Jämförelse av överenstämmelse mellan självskattningsintrumenten MADRS-S och BDI-II för patienter på primärvårdsnivå. | Application
Jämförelse av överenstämmelse mellan självskattningsintrumenten MADRS-S och BDI-II för patienter på primärvårdsnivå.
Registration number: VGFOUGSB-310751
Projektmedel - ansökan hösten 2012
Application started by: Carl Wikberg, 2012-09-26
Professional title at the time of application: Forskningsassitent
Work place at the time of application: Primärvården Göteborg
Last updated / corrected by: Carin Sjöström-Greenwood, 2015-05-27
Application received by: FoU-rådet i Göteborg och södra Bohuslän
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Carl Wikberg
Distriktssköterska, Enheten för Allmänmedicin

Övergripande projektinformation

Projektets vetenskapsområde

checked Medicin
not checked Odontologi
not checked Vårdvetenskap

Din anställningsform

checked Tillsvidareanställning i Västra Götalandsregionen
not checked Tillsvidareanställning i privat verksamhet med avtal

Arbetsgivare

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt

Aktuell arbetstid

40

Hur långt har projektet framskridit?

Pågående projekt - datainsamling påbörjad

Del i utbildning

Avhandling - delfinansierad

Medarbetare / Handledare

Coworker

Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin

Tutor

Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2012-09-01

Beräknat projektslut

2013-03-01

Sammanfattning

Depression är en av de vanligaste förekommande diagnoserna inom primärvården.
Läkare och sjuksköterskor använder en rad olika självskattningsinstrument i mötet och konsultationen med patienten vid misstänkt depression och under behandling.Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan MADRS-S och BDI-II självskattningsinstrument för patienter med depressiva symtom som söker i primärvården.
Vi kommer att inhämta data från två pågående studier inom VG regionen.
Från databasen med studiepopulation från MADRS-S studien och från KBT-PRIMNET studien mellan åren 2010-2012 .Patienterna har skattat sina symtom vid ingång i studierna och efter 3 månader.Överensstämmelse mellan de bägge instrumenten bestäms med intra class correlation och kappa-test. Vår hypotes är att självskattningarna är jämförbara och att det inte är några skillnader mellan instrumenten också vad gäller patienter som söker och handläggs på primärvårdsnivå.Studiens resultat kommer att visa om vår hypotes stämmer.

Nyckelord

information Added MeSH terms
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Bakgrund

Depression är en komplex diagnos som bygger på att flera olika symtom tillsammans leder fram till diagnos.För att underlätta diagnostiken av depression används ibland skattningsskalor.Läkare och sjuksköterskor använder en rad olika självskattningsinstrument i mötet och konsultationen med patienten vid misstänkt depression och under behandling.
Det finns ingen klar bild över hur stor jämförbarhet de olika skattningsskalorna har. Detta gör det komplicerat att veta hur resultaten ska tolkas. Det är viktigt att
få kännedom om det går att se en generell överensstämmelse mellan olika typer av instrument som mäter samma diagnos/tillstånd/symptom eftersom,det påverkar utfallet i behandlingen.Inom psykiatrin har det utförts en liknande studie som har granskat jämförbarheten mellan instrumenten Beck Depression Inventory (BDI-II) och Montgomery-Asberg Depression Rating Scale-Self (MADRS-S) (1). Studien är genomförd på ett mindre antal patienter inom psykiatrin med svårare symtom och diagnoser (1). Detta motsvarar inte de patienter som handläggs inom primärvården. Författarna nämner också specifikt behovet av liknande studier bland patienter med mildare symtom.
Ytterligare två studier, varav en från Norge, har jämfört överensstämmelsen mellan BDI och Comprehensive Psychopathological Rating Scale (CPRS) (2,3), men även dessa är genomförda vid psykiatrisk klinik. Vi har inte kunnat finna någon liknande studie genomförd inom primärvården.Det finns idag få studier som undersökt jämförbarhet mellan olika självskattningsinstrument i primärvården. Det saknas också en redogörelse för hur självskattningsinstrumenten kan och bör användas i denna kontext. Flera studier behöver utföras inom området, för att reda ut frågetecknen kring självskattningsskalornas vara eller icke-vara (4). Det återstår ett arbete med att studera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskategorier och användningen av självskattningsinstrument för patientens bästa.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka överensstämmelsen mellan MADRS-S och BDI-II självskattningsinstrument för patienter med depressiva symtom som söker i primärvården.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Vår fråga är hur likvärdiga och jämförbara resultaten kan vara mellan olika skattningsskalor.

