KOL och kronisk hjärtsjukdom i primärvården | Application
KOL och kronisk hjärtsjukdom i primärvården
Registration number: LIVFOU-734351
Forskningsanslag för DOKTORANDER
Application started by: Maaike Giezeman, 2017-08-09
Professional title at the time of application: Specialist i allmänmedicin
Work place at the time of application: VC Skoghall/Centrum för Klinisk Forskning
Last updated / corrected by: Maaike Giezeman, 2017-09-05
Application received by: Centrum för klinisk forskning, Värmland
GrantedGranted
Applicant: Maaike Giezeman
Specialist i allmänmedicin, Region Värmland

A. Övergripande projektinformation

Sökandes verksamhetstillhörighet

Område öppenvård

Ange arbetsplats

VC Skoghall

Doktorandens arbetstid i organisationen - % av heltid

90

Datum för antagning som doktorand

2016-05-03

Antagen som doktorand vid

Örebro Universitet

Tutor

Kersti Theander
Sjuksköterska, docent, Region Värmland
Mikael Hasselgren
Universitetslektor, Specialist i allmänmedicin, Medicinska vetenskaper
Josefin Sundh
Överläkare, Hjärt-lung-fysiologiska kliniken

Datum för planerad eller genomförd halvtidskontroll eller licentiatsavhandling

2019-01-01

Beräknat datum för disputation

2024-05-02

B. Avhandlingens innehåll

Sammanfattning

Antalet patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller kronisk hjärtsjukdom, såsom ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt, har ökat de senaste decennierna. Primärvården har ett tydligt ansvar för at upptäcka, diagnostisera, behandla och följa upp denna grupp av patienter. För att klara detta uppdrag är det viktigt med följsamhet till nationella och internationella riktlinjer gällande diagnostisk utredning och farmakologisk behandling. Det är även viktigt att involvera patienten i behandlingen och egenvård.

Avhandlingen är planerad att bestå av fyra studier som undersöker olika aspekter av vård för patienter med KOL och kronisk hjärtsjukdom. Data kommer från journalgranskning och enkäter.

1: Följsamhet till riktlinjer och egenvårdsbeteende i relation till patientrelaterade faktorer och vårdkontakter i patienter med kronisk hjärtsvikt inom primärvården.
2: Self-efficacy, symptom, livskvalité och vårdkontakter hos patienter med KOL och kronisk hjärtsvikt i
primärvården.
3: Påverkan på andfåddhet, livskvalité och dödlighet av samsjuklighet i hjärtsjukdom på patienter med KOL.
4: Faktorer som påverkar följsamhet till medicinering och subjektiv upplevelse av sjukdomsgrad för patienter med KOL.

Följsamhet till riktlinjer och optimal egenvårdsbeteende leder till minskat antal inläggningar och dödlighet och ökad livskvalité för dessa patientgrupper. Mera insikt kring de påverkande faktorerna kan leda till förbättrad vård för denna grupp patienter i primärvård.

Projektbeskrivning

Under 2017 och 2018 fokuserar jag på delarbete 3: Påverkan på dyspné, livskvalité och mortalitet av samsjuklighet i hjärtsjukdom på patienter med KOL.

Bakgrund
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra folksjukdomar som karakteriseras av kroniskt, irreversibel obstruktion av luftvägarna som orsakas av bronkiolit och emfysem (1). Sjukdomen förekommer hos cirka 10% i befolkningen över 40 år och ökar med stigande ålder. KOL är en ledande orsak till morbiditet och mortalitet över hela världen och prevalensen förväntas att stiga i framtiden(2,3).
Patienter med KOL har ofta en del komorbiditet, och kombinationen av KOL och kardiovaskulär sjukdom är vanligt. Tidigare forskning har visat att samsjukligheten av KOL och hjärtsjukdom ökar morbiditet och mortalitet och minskar hälsorelaterat livskvalité för denna patientgrupp (4–7). Många av dessa studier är dock gjorde i en slutenvårdspopulation eller under en begränsad tid.
Primärvården spelar en tydlig roll i uppföljningen och behandling av patienter med kroniska sjukdomar. Patienter i primärvården har ofta lindrigare sjukdomsgrad, högre ålder och mera komorbiditet än patienter i slutenvården. I primärvården följs patienten med ett generalistiskt perspektiv under lång tid. Lite är känd om hur hjärtsjukdom påverkar livskvalité och symptom i patienter med KOL över en längre period.
Syftet med denna studie är att undersöka hur samsjuklighet i hjärtsjukdom påverkar sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalité, mortalitet och andfåddhet över tid i patienter med KOL.

