diagnosen KOL så utförs en spirometriundersökning hos astma/KOL-sköterskan på vårdcentralen. [2]

Patienten träffar även läkare för att få en ordentlig anamnes och diagnos samt besvara ett flertal frågeformulär (tex. BMRC, CAT och CCQ) för att bedöma symtombelastningen samt blodprover och pulsoximetri. Man skickar även en remiss för en lungröntgen. [ 1,2]

Diagnosen KOL är åldersoberoende definerad som post-bronkdilaterad FEV1/FVC 0,70, vid spriometrimätning. Se tabell 1. FEV1/FVC ligger som regel över 0,8 hos unga friska människor, medan värden under 0,75 kan anses som tecken på obstruktion hos patienter yngre än 50 år. Hos äldre över 70 år kan man godta värden ned mot 0,65. Vid KOL diagnostik används ett gränsvärde på 0,7 efter bronkdilatation.[3]

KOL delas även in i fyra olika stadium:

  • Stadium 1: Förstadium till KOL. Lungfunktionen är nära normal. Patienten har kronisk hosta och ökad slemproduktion
  • Stadium 2: Lindrig KOL. Försämring utav luftflödet. Debut utav dyspne och bristande ork.
  • Stadium 3: Medelsvår KOL. Patienten söker vård oftare pga en ytterligare försämring utav luftflödet samt dyspne vid ansträngning.
  • Stadium 4: Svår KOL. Symtomen är allvarliga och försämringsperioderna kan vara livshotande. Patienten är starkt begränsad i sitt vardagsliv och kan vara beroende av syrgas. [4]

Under de senaste åren så har läkare och astma/KOL-sköterskor börjat samarbeta mer med fysioterapeuterna gällande rehabilitering för KOL-patienter. Patienterna behöver dock ingen remiss till Rehabmottagningen, från sin ansvariga läkare på vårdcentralen, utan de kan själva söka dit.

Målen med KOL-rehabiliteringen är att minska symtom, optimera funktionellt status, öka delaktighet i dagligt arbete och sociala aktiviteter samt minska hälso- och sjukdomskostnader. [5] Rehabilitering av personer med KOL sker i första hand i grupp, dels för att det är resurseffektivt men också för att gruppens egen dynamik i de allra flesta fall utgör en gynnsam faktor. Syftet med undervisningen vid KOL är att lära patienten (men även de närmaste anhöriga) om sjukdomen, vikten av olika livsstilsförändringar för att minska konsekvenserna av sjukdomen och hur patientens egna resurser samt hur sjukvården bäst ska fungera.

De fyra ”stora punkterna” inom KOL-skolan innefattar en muntlig information till KOL-patienterna, gångtester (6-12-30 minuter), andningsteknikträning samt en individuell plan om fysisk träning. Den fysiska träningen innebär: styrketräning, rörlighetsträning och balansträning. I vissa fall så kan fysioterapeuten även samarbeta med en arbetsterapeut och/eller dietist, kurator eller psykolog. [5]

Läkare och astma/KOL-sköterskan har en viktig roll gällande diagnostik och behandling av KOL-patienter. Under de senaste åren så har man infört KOL-skolan på Rehabmottagningarna. Fysioterapeuterna har en betydelsefull funktion. Dessvärre så är det ganska få utav KOL-patienter som söker till Rehabmottagningen. Det finns ett flertal projekt/kampanjer angående KOL och Rehabmottagningen med syftet att förbättra livskvalitén hos KOL-patienterna. Flertal nationella studier har visat att det skett en förbättring efter avslutad träning på Rehab. [6,7,8,9,10]

Det finns även ett flertal utländska studier som påvisat att motion (i hemmet eller på Rehabmottagningarna) har en god effekt, jämfört med sedvanlig läkemedelsbehandling. KOL-patienterna upplever en förbättring utav deras hälsa. [11,12,13,14]

Rehabiliteringen för KOL varierar bland regionerna i landet. KOL-skolan har funnits sedan slutet av 1990-talet/början av 2000-talet i landet, skiljer sig bland regionerna. Det alla rehabmottagningar har gemensamt är att det alltid finns minst en fysioterapeut som ansvarar för KOL-skolan. I vissa kommuner finns ca 35-40 deltagare per år, ca 20 stycken deltagare/termin, där man träffas 3-4 tillfällen/termin. Andra kommuner har ca 6-10 deltagare/termin med 7 träffar/termin. På vissa orter så finns ingen KOL-skola kvar pga ekonomiska skäl eller personalbrist.

