Patienters upplevelser av ett datoriserat självhjälpsprogram för behandling av depression – en kvalitativ studie av internetmedierad kognitiv beteendeterapi i primärvården
Patienters upplevelser av ett datoriserat självhjälpsprogram för behandling av depression – en kvalitativ studie av internetmedierad kognitiv beteendeterapi i primärvården
Project number : 159941
Created by: Anna Holst, 2014-11-13
Last revised by: Anna Holst, 2016-09-19
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Patients’ experiences of a computerised self-help program for treating depression – a qualitative study of internet mediated cognitive behavioural therapy in primary care

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Fokusgrupps- och individuella intervjuer inriktade på deprimerade primärvårdspatienters upplevelse av iKBT, analyserade med systematisk textkondensering enligt Malterud.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Syfte: Syftet med denna studie är att studera primärvårdspatienters upplevelser av internetmedierad kognitiv beteendeterapi (iKBT) som depressionsbehandling.
Design: Kvalitativ studie. Data insamlas i fokusgrupper och individuella intervjuer.
Miljö: Primärvård.
Metod: Data analyseras med systematisk text kondensering enligt Malterud.
Delatgare: 13 patienter som fått nehandling mot depression med iKBT i PRIM-NET-studien.
Main outcome measures: Olika aspekter av patienters upplevelser av iKBT kommer att presenteras.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Fokusgrupper (Focus Groups)
not checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
not checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
not checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
not checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
not checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)
not checked Kohortstudier (Cohort Studies)
not checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
not checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)
not checked Klinisk prövning (Clinical Trial)
not checked Klinisk prövning, fas I (Clinical Trial, Phase I)
not checked Klinisk prövning, fas II (Clinical Trial, Phase II)
not checked Klinisk prövning, fas III (Clinical Trial, Phase III)
not checked Klinisk prövning, fas IV (Clinical Trial, Phase IV)
not checked Kontrollerade kliniska prövningar (Controlled Clinical Trial)
not checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
not checked Multicenterstudie
not checked Litteraturöversikt, principer (Review Literature as Topic)
not checked Översikt (Review)
not checked Genomförbarhetsstudier (Feasibility Studies)
not checked Pilotstudier (Pilot Projects)
not checked Valideringsstudier (Validation Studies)
not checked Programutveckling (Program Development)
not checked Läkemedelsprövning (Drug Evaluation)
not checked Läkemedelstester, prekliniska (Drug Evaluation, Preclinical)
not checked Ingen av ovanstående

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Cognitive Therapy
A direct form of psychotherapy based on the interpretation of situations (cognitive structure of experiences) that determine how an individual feels and behaves. It is based on the premise that cognition, the process of acquiring knowledge and forming beliefs, is a primary determinant of mood and behavior. The therapy uses behavioral and verbal techniques to identify and correct negative thinking that is at the root of the aberrant behavior.
Depression
Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.
Internet
A loose confederation of computer communication networks around the world. The networks that make up the Internet are connected through several backbone networks. The Internet grew out of the US Government ARPAnet project and was designed to facilitate information exchange.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
not checked Licentiat
not checked Master
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked ST-tandläkarutbildning
not checked Specialistutbildning psykolog
not checked PTP-tjänst psykolog
not checked Annan utbildning
not checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05

Medarbetare

Shabnam Nejati
Research assistant, Enheten för Allmänmedicin
Carl Wikberg
Distriktssköterska, Enheten för Allmänmedicin
Marie Kivi
Forskare, Psykologiska institutionen
Maria Eriksson
leg. psykolog och doktorand i allmänmedicin, Capio Vårdcentral Hovås, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Supervisor

Eva-Lisa Petersson
Senior forskare, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Dominique Hange (Andersson-Hange, Andersson)
Specialist i Allmänmedicin, Närhälsan Svenljunga vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Enheten för Allmänmedicin
Cecilia Björkelund
Professor, specialistläkare allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Lokalkontor Göteborg
Jenny Kindblom
Specialistläkare, Docent, Gothia Forum för klinisk forskning