Metod
Multicenter kohortstudie med data från patientenkät och journalgranskning i 2005 och 2012.

Patienturval
Materialet som används för denna studie härstammar från PRAXIS-studien (8,9). PRAXIS-studien startade år 2004 på uppdrag av Centrala Samverkansnämnden i Uppsala/Örebroregionen. Uppsala/Örebroregionen innefattar sju landsting; Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Örebro, Västmanland och Sörmland. I PRAXIS-studien representerades varje landsting av lungkliniken eller lungsektionen vid centralsjukhuset, medicinkliniken vid ett slumpvist utvalt länsdelslasarett, samt åtta slumpvist utvalda vårdcentraler. Detta innebar att totalt 14 sjukhus och 56 vårdcentraler inkluderades i studien. Totalt 1548 patienter mellan 34 och 75 år med diagnoskod J44 för KOL i sina patientjournaler blev slumpvist selekterade. En enkät blev hemskickad till dessa patienter och 1111 (75%) returnerade enkäten och gav sitt samtycke till en journalgranskning.
Samma patienter som gav sitt samtyckte till att vara med i studien i 2005, och fortfarande var vid liv, kontaktades igen i 2012. Det skickades ut 692 enkäter och 501 (72%) returnerades.

Datainsamling
Deltagarna svarade på en enkät som innehöll frågor om bakgrund, vikt, längd, rökvanor, fysisk aktivitet, symptom, läkemedelsbehandling, vaccinationer, vårdkontakter, exacerbationer och hälsorelaterad livskvalité. Symptom på andfåddhet skattades med Medical Research Council (MRC) dyspné skalan, som bedömer upplevelse av dyspné i relation till graden av fysisk aktivitet i patienter med KOL. Skalan används frekvent såväl kliniskt som forskningsmässigt och är validerad (4,10). För skattning av den sjukdomsspecifika hälsorelaterade livskvalité blev patienterna tillfrågade att fylla i den svenska versionen av Clinical COPD Questionaire (CCQ) i 2005 och 2012. I 2012 lades även den i 2009 utvecklade COPD Assessment Test (CAT) till. Dessa sjukdomsspecifika instrument är validerade och har använts under flera år i klinisk verksamhet och forskningssyfte (11–14). CCQ består av tio frågor som berör patientens symptom och hur dessa har påverkat det dagliga livet de senaste sju dagarna. Frågorna besvaras på en Likert skala från 0 (aldrig/inte alls begränsad) till 6 (nästan hela tiden/ej möjligt att utföra). CAT har åtta frågor om symptom och deras påverkan på det dagliga livet som patienten graderar på en skala från 0 till 5, där ett högre siffor anger svårare symptom.
Journalgranskningen gav kompletterande information om läkemedelsbehandling, komorbiditet, spirometrivärden, behandlingsinsatser och åtgärder vid akutbesök och sjukhusinläggningar.
Dödsdatum och bakomliggande dödsorsak identifieras med data ur socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Statistisk analys
Deskriptiv statistik kommer att analyseras med frekvenser, median och medelvärde (SD).
Associationen av samsjuklighet i hjärtsjukdom i patienter med KOL i 2005 med grad av dyspné resp. hälsorelaterad livskvalité mätt med CCQ och/eller CAT i 2012, analyseras med multipel lineär regression.
Cox regressions används som överlevnadsanalys för att undersöka sambandet mellan samsjuklighet i hjärtsjukdom och KOL i 2005 med dödlighet i 2012.
Statistical Package for the Social Sciences Software version 20 (SPSS; IBM Corporation, Armonk, NY, USA) används för statistisk analys.