Om en patient skattar sina egna symtom med en typ av skala, går den då att jämföra med en annan skalas resultat, förutsatt att patienten utför skattningen i samma skede av sitt depressionsförlopp? Detta mynnar ut i två frågeställningar.

1)Är resultatet från MADRS-S och BDI-II jämförbart vid deprimerade patienters självskattning i primärvården.

2)Vilka skillnader finns mellan MADRS-S och BDI-II vid deprimerade patienters
självskattning i primärvården.


Metod: Urval

Vi kommer att inhämta data från två pågående studier inom VG regionen.
där patienter som sökt på vårdcentraler i Göteborg och Södra Älvsborg med symtom på depression inkluderats i MADRS-S studien respektive PRIM-NET studien. Samtliga patienter har i studierna självskattat sina egna symptom vid inklusionstillfället med både MADRS-S och BDI-II.

Patienterna är 18 år och uppåt och har i konsultation med läkare eller psykolog på vårdcentralen diagnostiserats ha mild/måttlig depression,

Ingen randomisering har krävts för härvarande studie då alla patienter är hämtade ur två kohorter med likvärdigt skattningsförfarande och där patienterna är randomiserade.

Metod: Gruppindelning

Det förekommer ingen gruppindelning i denna studie.

Metod: Intervention

Det förekommer ingen intervention i denna studie.

Metod: Datainsamling

Patienter som sökt på vårdcentral inom Primärvården Göteborg och Södra Älvsborg och som uppfyllt inklusionskriterierna för någon av studierna MADRS-studien och KBT-PRIMNET-studien inkluderas i härvarande studie. Inklusionskriterierna för MADRS-studien och KBT-PRIMNET-studien är: 18 år och uppåt och av läkare eller psykolog via diagnostiskt instrument (PRIME-MD (5) respektive MINI (6)) samt klinisk bedömning diagnosticerad som nydebuterad mild/måttlig depression. MADRS-S studien är en randomiserad kontrollerad studie av effekten av återkommande och regelbunden användning av självskattningsformulär i vården av patienter med mild och måttlig depression. KBT-PRIMNET-studien är en randomiserad kontrollerad studie av effekten av InternetKBT vid mild och måttlig depression. Exklusionskriterier för MADRS-studien och KBT-PRIMNET-studien är: inget känt missbruk, ingen känd eller aktuell suicidrisk, inga kognitiva svårigheter som medför problem att fylla i formulär (t.ex. demens).

Från databasen med studiepopulation från MADRS-S studien och KBT-PRIMNET studien mellan åren 2010-2012 hämtas individer som vid två tillfällen genomfört en självskattning av sitt tillstånd med MADRS-S (7)och BDI-II(8). Patienterna har skattat sina symtom vid ingång i studierna och efter 3 månader (interventionsgrupp och kontrollgrupp).

Metod: Databearbetning

Överensstämmelse mellan de bägge instrumentens bestäms med intra class correlation och kappa-test. Intra class correlation inkluderar felkällan variation mellan individer .

