RIS-SWE-21; Living conditions, level of social and cognitive function and side effects of treatment in patients with life long psychotic illness
Project number : 79911
Created by: Lars Helldin, 2011-05-18
Last revised by: Lars Helldin, 2019-03-06
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Clinical Long-term Investigation of Psychosis in Sweden (CLIPS).

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Det övergripande målet med forskningen är att kunna öka graden av individualisering av vården till patientgruppen. en förutsättning för att kunna göra så är att tidigt i sjukdomens förlopp kunna identifiera riskfaktorer för en dålig prognos och vidta åtgärder för att förhindra en sådan.

I forskningsprojekt har patienter med schizofreni årligen har undersökts sedan 2000 och är fortfarande pågående. Patienterna undersöks årligen avseende bland annat utifrån sjukdomsaktivitet, funktionsförmåga, kognitiv förmåga, livskvalitet, nöjdhet med vården, biverkningar och sjukdomsbörda, anhörigas situation och hälsoekonomi.
Parallellt insamlas uppgifter om pågående behandling, inkl läkemedel, övrig hälsa, social situation och sjukdomshistorik.
Totalt studeras åtta olika områden och vetenskapligt har projektet internationellt en god ställning inom Remission vid behandling av schizofreni och Orsaker till tidig död inom patientgruppen. Övriga forskningsområden är: Funktionskapacitet vid schizofreni, Metodik för kommunikation, Kognitions betydelse för individualisering av vården, Personlighetens betydelse för sjukdomen, Åldrandets betydelse för sjukdomens utveckling och Sensory gating som ett uttryck för reflexstyrd kognition.

Under arbetets gång och baserat på framtagna data har bland annat fyra doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar genomförts vid sidan av C-, Magister- och Master-uppsatser. Forskningen används också i ST-läkarnas vetenskapliga utbildning där två arbeten är avslutade och två pågående

Publicerade avhandlingar:

Helldin, L
Doctoral thesis: The Importance of Remission in the Treatment of Patients with Schizophrenia Spectrum Syndromes.
Karlstad University, Sweden, June 2009.

Hjärthag, F
Licentiate thesis: Assessing Family Burden of Psychotic Illness in Clinical Practice.
Karlstad University, Sweden, March 2009.

Karilampi,U
Licentiate thesis: Cognitive and Functional Subgroups in Schizophrenia.
Gothenburg University, Sweden, January 2010.

Hjärthag, F
Doctoral thesis: Screening Family Burden in Clinical Practice.
Karlstad University, Sweden, June 2011.

Karilampi,U.
Doctoral thesis: Neurocognition in schizophrenia spectrum disorders.
Gothenburg University, Sweden, October 2011

Olsson, A-K.
Doctoral thesis: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophreni.
Karlstad University, Sweden, February 2019.

Inom ramen för projektet pågår tre doktorsavhandlingar. Fokus för dessa är enligt följande:

1. Patienters förmåga att kommunicera sin sjukdom och sin livssituation och i förlängen hur vårdplanering i öppenvård skall utformas för att minska risken för återfall i allvarliga sjukdomsskov. Maivor Olsson, Sahlgrenska Akademin, halvtidsseminarium mars 2017.

2. Betydelsen av remission vid långtidsuppföljning. Madeleine Johansson, Karlstads Universitet. Faktorer som påverkar remissionen och vilka symptom som leder till att patienter växlar mellan remission och ej vara i remission.

3. Tidig död för patienter med schizofreni, neurokognition, symptom, kroppslig sjukdom och skapandet av en algoritm för att tidigt upptäcka riskpatienter. Hawar Moradi, Sahlgrenska Akademin.

För de tre pågående doktorandarbetena har en halvtidsrapport genomförts med planerad disputation december 2019. Vidare i 25 publicerade vetenskapliga artiklar och 27 postrar vid internationella kongresser.

Pågående forskningssamarbete sker med Miami University, Florida, USA och Oslo Universitet, Oslo, Norge.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Forskningsprojekt där patienter med schizofreni, schizoaffektivt syndrom och vanföreställningssyndrom årligen har undersökts sedan 2000 och som fortfarande är pågående. Patienterna undersöks bland annat utifrån sjukdomsaktivitet, funktionsförmåga, kognitiv förmåga, livskvalitet, nöjdhet med vården, biverkningar och sjukdomsbörda, anhörigas situation och hälsoekonomi.
Parallellt insamlas uppgifter om pågående behandling, inkl läkemedel, övrig hälsa, social situation och sjukdomshistorik.

Det övergripande målet med forskningen är att kunna öka graden av individualisering av vården till patientgruppen. en förutsättning för att kunna göra så är att tidigt i sjukdomens förlopp kunna identifiera riskfaktorer för en dålig prognos och vidta åtgärder för att förhindra en sådan.