Etiska överväganden
Studien har blivit godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.
PRAXIS studien: diarienummer 2004:M-445 och 2010/090.

Kopplingar till andra projekt
Detta är en del i PRAXIS studien. Data från PRAXIS studien har resulterat i ett flertal publikationer (hemsida) http://praxisstudien.se/publikationer.html

Klinisk betydelse
Primärvården har ett tydligt uppdrag när det gäller at upptäcka, diagnostisera, behandla och följa upp patienter med kroniska sjukdomar som KOL och hjärtsjukdom. Patienterna följs upp under många år. Många patienter har flera sjukdomar samtidigt, vilket påverkar morbiditeten, mortaliteten och sättet att omhänderta patienterna. Insikt i hur komorbiditet påverkar sjukdomsförloppet under längre tid kan leda till effektivare vård för denna patientgrupp i framtiden.

Klara delarbeten / delrapporter

Delarbete 1: Följsamhet till riktlinjer och egenvårdsbeteende i relation till patientrelaterade faktorer och vårdkontakter i patienter med kronisk hjärtsvikt inom primärvården.
Delarbete 1 är klar, men inte publicerat än.

Kurser under 2016-2017:
Jan - maj 2017: obligatorisk kurs 15 HP vid Örebro Universitet: General Scientific Methods in Medical Science.
sep - sep 2017: Kurs Vetenskaplig Kommunikation 3,5 HP vid Nationella Forskarskolan i Allmänmedicin
14. feb 2017 : posterpresentation delarbete 1 vid Forum Värmland
26. april 2017 : muntlig presentation delarbete 1 vid SFAM nationella kongress

Pågående delarbeten / delrapporter

Delarbete 1 är klart, men inte publicerat än. Artikel skrivit och inskickat vinter 2016-2017 till Scandinavian Journal of Primary Health Care. Vi har fått kommentarer och artikeln revideras i nuläget och skickas in igen september 2017.

Delarbete 3: Påverkan på dyspné, livskvalité och mortalitet av samsjuklighet i hjärtsjukdom på patienter med KOL.
Av praktiska skäl har delarbete 2 och 3 bytt plats i planeringen.
Ansökan till Socialstyrelsen om utdrag ur dödsorsaksregister är skrivit och inskickad under våren 2017.
Databearbetning och rapportering har påbörjats. Del av PRAXIS studien.

Planerade delarbeten / delrapporter

Delarbete 2: Self-efficacy, symptom, livskvalité och vårdkontakter hos patienter med KOL och kronisk hjärtsvikt i primärvården. Data insamling är gjord. Bearbetning planeras efter delarbete 3 har avslutats. Del av SAFS studien.

Delarbete 4: Faktorer som påverkar följsamhet till medicinering och subjektiv upplevelse av sjukdomsgrad för patienter med KOL. Datainsamling har avslutats, men databearbetning har inte påbörjats än. Del av PRAXIS-studien.

Klinisk betydelse

Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet är att studera faktorer som har betydelse för följsamhet till riktlinjer och optimal egenvårdsbeteende. Följsamhet till riktlinjer och optimal egenvårdsbeteende leder till minskat antal inläggningar och mortalitet och ökad livskvalité bland patienter med KOL och kronisk hjärtsjukdom. Den kliniska nyttan med detta syfte är att kunskaper kring påverkbara faktorer kan leda till förbättrad vård för denna grupp patienter i primärvården.