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Av de personer som söker i primärvården besväras 10-15% av depression eller depressionsliknande tillstånd. Socialstyrelsen anger i de Nationella riktlinjerna för ångest och depression, att psykologisk terapi med KBT-inriktning bör vara förstahandsbehandling vid lindrig till måttlig depression [1]. Eftersom mer än 80 % av alla patienter med ångest och depression omhändertas och behandlas i primärvården är det viktigt att studera KBT-metoders tillämplighet i primärvårdsmiljö. iKBT är beskrivet i litteraturen sedan drygt 20 år [2,3]. Den vetenskapliga litteraturen visar att patienter med depression i primärvården upplever nytta av KBT på internet [4,5]. Det finns svenska studier som redovisar deprimerade personers upplevelse av iKBT, men dessa personer är rekryterade via media [5]. Ingen svensk studie finns som utforskar upplevelsen hos patienter med depression som söker hjälp i primärvård och får behandling med iKBT. IKBT är, i Sverige, på väg att införas på bred front som behandlingsalternativ i primärvård.

Syfte

Att undersöka hur patienter med depression, i primärvården, upplever behandlingen med iKBT.

Metod: Urval

Patienter med depression från en RCT som jämför behandling med iKBT och TaU, inkluderas i den kvalitativa studien. iKBT-patienterna genomgår ett 12 veckor långt KBT-program via internet, som innehåller utbildningsmaterial om depression, patientberättelser och hemuppgifter av KBT-karaktär. Under behandlingstiden har de regelbundet kontakt med psykolog och sjuksköterska.
11 patienter ur iKBT-gruppen väljs efter RCTns avslutande valts ut strategiskt och tillfrågas om deltagande i den kvalitativa studien.

Metod: Datainsamling

Datainsamlingen sker via fokusgruppdiskussioner [6] och individuella semistrukturarade intervjuer. Data från fokusgrupper kompletterar data från individuella intervjuer, då deltagarna kan hjälpa varandra att minnas sina upplevelser från behandlingen.
Vid 3-månadersuppföljning i RCTn samlas fritextkommentarer om patienternas upplevelse av iKBT-behandlingen in. Dessa ligger till grund för utformningen av frågeguider för diskussioner och intervjuer. Intervjuerna och fokusgruppdiskussionerna genomförs av oberoende personer som ej har haft behandlingskontakt med patienten.
Två fokusgruppsdiskussioner genomförs med 3-6 patienter i vardera gruppen och semistrukturerade intervjuer sker med 5 patienter.

Metod: Databearbetning

Data analyseras med systematisk textkondensering enligt Malterud [7]. Beskrivningar och/eller begrepp sökes för att beskriva de fenomen deltagarna upplever. Analysen sker i fyra steg:
1)Helhetsintryck: Texten läses flera gånger för att få en känsla för helheten.
2)Meningsbärande enheter: enheter relevanta för målet identifieras extraheras och systematiseras till koder och subkoder.
3)Kondensering: subkoderna kondenseras till konstgjorda citat.
4)Sammanfattning: ur de konstgjorda citaten formas beskrivningar och begrepp.

Referenser

1.The Swedish National Board of Health and Welfare: National guidelines for depression and anxiety syndromes. [Internet] Stockholm; 2010. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4.
2.Selmi PM; Klein MH, Greist JH, Sorrell SP, Erdman HP: Computer-administrated cognitive-behavioural therapy for depression. American journal of psychiatry. 1990;147:51-56.
3.Barak A, Hen L et al. A comprehensive review and a meta-analysis of the effectiveness of internet-based psychotherapeutic interventions. Journal of Technology in Human Services. 2008;26:2-4:109-160.
4.Beattie A, Shaw A, Kaur S, Kessler D: Primary-care patients' expectations and experiences of online cognitive behavioural therapy for depression: a qualitative study. Health Expectations. 2008, 12: 45-59.
5.Montero-Marin J, Carrasco JM, Roca M, Serrano-Blanco A, Gili M, Mayoral F, Luciano JV, Lopez-del-Hoyo Y, Olivan B, Collazo F, Araya R, Banos R, Botella C, Garcia-Campayo J: Expectations, experiences and attitudes of patients and primary care health professionals regarding online psychotherapeutic interventions for depression: protocol for a qualitative study. BMC Psychiatry. 2013;13:64.
6.Krueger R. Focus Groups. A practical guide for Applied Research. Andra upplagan. Thousands Oaks: Sage; 1994.
7.Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur; 1998.


Patienters upplevelser av ett datoriserat självhjälpsprogram för behandling av depression – en kvalitativ studie av internetmedierad kognitiv beteendeterapi i primärvården, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/159941?show_hidden_options=true