Ett speciellt fokus är sambandet mellan sjukdomen och en tidig död. Artiklar är publicerade sept 2015 samt maj 2018 och fler planerasinom ramen för en pågående doktorsavhandling. Ytterligare tre dokorsavhandlingar pågår med följande tema: Remission vid behandling av schizofreni och vitiga faktorer för att dena skall vara stabil över tid. Funktionskapacitet som ett uttryck av praktisk kognition och dess betydelse för sjukdomens förlopp, samt. Patienternas begränsade kommunikatia förmåga och tekniker för att inhämta viktiga data som grund för en god vård. Utöver dessa områden finns ytterligare fyra forskningsspår: Kognition vid schizofreni, Presonlighetens betydelse för behandling av schizofreni, Åldrandets betydelse för sjukdomens förlopp och Sensory gating som ett uttryck för reflexbaserad kognition.
Forskningen har dessutom resulterat i tre avhandlingar och två halvtidsrapporter. Vidare i 25 publicerade vetenskapliga artiklar och 27 postrar vid internationella kongresser.

Pågående forskningssamarbete sker med Miami University, Florida, USA och Oslo Universitet, Oslo, Norge.

Under arbetets gång och baserat på framtagna data har bland annat tre doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar genomförts vid sidan av C-, Magister- och Master-uppsatser. Forskningen används också i ST-läkarnas vetenskapliga utbildning där två arbeten är avslutade och två pågående

Publicerade avhandlingar:

Helldin, L
Doctoral thesis: The Importance of Remission in the Treatment of Patients with Schizophrenia Spectrum Syndromes.
Karlstad University, Sweden, June 2009.

Hjärthag, F
Licentiate thesis: Assessing Family Burden of Psychotic Illness in Clinical Practice.
Karlstad University, Sweden, March 2009.

Karilampi,U
Licentiate thesis: Cognitive and Functional Subgroups in Schizophrenia.
Gothenburg University, Sweden, January 2010.

Hjärthag, F
Doctoral thesis: Screening Family Burden in Clinical Practice.
Karlstad University, Sweden, June 2011.

Karilampi,U.
Doctoral thesis: Neurocognition in schizophrenia spectrum disorders.
Gothenburg University, Sweden, October 2011

Olsson, A-K.
Doctoral thesis: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophreni.
Karlstad University, Sweden, February 2019.

Inom ramen för projektet pågår tre doktorsavhandlingar. Fokus för dessa är enligt följande:

1. Patienters förmåga att kommunicera sin sjukdom och sin livssituation och i förlängen hur vårdplanering i öppenvård skall utformas för att minska risken för återfall i allvarliga sjukdomsskov. Maivor Olsson, Sahlgrenska Akademin, halvtidsseminarium mars 2017.

2. Betydelsen av remission vid långtidsuppföljning. Madeleine Johansson, Karlstads Universitet. Faktorer som påverkar remissionen och vilka symptom som leder till att patienter växlar mellan remission och ej vara i remission.

3. Tidig död för patienter med schizofreni, neurokognition, symptom, kroppslig sjukdom och skapandet av en algoritm för att tidigt upptäcka riskpatienter. Hawar Moradi, Sahlgrenska Akademin

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Psychotic Disorders
Disorders in which there is a loss of ego boundaries or a gross impairment in reality testing with delusions or prominent hallucinations. (From DSM-IV, 1994)
Life Style
Typical way of life or manner of living characteristic of an individual or group. (From APA, Thesaurus of Psychological Index Terms, 8th ed)
Cognition
Intellectual or mental process whereby an organism becomes aware of or obtains knowledge.
Adverse Drug Reaction Reporting Systems
Systems developed for collecting reports from government agencies, manufacturers, hospitals, physicians, and other sources on adverse drug reactions.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
checked Licentiat
checked Master
checked D-uppsats / Magisterexamen
checked C-uppsats / Kandidatexamen
checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården - NU-sjukvården NÄL workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt

Coworker

Fredrik Hjärthag
Forskningsledare, FoU, NU-sjukvården
Anna-Karin Olsson
Arbetsterapeut, NU-sjukvården NÄL
Maivor Olsson-Tall
Forskningssjuksköterska, NU-sjukvården NÄL, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal
Sven Kylén
FoU-chef, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal, Göteborgs universitet
Ulla Karilampi
Forskare, Sahlgrenska universitetssjukhus/Psykiatri Psykos
Hawar Moradi
ST-Läkare, NU-sjukvården NÄL
Madeleine Johansson
Psykolog, NU-sjukvården Uddevalla sjukhus

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

  1. Olsson-Tall M, Hjärthag F, Olsson A-K, Johansson M, Moradi H, Helldin L.
    Florens, Italien: Schizophrenia International Research Society 2018; 2018.
  2. Hjortsberg C, Helldin L, Hjaerthag F, Loethgren M.
    J Ment Health Policy Econ 2011:14(2):87-93.
  3. L H, JM K, U K, T N, T A.
    International Journal of Psychiatry in Clinical Practise 2008:12:8.
  4. Lasser RA, Nasrallah H, Helldin L, Peuskens J, Kane J, Docherty J, Tronco AT.
    Schizophr Res. 2007:96(1-3):223-31.
  5. van Os J, Burns T, Cavallaro R, Leucht S, Peuskens J, Helldin L, Bernardo M, Arango C, Fleischhacker W, Lachaux B, Kane JM.
    Acta Psychiatr Scand 2006:113(2):91-5.

RIS-SWE-21; Living conditions, level of social and cognitive function and side effects of treatment in patients with life long psychotic illness, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/79911