Referenser

  1. Larsson K, Lindberg A. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – epidemiologi och diagnostik.
  2. Gershon AS, Wang C, Wilton AS, Raut R, To T. Trends in chronic obstructive pulmonary disease prevalence, incidence, and mortality in ontario, Canada, 1996 to 2007: a population-based study. Arch Intern Med. 2010 Mar 22;170(6):560–5.
  3. WHO | Projections of mortality and burden of disease, 2002-2030 [Internet]. WHO. World Health Organization; 2014 [cited 2017 Sep 5]. Available from: http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/projections2002/en/
  4. GOLD 2017 Global Strategy for the Diagnosis, Management and Prevention of COPD - Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease - GOLD [Internet]. [cited 2017 Sep 3]. Available from: http://goldcopd.org/gold-2017-global-strategy-diagnosis-management-prevention-copd/
  5. Patel ARC, Donaldson GC, Mackay AJ, Wedzicha JA, Hurst JR. The Impact of Ischemic Heart Disease on Symptoms, Health Status, and Exacerbations in Patients With COPD. Chest. 2012 Apr;141(4):851–7.
  6. Burgel P-R, Escamilla R, Perez T, Carré P, Caillaud D, Chanez P, et al. Impact of comorbidities on COPD-specific health-related quality of life. Respir Med. 2013 Feb;107(2):233–41.
  7. de Miguel-Díez J, Carrasco-Garrido P, Rejas-Gutierrez J, Martín-Centeno A, Gobartt-Vázquez E, Hernandez-Barrera V, et al. The influence of heart disease on characteristics, quality of life, use of health resources, and costs of COPD in primary care settings. BMC Cardiovasc Disord. 2010 Jan;10:8.
  8. Sundh J, Österlund Efraimsson E, Janson C, Montgomery S, Ställberg B, Lisspers K. Management of COPD exacerbations in primary care: a clinical cohort study. Prim Care Respir J. 2013 Dec;22(4):393–9.
  9. Lisspers K, Ställberg B, Janson C. Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebroregionen En rapport från Praxisstudien astma/KOL. 2007;
  10. Bestall JC, Paul EA, Garrod R, Garnham R, Jones PW, Wedzicha JA. Usefulness of the Medical Research Council (MRC) dyspnoea scale as a measure of disability in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Thorax. 1999 Jul;54(7):581–6.
  11. Ställberg B, Nokela M, Ehrs P-O, Hjemdal P, Jonsson EW. Validation of the clinical COPD Questionnaire (CCQ) in primary care. Health Qual Life Outcomes. 2009 Jan;7:26.
  12. Gupta N, Pinto LM, Morogan A, Bourbeau J. The COPD assessment test: a systematic review. Eur Respir J. 2014 Oct;44(4):873–84.
  13. Jones PW, Harding G, Berry P, Wiklund I, Chen W-H, Kline Leidy N. Development and first validation of the COPD Assessment Test. Eur Respir J. 2009 Sep;34(3):648–54.
  14. van der Molen T, Willemse BWM, Schokker S, ten Hacken NHT, Postma DS, Juniper EF. Development, validity and responsiveness of the Clinical COPD Questionnaire. Health Qual Life Outcomes. 2003 Jan;1:13.

C. Ekonomisk översikt och äskande

Bidragsgivare

Grants

Centrum för klinisk forskning Värmland (LIVFOU-639691)
324 600 SEK (applied sum: 324 600 SEK)
Maaike Giezeman

2016, Lön under doktorandperioden

Centrum för Klinisk Forskning (LIVFOU-544231)
250 000 SEK (applied sum: 250 000 SEK)
Maaike Giezeman

2015, lön under doktorandperioden

Primärvårdens FoU-enhet (LIVFOU-622361)
0 SEK (applied sum: 324 600 SEK)
Maaike Giezeman

, lön under doktorandperioden

Forskarstöd

12
DescriptionShort description of the costSum
Lönekostnader25% anställning inkl. arbetsgivaravgifter och semester (43,81%) på en heltidslön på 78 000 kostar 336 515 kr per år.336 515
Sum 336 515

Ansvarsenhet och löneteam

Vårdcentralen Skoghall ansvarshet 25700

Decision

Decision date: 2017-11-01

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Lönekostnader
25% anställning inkl. arbetsgivaravgifter och semester (43,81%) på en heltidslön på 78 000 kostar 336 515 kr per år.336 51550 000 
sum336 51550 000 

KOL och kronisk hjärtsjukdom i primärvården | Application, from Centrum för klinisk forskning, Värmland
http://www.researchweb.org/is/liv/ansokan/734351