MADRS-S självskattning under läkarkonsultationen – En kvalitativ studie om patienter med depression | Application
MADRS-S självskattning under läkarkonsultationen – En kvalitativ studie om patienter med depression
Registration number: VGFOUGSB-393671
Projektmedel - ansökan
Application started by: Carl Wikberg, 2013-10-09
Professional title at the time of application: Doktorand
Work place at the time of application: Primärvården Göteborg
Last updated / corrected by: Carl Wikberg, 2013-10-31
Application received by: FoU-rådet i Göteborg och södra Bohuslän
RejectedRejected
Applicant: Carl Wikberg
Distriktssköterska, Enheten för Allmänmedicin

Övergripande projektinformation

Projektets vetenskapsområde

checked Medicin
not checked Odontologi
not checked Vårdvetenskap

Din anställningsform

checked Tillsvidareanställning i Västra Götalandsregionen
not checked Tillsvidareanställning i privat verksamhet med avtal

Arbetsgivare

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt

Aktuell arbetstid

40

Hur långt har projektet framskridit?

Pågående projekt - datainsamling påbörjad

Del i utbildning

Annan utbildning

Medarbetare / Handledare

Medarbetare

Agneta Pettersson
Projektledare, Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg

Supervisor

Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2013-10-01

Beräknat projektslut

2014-06-01

Sammanfattning

I den svenska befolkningen drabbas cirka 10-15% av depression, vilket är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.För att snabbt bedöma en patient
med misstänkt depression har självskattningsformulär vunnit
allt mera mark inom primärvården. En av de vanligaste skattningsskalorna
är MADRS-S.Syftet med studien är att undersöka hur patienter med depression upplever användningen av självskattningsskalor för att följa depressionens förlopp vid regelbundna återbesök i primärvården. Patienterna har rekryterats från en större interventionsstudie om depression inom VG-regionen.(MADRS-S). Totalt genomfördes tre fokusgrupper med 3 patienter i varje grupp. Det insamlade materialet kommer att analyseras med Systematisk textkondensering (STC) enl. Malterud. Att få kunskap om hur patienterna upplever användandet av självskattningsskalor är värdefullt för behandlande läkare och övrig personal för ställningstagande till om och hur dessa ska användas i framtiden, och
om de ska användas.

Nyckelord

information Added MeSH terms
Sweden
Description missing
Psychological Phenomena and Processes
Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.
Mental Health
The state wherein the person is well adjusted.
Health Services, Indigenous
Health care provided to specific cultural or tribal peoples which incorporates local customs, beliefs, and taboos.

Bakgrund

I den svenska befolkningen drabbas cirka 10-15% av depression, och depression är idag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning (1). Depressiva symptom ökar bland yngre och närmar sig nivåer som hos äldre (2). En majoritet (70 %) av patienter med depression behandlas inom primärvården. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2010(3) beskrivs hur depressionsvård bör bedrivas, och där anges bland annat god tillgänglighet, snabb bedömning samt kontinuitet som viktiga komponenter.
För att genomföra en snabb bedömning av en patient med misstänkt depression har olika formulär där patienten själv fyller i hur han/hon mår vunnit allt mera mark inom primärvården. Det florerar ett stort antal olika formulär och det finns i dagsläget ingen ”Gold standard” (3). I en nyligen redovisad rapport från SBU (4) redogörs för vilka olika skattningsskalor som är lämpade för primärvården, samt vilka som saknar vetenskapligt underlag. Under de senaste åren har intresset för olika bedömningsformulär ökat och Försäkringskassan ser gärna att bedömningsformulär används som en del av underlag för sjukskrivning.
En av de vanligaste förekommande skattningsskalorna är MADRS-S (Asberg Depression Rating Scale – Self) (5). Instrumentet fylls i av patienten själv, och är främst tänkt att användas vid upprepade tillfällen under depressionen för att mäta depressionsutveckling.
Ungefär 30 % av allmänläkare i primärvården använder sig av någon form av skattningsskala i sin kontakt med patienter som har eller misstänks ha depressiva symtom (3). Detta för att underlätta diagnosticering eller för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.
Mot bakgrund av detta samt att det saknas forskning kring användandet av MADRS-S självskattningsskala i primärvårdskontext (4) skulle det vara värdefullt att undersöka hur patienter upplever användandet av självskattningsskalor i ett skede då depressionen är nydiagnosticerad(6,7).

Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur patienter med depression upplever användningen av självskattningsskalor för att följa depressionens förlopp vid regelbundna återbesök i primärvården.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Patienten känner sig själv bäst och vid självskattning synliggörs de egna symtomen både för patient och läkare. Denna kunskap kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i behandlingen, både för att synliggöra depressionen men även för att kunna visa på förändringar i tillståndet över tid.

Metod: Urval

Patienterna har rekryterats från en större interventionsstudie om depression.(MADRS-S). Av totalt 250 patienter har cirka 125 (interventionsgrupp) vid 4 tillfällen under en tre månaders period själva fyllt i MADRS-S som ett tillägg till den sedvanliga behandlingen.