Studiens Power
Beräkning av power för jämförelse mellan BDI och MADRS-S har gjorts med refererat till publicerade studier med samma tema. I de tidigare studier som finns tillgängliga ( 2 studier vid psykaitrisk specialistklinik) finner författarna i ena studien en moderat samvariation; r=0.65, medan i den andra studien är den estimerade korrelationen hög; r=0.87 (1). Givet en signifikansnivå om 0.05 och ett betavärde om 0.20 (Power=0.80) behövs det 19 fall (cases) i varje instrument (BDI resp MADRS-S) när den första referensen tas in i beaktandet. Refererar man till den andra studien givet samma kriterier för power beräkning, behövs det endast 9 fall i varje grupp.
Eftersom diverse subgruppsanalyser kan bli aktuellt under studiens gång, utökas underlaget till 100 individer.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Vi förväntar oss att självskattningarna är jämförbara och att det inte är några skillnader mellan instrumentens resultat.
Om det skulle visa sig vara skillnader får det stor betydelse för hur självskattningsinstrumenten kan komma att användas i framtiden, samt att flera studier blir nödvändiga för att utreda användnings- och tolkningsförfarande när självskattningsinstrument används i primärvården.
Den kliniska betydelsen av studiens resultat handlar om hur man använder sig av skattningsskalor och att medvetandegöra eventuella skillnader som kan råda mellan olika typer av skalor och när och hur patienten fyller i densamma.

Referenser

1.Svanborg P, Asberg M. Comparison between the Beck Depression Inventory (BDI) and the self-rating version of the Montgomery Asberg Depression Rating Scale (MADRS). J Affect Disord. 2001 May;64(2-3):203-16.

2.Martinsen EW, Friis S, Hoffart A. Assessment of depression: comparison between Beck Depression Inventory and subscales of Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Acta Psychiatr Scand. 1995; 92:460-3.

3.Tamaklo W, et al. Assessing depression in the medical patient using the MADRS, a sensitive screening scale. Integrative Psychiatr. 1992; 8:264-270.

4.SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm, 2004.

5.Spitzer RL, Williams JB, Kroenke K, Linzer M, deGruy FV 3rd, Hahn SR, et al. Utility of a new procedure for diagnosing mental disorders in primary care. The PRIME-MD 1000 study. JAMA 1994;272:1749-56.

6.Sheehan DV, Lecrubier Y, Sheehan KH, Amorim P, Janavs J, Weiller E, et al. The Mini-International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I.): the development and validation of a structured diagnostic psychiatric interview for DSM-IV and ICD-10. J Clin Psychiatry. 1998;59 Suppl 20:22-33;quiz 4-57.

7.Montgomery, S. A. and M. Asberg (1979). "A new depression scale designed to be sensitive to change." Br J Psychiatry 134: 382-389.

8. Beck, A.T., Steer, R.A., Garbin, M.G. 1988. Psychometric properties of the Beck Depression Inventory: Twenty-five years of evaluation. Clin Psychol Rev 8:77–100.

Nödvändiga Bilagor

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Reference number from the ethical review board
746-09
2010-02-16
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Äskade medel/Total budget

DescriptionShort description of the costSum
Personal - ProjektledareDistriktssköterska 25% 6 månader52 500
Personal - Assisterande personalForskningssköterska 1 månad 100%40 000
ResekostnaderRehsam och internationell allmänmedicinsk konferens Barcelona.5 000
Sum 97 500

Decision

Decision date: 2012-11-01

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Personal - Projektledare
Distriktssköterska 25% 6 månader52 50052 500 
Personal - Assisterande personal
Forskningssköterska 1 månad 100%40 00040 000 
Resekostnader
Rehsam och internationell allmänmedicinsk konferens Barcelona.5 0000 
sum97 50092 500 

Financial report

Financial report 
Granted sum
92 500
Paid sum
92 500
Returned sum
0

Jämförelse av överenstämmelse mellan självskattningsintrumenten MADRS-S och BDI-II för patienter på primärvårdsnivå. | Application, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/ansokan/310751