Enligt en undersökning som gjordes 2012 i Östergötland så finns det mellan

500 000 och 700 000 patienter med diagnosen KOL. [15]

De flesta patienter med diagnosen KOL är väldigt skeptiska till att söka hjälp på Rehabmottagningarna som finns utspridda på samtliga vårdcentraler. [15] Oftast tillfrågar patienterna ett läkarbesök för att pröva en ny behandling som skall minska på deras symtom. Varför patienterna är skeptiska kan bero på brist utav information. Dessutom så har inte att alla patienter tillgång till KOL-rehabilitering i landet. [16]

Forskning visar att de som drabbas av KOL även har hög risk för att få bland annat diabetes, högt blodtryck, benskörhet, sömnapnéer och depression. Det är även vetenskapligt belagt att det finns ett tydligt samband mellan KOL och hjärt- och kärlsjukdomar. Så många som var femte KOL-patient kan ha hjärtrelaterade problem. Studier visar att stadiet av KOL har betydelse. Ju svårare KOL desto högre tycks risken vara för att drabbas av ytterligare sjukdomar. De KOL-patienter som är mer känsliga för cigarettrök löper även större risk att få hjärt-kärlsjukdom än andra KOL-patienter. [17]

Hypertoni

Högt blodtryck (hypertoni) är ett vanligt behandlingsbart tillstånd. I Sverige beräknas cirka 2 miljoner individer ha högt blodtryck. Förekomsten ökar med åldern. Förekomsten av hypertoni (systoliskt blodtryck ≥ 140 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mm Hg) i Sverige beräknas till cirka 27 %. Hypertoni indelas i olika grader. Se tabell 2 för definition och klassifikation av blodtryck.

Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för hjärtkärlkomplikationer. Komplikationerna är framförallt stroke, men även hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också läkemedel. [18]

Den viktigaste icke-farmakologiska behandlingen, som har bäst vetenskapligt stöd, för hypertoni som man rekommenderar är densamma som vid KOL, dvs rökstopp samt fysisk aktivitet. [18]

Syftet med studien är att undersöka om en patientgrupp med diagnosen KOL och hypertoni upplever att deras hälsa och livskvalitet har förbättrats efter att ha deltagit i KOL-skolan.

Vidare med syftet är att utvärdera om patienterna upplever en förbättring utav deras KOL-symtom i form av en minskning utav trötthet, dyspne, akuta exacerbationer och om livskvalitén förbättras efter avslutad rehabilitering. [19]

Studien kommer jämföra om KOL-rehabiliteringen har en effekt på KOL-patienterna. Även en skillnad kommer att mätas bland de två olika grupperna som patienterna delas in i, dvs en interventions- och en kontrollgrupp.

Det saknas nämligen studier angående KOL-patienter och deras deltagande på Rehabmottagningen på Gamlestadstorgets vårdcentral. Studien kommer även bli ett kvalité- och förbättringsarbete på vårdcentralen.

Ett annat syfte med studien är att all personal på vårdcentralen ska meddela patienterna mer, både muntligt och skriftligt, gällande fysisk aktivitet som kan fås via Rehabmottagningen. Informera vad KOL-skolan innebär och att det till exempel inte behövs läkarremiss till Rehabmottagningen.

Frågeställningar

Kommer interventionsgruppen uppleva en förbättring (minskning utav symtom) efter avslutad rehabilitering? Även hur stor andel utav deltagarna kommer uppleva en förbättring?

Hur stor kommer skillnaden/resultatet vara bland de två olika grupperna (interventions- vs kontrollgrupp)?

Hur många utav deltagarna, i interventionsgruppen, som röker samt hur många som slutar röka efter rehabiliteringen?

Hur kan man motivera KOL-patienter till att delta i KOL-skolan?

Metoddesign, urval, datainsamling med analys och etiska överväganden

På Närhälsan Gamlestadstorgets vårdcentral finns det totalt 233 stycken patienter med diagnosen KOL. Patientdatan inhämtades utav MedRave med hjälp av labsköterska på vårdcentralen som har tillgång till datasystemet. Inför den här studien har jag valt KOL-patienter med en ytterligare diagnos, nämligen hypertoni. KOL med hypertoni är den största gruppen bland KOL-patienter med en extra diagnos, dvs 137 stycken patienter.

Den här gruppen har valts eftersom den består av störst antal patienter och det kan vara lättare att rekrytera patienter till att medverka i min studie, dvs lättare att få ett ökad antal deltagare. Det finns andra diagnoser utöver KOL med hypertoni på vårdcentralen, som tex. KOL med diabetes, KOL med ångest, KOL med depression, KOL med cerebrovaskulärsjukdom mm. Tanken var att begränsa studien till en grupp med diagnos patienter så det inte uppstår alltför stora skillnader i resultatet. Varje diagnos kommer med olika symtom och behandlingar för patienterna.

Det är frivilligt att medverka i den här undersökningen. Astma/KOL-sköterskan tillfrågar patienter muntligt (under besök eller via telefon) men även skriftligt, med brev om patienten ej nås via telefon. Patienterna som vill medverka får delta i interventionsgruppen medan patienterna som tackar nej får närvara i kontrollgruppen. Kontrollgruppen medverkar inte på KOL-skolan.

Efter diskussion med fysioterapeuten (på vårdcentralen som ansvarar för KOL-skolan) så har man tyvärr minskat på resurserna inom Rehab och främst gällande KOL-skolan på vår vårdcentral. Det här innebär att fysioterapeuten träffar patienterna individuellt och ej i grupp som tidigare nämnts. För att studien skall hinnas slutföras så får patientantalet begränsas till ca 5 stycken deltagare i varje grupp eftersom endast en fysioterapeut ansvarar för KOL-rehabiliteringen.