Från interventionsgruppen bjöds alla patienter som var möjliga (cirka 45 personer) in att delta i en fokusgruppdiskussion. Den sista MADRS-skattningen fick inte ha skett senare än 3 månader innan fokusgruppdiskussionen genomfördes. Vi har valt att prioritera patienter som nyligen avslutat intervention (inom 6 månader) för att få en så färsk beskrivning av upplevelsen som möjligt. Inbjudan har skickats ut vid 3 tillfällen där cirka 15 patienter bjudits in vid varje tillfälle och mellan 5-6personer per tillfälle har tackat ja att delta. Totalt blev det 3 fokusgrupper med 3 patienter i varje grupp. Några patienter uteblev på grund av förhinder.

Metod: Gruppindelning

Ingen gruppindelning kommer att ske

Metod: Intervention

Ingen intervention

Metod: Datainsamling

En kvalitativ ansats kommer ligga till grund för insamling och bearbetning av data.
För datainsamling användes fokusgrupper. Fördelen med fokusgrupp är att
den interaktiva delen triggar olika åsikter kring ämnet som tas upp(8).
Metoden är också fördelaktig när man söker olika perspektiv på ett område som inte är så
väl utvecklat (9).
Tre fokusgrupper genomfördes på FoU-centrum i Göteborg. En intervjuledare samt en bisittare ansvarade för diskussionen som utgick ett antal inledningsfrågor, huvudfrågor och avslutningsfrågor. Under diskussionen kunde följdfrågor ställas om det fanns oklarheter. Materialet spelades in och kommer att transkriberas.
Alla patienter som deltagit har fått muntlig och skriftlig information om studien samt skrivit på informerat samtycke.
All insamlad data sparas och förvaras enligt gällande etikgodkännande. Studien kommer skickas in till Anna Flitt, PUL-ansvarig i VG-regionen.

Metod: Databearbetning

Materialet kommer att analyseras med Malterud´s metod(10)inspirerad av Georgi (11). Metoden är lämplig då syftet är att fånga upplevelsen och söka förståelse för fenomenet (självskattning).
Analysen genomförs i fyra steg.
1 Helhetsintryck - här bekantar sig författarna och läser materialet förutsättningslöst och tar in informationen. I denna fas uppenbarar sig vissa teman.
2 Meningsbärande enheter - Från teman till koder
I Fas två sorteras de meningsbärande enheter som. Dessa utvalda stycken kodas, med de ursprungliga teman i bakhuvet. Slutligen kommer att antal kodgrupper att visa sig.

3 Kondensering - från kod till mening
I Fas 3 ska koderna från föregående fas analyseras och sub-kategoriseras. Kondensering ger innebörd åt koderna genom en sammanfattande tolkning av de meningsbärande enheterna i form av konstgjorda citat.
4 Sammanfattning - från kondensering till beskrivning och begrepp.
I denna fas sätts delarna samman till en beskrivning. Citat kommer stärka dessa beskrivningar.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Resultaten kommer ge en överskådlig bild av hur patienter i primärvården själva uppfattar användandet av självskattningsskalor under behandling av mild/måttlig depression.
Med patienternas upplevelser beskrivna kan primärvården bättre förstå och anpassa användandet av MADRS-S.
Det är av betydelse för behandlande part att veta hur patienter upplever olika skalor och formulär och vad dessa patienter finner viktigt. Att få kunskap om hur patienterna upplever användandet av självskattningsskalor är värdefullt för behandlande läkare och övrig personal för ställningstagande till om och hur dessa ska användas i framtiden, och om de ska användas.

Referenser

1. The World Health Organization. The World Health Report 2004. Geneva, WHO 2004.
2. Public Health Report 2009. The Swedish National Board of Health and Welfare; Stockholm 2009.
3. The National Board of Health and Welfare. 2010. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4.
4. Swedish Council for Health Technology Assessment. Diagnosis and follow up of affective disorders- a systematic review. Report 212/2012 ISBN 978-91-85413-52-2 • ISSN 1400-1403
5. Montgomery SA, Asberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. Br J Psychiatry. 1979 Apr; 134:382-9
6. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:2
7. SBU. Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 166. 2004:1
8. Svanborg P, Asberg M. Comparison between the Beck Depression Inventory (BDI) and the self-rating version of the Montgomery Asberg Depression Rating Scale (MADRS). J Affect Disord. 2001 May;64(2-3):203-16.
9. Kreuger RA & Casey MA 2009:”Focus groups. A Practical guide for applied research” 4th edition. Sage Publications Inc.
10. Malterud. K. Systematic text condensation: a strategy for qualitative analysis.Scand J Public Health. 2012 Dec;40(8):795-805.
11. Giorgi A. Phenomenology and Psychological Research. Duquense University Press. Pittsburgh. 1985.

Nödvändiga Bilagor

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Reference number from the ethical review board
Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden
Diarienummer 746-09
Senaste beslut 2010-06-07
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Eventuella övriga bilagor

Attachments

word document MADRS-S egen version.doc
MADRS-S självskattningsskala
File size: 62 kB

Äskade medel/Total budget

DescriptionShort description of the costSum
Personal - ProjektledareLön Distriktssköterska 8 månader 25%70 000
Personal - MedarbetareHandledning 5% 6månader19 800
ÖvrigtTranskribering rappa tag5 000
Sum 94 800

Decision

Decision date: 2013-12-10

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Personal - Projektledare
Lön Distriktssköterska 8 månader 25%70 0000 
Personal - Medarbetare
Handledning 5% 6månader19 8000 
Övrigt
Transkribering rappa tag5 0000 
sum94 8000 

MADRS-S självskattning under läkarkonsultationen – En kvalitativ studie om patienter med depression | Application, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/ansokan/393671