Innan patienterna påbörjar sin träning på Rehab så kommer muntlig information ges, på vårdcentralen, angående studien. Båda patientgrupperna får två enkäter som skall besvaras. Enkäterna innehåller allmänna frågor gällande deras kön, ålder, yrke, tobaksanvändning och motion men även gällande deras nuvarande symtom som till exempel hosta, andnings- och sömnsvårigheter.

Efter avslutad träning på Rehab så kommer patienterna återigen besvara enkäterna som utdelades innan påbörjad träning.

Resultatet kommer undersökas och jämföras från både interventions- och kontrollgruppen, före och efter KOL-skolan.

Studiedesign

Studien är en kvantitativ metod. Resultatet redovisas i ett histogram/lådagram (boxplot)?? Det blir delvis en interventionsstudie med 137 randomiserade deltagare som slumpmässigt väljs ut till en intervention och kontrollgrupp à 5 stycken deltagare.

Undersökningen är ett pilotprojekt. Studien måste begränsas och anpassas efter fysioterapeuten.

Urval

Ett samarbete kommer främst ske med astma/KOL-sköterskan på vårdcentralen för rekrytering utav patienter. Där kommer patienten som har diagnos KOL med hypertoni tillfrågas (muntligt eller skriftligt) om deltagande i studien. Om hen vill delta så sker muntlig och skriftlig information på vårdcentralen. Ett samtyckesformulär ges till patienterna.

Inklusionskriterier: Ålder 40-80 år, båda kön är inkluderade.

Exklusionskriterier: Språkliga hinder som kräver tolk/språkbarriär, svår psykisk sjukdom, patienter som redan deltagit i KOL-skolan samt patienter som har en grav form utav KOL dvs stadium 4.

Datainsamling och analys

Deltagarna kommer delas in i två olika grupper, en interventions- och kontrollgrupp. Därefter så blir de tilldelade ett frågeformulär. Patienterna kommer besvara en enkät så kallad CAT (Chronic obstructive pulmonary disease Assessment Test) [20],se bilaga 1, genom vilken lättare information kan fås gällande deras symtom. Utöver CAT-enkäten så kommer de även besvara frågor gällande ålder, kön, yrke, vikt, längd, motion samt tobaksvanor, se bilaga 2. Efter det inleds kontakt med fysioterapeuten på Rehabmottagningen som påbörjar KOL-skolan med interventionsgruppen. Resultatet av interventionen/rehabiliteringen följs upp och utvärderas genom samma enkät som utdelades i början.

När rehabiliteringen är avslutad så får båda grupperna återigen besvara CAT-formuläret. Vid båda tillfällena så är enkäten anonymt.

Eftersom studien är en kvantitativ metod så kommer man använda sig utav en VAS-skala där man sammanställer svaren från alla deltagarna. Det blir två olika VAS-skalor, en skala där man tillför informationen som besvarats innan rehabilitering och en efter avslutad rehabilitering samt svar från kontrollgruppen. Man kommer därefter kunna göra en jämförelse utav de båda grupperna men även kontrollera om deltagarna i interventionsgruppen upplevt en förbättring efter KOL-skolan.

Etiska överväganden

Helsingforsdeklarationen och de forskningsetiska riktlinjerna har tagits i beaktande vid utformandet av studien. [21] Enligt patientdatalagen ska integriteten respekteras och god patientsäkerhet tillämpas. [22]

Alla deltagare fyller i ett skriftligt samtycke. Samtycke inhämtas via forskningspersonsinformation som deltagarna delas ut i början av interventionen samt även senare när de ska besvara enkäten igen.

Enkäterna som patienterna besvarar är konfidentiella. Enkäterna är märkta med en kod så att identiteten på den svarande kan följas. Det här görs för att man ska kunna (vid behov) påminna om svar men också för att kunna göra en uppföljning efter interventionen. När deltagarna har besvarat båda enkäterna, paras dessa ihop med en kod som inte kan spåras till enskild individ. Enkätsvaren läggs oidentifierade in i en databas för analys.

När studien är avslutad får deltagarna (frivilligt) ta del utav resultatet. Resultatet kommer att presenteras på ett sätt som gör att enskilda individer inte kan identifieras.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Fokusgrupper (Focus Groups)
checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Pilotstudier (Pilot Projects)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Carbon
A nonmetallic element with atomic symbol C, atomic number 6, and atomic weight 12.011. It may occur as several different allotropes including DIAMOND; CHARCOAL; and GRAPHITE; and as SOOT from incompletely burned fuel.
Rehabilitation
Restoration of human functions to the maximum degree possible in a person or persons suffering from disease or injury.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Gamlestadstorget vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
+ Rehabmottagningen på Gamlestadstorgets Vct

KOL-skola, utvärdering av en intervention utifrån hälsa och livskvalitet, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/271391